avslut

Det var ju så mycket jag ville säga. Men nu är veckan över och många ord finns kvar. Hade ju tänkt lägga ut en ytterst välformulerad text om fildelningens (till stor del positiva, anser jag) konsekvenser för musiken och förr eller senare musikerna, skriva om mina intryck som nybliven berättare och kanske diskutera kulturbegreppet mer ingående. Det hinns inte med tyvärr, men jag skriver det jag inte hunnit med på min egen blogg, The Silkwood Journals allt eftersom, titta gärna in vid tillfälle. 

Jag får slutligen önska oss lycka till med det här kulturhuvudstadsprojektet. Ska jag vara helt ärlig har jag inte full koll på vad det innebär ifall när vi vinner racet, men det kommer onekligen att innebära en hel del i både cred och cash för stan. Och, får man hoppas, många tillfällen för kulturutövare och kulturkonsumenter att skapa, leka, drömma och hitta på en massa roliga grejer tillsammans!  



Hufvudstaden

Jag har varit i storstan (sthlm) hela veckan, blir kvar till tisdag. Som tur är har sambons mamma, som vi bor hos, mobilt bredband - så jag kan ändå uppfylla mina blogg-förpliktelser. Idag blir det dock ett kort inlägg och imorgon inget alls eftersom vi ska på bröllop. Grejen är att vi hade planerat att ha en ganska lugn och skön stockholmsvecka, hälsa på lite kompisar och så. Plöstligt håller vi på och planerar in halvdagar och räknar på restider för att hinna mellan fika, skansen, gamla klasskompisar, släktingar och så vidare. Det är ju verkligen jätteroligt att träffa alla dom här människorna, men kan det verkligen räknas som semester? 

Nå, idag hann jag i alla fall kolla in Prideparken som hastigast. Jag vet inte om jag tycker att det är toppen eller bara hycklande cash-in att så många företag har hakat på - sveriges största bilföretag har nån slags garage bredvid kungsan och hade målat det i regnbågsfärger, två välkända energiföretag hade info-stånd där de försökte bräcka varandra i öppensinnighet. Värst, eller bäst, var ändå att den regnbågsfärgade luntan som jag tacksamt tog emot i tron att det var ett programblad visade sig vara en produktkatalog för en återförsäljare av teknikprodukter. Pluspoäng för taglinen ändå: "The Prylbög Edition". 

Dags att sova, lång dag imorn... 

platsannons?


Pettersson & Fredriksson har hållit på i mer än 10 år. Det är läskigt men sant. Vi träffades på gymnasiet och har spelat ihop sen dess. Vi har inte varit aktiva hela tiden, har bott på olika stället stora delar av tiden och så, men ändå. 10 år. Två skivor som duo har vi släppt, på skivbolaget DRONE. Nu börjar det - så smått - vara dags för oss att spela in vår tredje platta! Vi kommer att ge ut och finansiera den själv och vi vill att allt från inspelning till omslag ska vara av högsta kvalité! Vi tänker släppa den både som nätrelease och fysisk skiva, och plastbiten vill förvara på ett riktigt exklusivt sätt! 

Det är där du kommer in. Alltså, om du är konstnär/illustratör etc. Vi börjar nu söka runt världen (nåja, internet) med ljus och lykta efter nån ohemult begåvad person i rätt prisklass som vill stå för omslagskonsten till vår skiva. Det vore GRYMT kul om vi kunde hitta nån i trakten att jobba med, som man kan träffa in the flesh! Läs igenom nedanstående och hör hemskt gärna av dig! Det är ingen brådska - det kommer att ta minst hela hösten/vintern innan skivan är ute, men det är värt att börja i tid. 

Det är viktigt för oss att omslaget "stämmer" med musiken. På vår hemsida kan ni lyssna på några demoinspelningar från skivan, klicka här för att komma dit.

UTFORMNING

Det här är vår idé: Vi tänker oss ett sexsidigt digipack med ett utskuret hål i mitten. Typ så här, fast sex-sidigt:
cd
Det blir alltså så att framsidan är blank med bara band/album-namn - själva konstverket är på sida 6. När man plockar upp skivan ser man den del av konstverket som syns genom rutan. Det här kan vara något ganska enkelt, nästan ikoniskt men uttrycksfullt. Det runt om kan kanske vara mer "plottrigt". 

Motiv: Vi är fullkomligt öppna för förslag, en lösryckt idé är göra en fantasifull avbildning av våra instrument, kanske sammansnärjda på nått sätt. Men som sagt, hitt på nå! =)

Färger: Vi tänker oss att skivan i sig ska gå i vitt med nyanser av grönt, men motivet kan såklart ha andra färger.

Så - om du är intresserad, skicka ett mail till [email protected] och berätta vem du är och så! Dessutom:

* Skriv ner nån typ av tanke om hur du skulle vilja göra omslaget. Skriv också huruvida du kan/vill göra mer än omslagskonsten - layout etc. 
* Skicka med eller länka till nått du gjort tidigare, portfolio eller så.
* Skriv ungefär hur mycket du skulle vilja ha betalt. Vi finansierar ju plattan själv så budgeten är begränsad, men vi ämnar betala skäligt. Men för all del, nämn gärna om du är intresserad av alternativa betalningssätt (typ få använda vår musik i din marknadsföring, betalt i skivor, gratisspelning?). 

Till sist, här är ett par inspirerande omslag som vi själva är helt förälskade i:


 

virtuellt

De senaste åren har jag återupptagit en gammal passion: dator- och tv-spel. Som barn nötte jag ut Nintendos 8-bitars kassetter dagar i ända, men sen kom musiken allt mer in i mitt liv och ett spelande ersattes av ett annat. För några år sen, under ett turnéstop hos en kompis med ett Playstation 2, insåg jag hur mycket jag saknade det. Suget efter tv-spelsunderhållning hade nog funnits latent hela tiden, så jag skaffade mig konsoll och speldator, och lirar när det finns tid över (vilket är bra mycket mer sällan än då jag var liten, småbarnsfar som man är).

 

Jag hade aldrig ens funderat på att göra egna spel, men av en händelse hörde jag talas om Metaplace, en webbaserad plattform i uppstartsskede. Upphovsmannen Raph Koster är en levande legend inom interaktiv underhålling, han låg bland annat bakom världens första MMORPG (”Massively Multiplayer Online Role Playing game”. Tänk World Of Warcraft) Ultima Online. 

 

I Metaplace skulle man kunna bygga sin egen virtuella värld, allt från enkla chat-rum till riktiga spel, med enkla verktyg. Jag blev antagen som betatestare och var fast direkt. Även om grafiken var i retrostil (inget 3D-stöd till exempel) och byggverktygen var relativt begränsade och ganska komplicerade då jag började så var det en så kraftfull plattform och känslan av att bygga något själv - trots att jag hade absolut noll kunskap i kodning och dylikt - som andra människor kan ta del av var oslagbar. Jag har sedan dess filat på olika ”världar”, bland annat spelet Virek Online, ett litet äventyrs/RPG-spel som samtidigt fungerar som ett slags promotion för Pettersson & Fredriksson (ni förstår när ni spelar det ;) ).

 

Nu är Metaplace långt gånget och kommer sannolikt att ”launcha” inom månader. Verktygen är intuitiva och tokenkla, men har stöd för kraftfulla script om man kan sånt. Man skapar och spelar direkt i webläsaren utan att behöva ladda ner nånting och framför allt: nyligen har deras i mina ögon starkaste säljargument att lanseras - nämligen möjligheten att inbädda sin värld i en annan websida ungefär som man kan göra med en Youtube-video! Än så länge måste man ändå registrera sig för att kunna spela, men gästlogins utlovas i framtiden. 

 

Förlåt mig för denna närmast reklamliknande post, men jag tycker verkligen att det är en fantastisk plattform och det kan banne mig vara nästa Youtube...eller i alla fall nästa Second Life. Metaplace börjar ha många användare, men än så länge är det ganska anglofierat. Svenskarna kan nog räknas på ena handens fingrar och det vore kul med sällskap. Så om ni är det minsta intresserade av virtuella världar eller online-spel, ta och registrera er - gratis - och bygg en värld du med!

 

För att testa mina världar och spel, klicka på bilderna eller länkarna nedan för att komma till min personliga blogg, där världarna är inbäddade! 

 

Virek Online

 
Mitt äventyrsspel/påskägg/bandreklam, där du utforskar en värld full av musik, lustiga karaktärer och monster. 

FolkNCoffée

En mötesplats och musikscen, här hölls Metaplace första live-konsert av Grace McDunnogh...tyvärr var det på amerikans kvällstid, så jag sussade sött...

FolkNCofee är en mötesplats och musikscen, här hölls Metaplace första live-konsert av Grace McDunnogh...tyvärr var det på amerikansk kvällstid, så jag sussade sött...

 

 


Resedagbok - TFF Rudolstadt

Söndag 28 Juni

Sitter under ett träd vid Umeå Järnvägstation och väntar på ett sommarförsenat tåg. Såna där små gröna löss kryper över skärmen och har invaderat både mig och min dator. Eller, det är väl jag som trängt mig på deras hembjörk snarare. Förlåt lössen, ska snart flytta på mig bara det jämrans natttåget ämnar dyka upp. Ska förr eller senare ta mig till Tyskland och Europas största folkmusikfestival - TFF Rudolstadt. De har ett årligt konsertprojekt, ”Magiska Instrument”, där instrumentalister från hela världen samlas under en vecka och sätter ihop ett program som framförs ett antal gånger under festivalhelgen.Varje år är det fokus på en viss instrumenttyp, och i år är det lutan. Via
Pettersson & Fredrikssons myspace-sida har de fått nys om att jag spelar ”svensk mandora” (en korsning av den historiska baslutan mandora och min gamla lärare Totte Mattssons fantasi) och jag blev erbjuden en plats bland dessa fantastiska virtuoser på kinesisk pipa, arabisk oud, grekisk lauto med mera. Det känns lite otäckt, men samtidigt är jag mycket stolt. Som grädde på moset kommer min kompanjon Daniel Pettersson att ansluta lite senare under veckan, vi ska spela en duo-konsert i en teater på söndagsmorgonen. Eftersom vi gett oss in i teatervärlden med vår berättarföreställning Getaren har vårt vanliga giggande legat nere, så det här blir lite av en ny-premiär för vårt nya låtar (fast vi spelade en del av dem på Gammlia förra året)! Jag tänker skriva några rader varje dag under resan och publicerar alltihop som en löjligt långdragen post här i min Umeå 2014 bloggvecka. Nu måste jag nog fly undan lössen.

Måndag 29 Juni
Efter en ohyggligt lång och tung (två instrument + två väskor varav en innhållande 20 kilo elektronik) resa är jag äntligen framme i Rudolstadt och sitter på mitt hotellrum. Vilket ställe! Fyrstjärnigt hotell, högt beläget på ett berg med en fantastisk utsikt över staden och landskapet. Jag träffar Dimitris från Grekland och organisatören Wolfgang i hotellrestaurangen och en efter en droppar de andra musikerna in: YuFeng från Taiwan, Katja från Belarus, Tünde och Géza från Ungern, Adele från Franrike/Palestina och till sist percussionisten Michael från Tyskland. Vi ska sätta ihop en konsert på en och halv timme under fyra dagar. Det här ska bli kul!

eldflugaTisdag 30 Juni
Dagen börjar i katastrof. Det visar sig att mitt instrument, mandoran, inte alls hade klarat flygresan så bra som jag trodde. Locket hade släppt en aning vilket gör att det är risk att det lossnar om jag spelar på den. Wolfgang och Michael ringer några samtal och får kontakt med en instrumentmakare i Weimar som lovar att kolla på den under dan. Som tur är har jag mitt andra instrument, mandolan, med mig och vi börjar med att spela på en grekisk bröllopssång med långa improvisationsinslag. Alla är fantastiska musiker. Vi spelar hela dagen (med undantag för lunch och en tripp till instrumentbyggaren) fram till halv åtta, och hinner med en rysk låt, en ösig ungers 7/8 historia och en fantastisk arabisk sång. På kvällen äter vi god mat på restaurangen och jag introduceras till några lokala ölsorter. Innan läggdags tar jag en promenad i skogen, och ser för första gången eldflugor - tusentals! Jag lyckas till och med knäppa ett kort på en!

Onsdag 1 Juli
På morgonen kommer mandoran tillbaks, i nyskick! Tack, snälla instrumentmakare! Vi repar lite olika låtar under dan, bl.a. ”Fjärilen”, en låt som jag och Daniel Pettersson har skrivit. Den blir jättefin med kör och allt! =)

Torsdag 2 Juli
I fyra dagar har vi hängt uppe på hotellet och levt lyxliv, repat, ätit och blickat ut över nejderna. Vi känner oss lite som grekiska gudar uppe på Olympen (hrm, storhetsvansinne någon?). Nå, nu är det dags för gudarna att gå på bal på slottet! Idag börjar nämligen festivalen, amerikanska Gogol Bordello spelar i ett stort slott som ligger på motsatta sidan om stan. Idag kommer även min kompanjon Daniel Pettersson förhoppningsvis att sluta upp.

Fredag 3 Juli


Trevlig kväll på slottet igår, även om vi inte orkade med ljudvolymen särskilt länge efter att ha hårdrepat hela dan. Pettersson har tagit sig hit också, han trixar med sin nyckelharpa som torkat ihop p.g.a. det extremt fuktiga vädret. Ikväll är det dags för första spelningen med Magic Lutes-projektet! Det är på stora torget, beräknas komma 2000-3000 människor i publiken!

Lördag 4 Juli

Spelningen igår var en succé! Mycket energi både bland oss och publiken - över 2000 åskadare lyssnade andäktigt i två timmar, vi fick spela två extranummer och flera inropningar på det. Fantastiskt. Ikväll spelning två, i kyrkan.


Söndag 5 Juli
Även denna spelningen var succeartad, fullproppat och radioinspelning och allt flöt på utan större missöden. Här är en videosnutt från konserten, inspelad från det krypt-liknande backstageområdet:



Måndag 6 Juli
Så var det slut på den här fantastiska resan. Igår spelade jag med Pettersson & Fredriksson i en fin teaternlokal, det var fantastiskt roligt! Fullt med folk (hört flera som inte fick komma in tyvärr), varm och uppskattande stämning, publiken var verkligen med!  Giget spelades in av tysk radio, jag har lagt ut ett par låtar från konserten på min personliga blogg: The Silkwood Journals , lyssna gärna!

Några intryck från den här gigantiska festivalen kommer jag aldrig att glömma. Först och främst alla fina människor och musiker som jag lärt känna genom Magic Lutes projektet. Jag kan väl redan nu tipsa Umeå Folkförening eller varför inte Norrlandsoperan om att det kan hända att det blir nån slags fortsättning på detta - det är ju ett kostsamt projekt att få ihop för en turné, men vi får se. Viljan finns. Det andra jag kommer att minnas är publiken. Folk kommer till den här festivalen för att verkligen lyssna på musik, på allvar! Det är väldigt ovanligt för så här stora festivaler. Till och med på den stora utomhuskonserten på fredagen - när musiken var lågmäld var det knäpptyst, nästan andäktigt och när det var ösigt klappades det med (i takt)! Nu återstår bara den långa hemresan - bil, flyg, buss och tåg hela vägen hem till Ume... Tack Rudolstadt för en av de finaste festivaler jag någonsin spelat på!


Alla bilder från resan på mitt Picasaweb-konto:
rudolstadt

Första posten


God kväll. Jag heter
Daniel och sysslar mycket med musik. Jag har under åren betraktat mig själv som allt från dödsmetallare till folkmusiker, men nuförtiden är jag väl snarast en musikalisk allätare även om det mesta jag själv gör brukar hamna inom folkmusiksfären.

Mitt huvudprojekt är duon Pettersson & Fredriksson som jag har tillsammans med nyckelharpisten Daniel Pettersson. Vi har spelat tillsammans ända sen gymnasiet, räknade ut att vi typ hade 10-års jubileum 2007! Vi har släppt två plattor som duo och en tillsammans med Maria Jonsson och Thomas Andersson. Nu jobbar vi på att få ut en tredje platta i år, mer om det i en senare bloggpost.

Sen ett antal år tillbaka satsar jag inte längre fullt ut på att vara heltidsmusiker. Jag har kommit fram till att jag av ska bli - hör och häpna - arkivarie. Det låter ju inte så kul. Men det var faktiskt musiken som ledde mig till den insikten. Som folkmusiker är jag intresserad av äldre typer av musik och sån kan man hitta inspelningar av på en del arkiv. På Dialekt, Ortnamns och Folkminnesarkivet i Umeå (DAUM) finns tusentals inspelningar med allt från gamla fiolspelmän och ålderdomlig koralsång till livekonserter från jazzfestivalen och hamnmagasinet. Där lyckades jag få jobb under två år med att digitalisera ljud, och jag insåg efterhand att jag inte bara tyckte om det för att det hade med musik att göra. Jag tyckte om det för att det handlade om att skapa strukturer och bringa ordning i ett kaos. Det är väldigt märkligt, för i mitt privatliv är jag hopplöst oorganiserad. Jag studerar nu till arkivarie på halvtid och flera studiekamrater har beskrivit sig själva på samma sätt. Det finns säkert nån psykologisk orsak, kom gärna med förslag! :)

Jag kommer under de här dagarna att skriva om saker jag håller på med eller som intresserar mig. Det kommer att handla om en musikresa till tyskland, berättande, gör-det-själv datorspel, kanske en smula upphovsrätt och, såklart, musik. Men jag vill börja med ett minne.

Det handlar om en extremt kraftfull musikalisk upplevelse. Sådana upplevelser har jag mer och mer sällan, jag tror att det har att göra med att man som musiker lär sig se hur musiken är uppbyggt, hur den fungerar. Och när man vet hur ett trolleritrick utförs är det inte längre magiskt. Men då och då händer det.

 År 2000 var jag på Roskilde-festivalen i Danmark. På fredagen inträffade det ofattbara - nio människor dog under en konsert med Pearl Jam. Plötsligt befann mig på en festival i sorg, stämningen var förrvirrad och det var som att ingen riktigt hade förstått vad som hade hänt. Så, på lördagskvällen, gick det amerikanska bandet Flaming Lips upp på scenen. Jag har svårt att beskriva vad som hände med mig under den konserten, men det kändes som att vi i publiken tillsammans med bandet på något vis bearbetade händelsen gemensamt. Bandet nämnde inte ens dödsfallen och musiken var inte speciellt sorgsen. Men jag visste att hela konserten handlade om det. Det var en befriande, hoppfull känsla som fyllde mig och den stannade kvar under en lång tid. Jag slår ibland på deras skiva och minns hur det var.

I anknytning till det vill jag avsluta den här första posten med att ställa en fråga (som ni kan besvara för er själva i huvudet, eller genom kommentatorsfunktionen): När hade du senast en musikalisk upplevelse? Jag menar inte bara att ni lyssnade på musik, utan när ni hörde musik som fick ögonen att fuktas, hjärtat knytas? Som fick er att känna?