Resonanterna rond 2

Rond 2 handlar om: Detta är Inte Resonanterna

Bra att veta för er som inte vet,

Resonanterna tros av en del, låt oss säga medier, handla om Integration. Jag arbetar med både ungdomar som är relativt nyanlända och ungdomar som har bott här i hela livet. Framförallt arbetar jag för att stärka ungdomars intresse för kultur och utveckla deras självförtroende genom att låta de själva stå för utlärning av kunskap.

De ungdomar som levt här länge länge känner inte igen sig i termer av integration och jag tydliggör för de att det är inte vad Resonanterna handlar om. Vi vill att ungdomar ska få en chans att visa sina kreativa krafter.

Så ordet integration raderar vi på en gång från våra sinnen. Jag ser ärligt inget annat än ont som kan komma med det ordet - människor försätts på en plats...pladask...sitt här...här ska du vara.

Ytterligare ord jag tycker ska raderas ur samhällsminnet är invandrare och invandarungdomar. Varför tenderar så många att använda dessa ord i så många sammanhang, är invandrare min personlighet, mitt yrke, den jag är???

Kom igen nu Umeå tänk längre.

Nu när jag ändå är på gång måste jag lugnt säga att massmedier i Sverige är verkligen urkassa på att lyfta fram "invandrare". Låt mig berätta lite närmare, både VK och VF borde skämmas,

Ni vill lyfta fram goda exempel på vad "invandrare" gör i detta län och varje gång tenderar ni lyfta fram MAT, MAT ochåterige MAT - helst också i bild med kvinnor som bär slöja och lagar, jorå ni vet vad...MAT

Kom igen nu tidningar tänk längre.

Så många idéer och tankar som passerar er...

Resonanterna rond 1

Rond 1 handlar om: Detta Är Resonanterna

Resonanaterna är ett treårigt projekt som påbörjades år 2007. Jag är projekledare för Resonanterna i Umeå och vi har även projektledare i Åsele och Skellefteå.

Resonanterna är ett projekt under föreningen Kulturstorm, har märkt att en del blandar ihop projektet med föreningen, inte så enkelt alltid - men nu vet ni:)

Resonanterna är baserad på ett trestegs modell som handlar om att stärka och utveckla ungdomars intressen inom ett kulturområde. Ungdomar som står utanför kulturlivet får möjlighet att träffa en mentor som är verksam inom ett kulturområde såsom teater, musik eller produktion. Mentorn fungerar som inspiratör för ungdomen och låter sig även inspireras av sin adept. Syftet med projektet är att stärka och utveckla ungdomars självförtroende.
Viktigast i projektet är momentet då adepter träffar yngre och hittar på olika aktiviteter med barn och unga. På så vis intar de själva rollen som mentor och förebild. Förra veckan höll en adept i filmövning med fem ungdomar från Hedlundaskolan. Det var kul att se hur adepten arbetade med ungdomarna och att få lyssna på de idéer ungdomarna hade för sin film. Temat är miljö!

Just nu samlar jag in verk och material skapade av adepter och barn inför "Den Hemliga dagen" som kommer hållas på Stadesbiblioteket lördag den 26 april!!  Vi börjar klockan 12

Då kommer det finnas en Hemlig utställning i Sagorummet och adepter kommer att hålla i workshops för barn.

Välkomna alla föräldrar och barn!! :)















Hej mamma:)

För första gången på väldigt länge började jag leka med lite tyger och färg igen, resultatet blev lite oväntat

pyssla är kul om man verkligen känner för det

Många har egna pysselbord hemma eller ett hörn dit man vänder sig när suget blir stark

Det bästa är väl ändå att ingen ska få lägga sig i vad som skapas i hörnet, lite egoistiskt men så är det, annars börjar någon form av absolut logik ta överhand inom en och rubba det roliga

Nog om det...

Träffade idag en hantverkare, instumentspecialist som skulle passa perfekt som mentor!

Bland det roliga med jobbet är att får träffa folk som jag annars bara hade gått förbi och inte fått chansen att se allt det goda och spännade....


Nu ska jag tycka till:
Skulle Umeå passa som kulturhuvudstad?

Umeå är fylld av intressanta och engagerade personer, de som syns
Och Umeå är fylld av de bästa av de bästa, de som inte syns

Om Umeå skulle lyckas få de bästa av de bästa att synas kan vi bli kulturhuvudstad - men dock inte än

Vet inte Europa kanske söker en pampig, fyrverkeriland som luktar olja. Är det vad vi vill?

Vem är jag?

Tänkte skriva något mer seriöst idag,

Mitt namn är Somayeh Bozaghian, 25 år och utbildad Kulturanalytiker.

Arbetar som projektledare inom föreningen Kulturstorm - En ideell kulturförening som sedan 2005 arbetat via olika projekt för att få fler ungdomar att själva skapa och ta del av kultur. Vad är kultur? Allt mellan himmel och jord som befriar kreativa krafter och gör oss till mer medvetna och ansvariga människor.

Är oerhört glad över att jag fått möjligheten att engagera mig inom denna energifulla och drivande förening med dess härliga medlemmar och stabila styrelse. Här är föreningen hemsida:

www.kulturstorm.se

Idag hade jag riktigt kul! Länkade samman en musiker med adept som är intresserad av att spela gitarr och el-gitarr. Vi var på Verket och de började spela några toner ihop, adepten på el-gitarr och mentorn på piano. De spelade improviserat med utgångspunkt i toner av thailändsk musik. Det var grymt att lyssna på!!

Detta är vad Resonanterna handlar om, att ungdomar som sprudlar av energi får utrymme att visa sina krafter.

Lite glädje i vardagen räcker långt....

Påskgodis

God eftermiddag Umeå!

Veckans bloggare har inte påsklovsvecka, hon njuter av sin sista lediga dag genom att dricka mandelte, skriva text i denna Nytt-inlägg-sida, sporadiskt kollar in Yoda på tv och lyssnar på Edith Piaf.

Yoda: Use the force..

Y: No.....try not....Do... or do not....there is no try...

Y: You must feel the force around you..

(skeppet lyfter)

Luke: I don't believe it

Y: That is why you failed

Osammanhängande men bland de bästa filmcitaten



Y: always in motion is the future
(framtiden är alltid rörlig - Somayehs översättning)


Har kommit på mig själv springa efter en framtid
men hon är rörlig
och snabb
existerar i upplevelsen
försöker frysa känslan
men tror att hon egentligen inte har så bråttom
och inte längre vill jag springa

 

Såg filmen Vera Drake igår, om en äldre godhjärtat dam som hjälper andra men hamnar dock i klistret. Kanske något för de godhjärtade?


Grand finale.

Eller... ja. Slutbloggat är det i alla fall. Det blev inte så mycket tack vare ett bredband som beslöt sig för att dö på långfredagen. Använder ett mobilt bredband just nu som funkar ibland men jag får hoppas att det vanliga återuppstår efter 3 dagar.

Hade tänkt skriva något om hur svensk film kan behöva en Rambo men insåg att svensk film behöver så otroligt mycket mer än så och det hade slutat med världens längsta blogginlägg. Men svensk film behöver kortfattar: stake.

Gärna fler polisfilmer, gärna om äldre trötta poliser som tvingas jobba med yngre hetlevrade poliser som i sin tur tvingas jobba med en kvinnlig polis men gemensamt har de att deras överordnade inte gillar dem. Fast innerst inne gör de det. Ca10-15 stycken såna per år tack.


Eller inte det.


Skämt å sido så älskar jag svensk film (ifall jag inte gjorde det så borde jag byta yrke). Jag brukar säga att alla länder i världen producerar 5% riktigt bra film (som JAG gillar i alla fall) och 95% skit - det spelar ingen roll om det är Sverige, Hollywood eller Ungern. Och de 5% som är bra av svensk film håller skyhög kvalité. Förra året fick vi Leo, Du Levande, (underskattade) Ciao Bella, Den Man Älskar, Kid Svensk... Redan i år har vi fått ett mästerverk; Ping-Pongkingen och jag ser fram emot Låt Den Rätta Komma in, Mammoth, Varg...

Inte mycket att klaga på här inte. Okej, kanske att det snackas om 13 nya Wallanderflimer, Göta Kanal 3, Jägarna 2, Så Som i Himlen 2 och Vi Hade I Alla Fall Tur Med Vädret 2. Inget ont om uppföljare (jag har själv lust att skriva en ny Jönsson-Ligan-rulle) men det känns ändå lite väl många med tanke på att vi brukar producera ca 20-25 svenska långfilmer TOTALT per år. Men å andra sidan... så länge de inte görs mer än 95% skitfilm så överlever jag det där med. Hoppas biograferna gör det också.


Tack för mig - nu lämnar jag över till nästa bloggare. Vi ses i biomörkret. (Det är jag som kommer ta din mobil och slänga den i väggen ifall du inte stängt av den.)

//Janne Widmark

Komedi är allvarliga grejer.

Har egentligen inget att skriva i den här bloggen.... Skulle kunna nämna hur härligt Umeås kulturliv är eller hur det sög rent själsligt att bo i Stockholm de år jag pluggade på Dramatiska Institutet (men det får ni läsa om i min bok "En Miljard Saker Jag Hatar Med Stockholm" som... troligtvis aldrig kommer att skrivas). Men att kamma medhårs ELLER mothårs med Umeås kulturliv har säkert alla andra umea2014-bloggare redan gjort. Bra gjort.

Så istället tänker jag bara kort ta upp The Daily Show with Jon Stewart som Kanal 9 kör. De kör den på helt olika tider mån-torsdag så de kommer säkert tappa bort även de trognaste tittarna så PASSA PÅ nu medan ni har chansen. Där skämtar de om politik på allvar. De kör inte som Parlamentet som bara påstår sig göra politisk humor men "Carl Bildt har rolig röst"- eller "Göran Persson är tjock"-skämt är inte bara skämt som passerat sitt bäst före datum - det är inte heller politisk humor. Daily Show får dig att skratta OCH bli upprörd över hur samhället set ut. Visst, det är inte VÅRAT samhälle men det gör det inte mindre roligt/förfärligt.

Jag skulle kunna ge min högra arm... nej... Min vänstra arm för att få jobba på en svensk The Daily Show. Men tyvärr har det här landet ingen komiker som fattar att komik är allvarliga grejer. Så vi får nöja oss med att se Robert Gustafsson spela full och spilla vatten tlls vidare.

Har längden verkligen betydelse?

En fråga jag brukar få är; "när kommer den första västerbottniska långfilmen?" Ärligt talat så skiter jag i det.

Jag brukar få höra att folk föredrar långfilm för att de "inte hinner komma in i stämningen" när de ser en kortfilm. Hur kan det komma sig? Jag har hört hur många som helst erkänna att de började gråta under de tre minuter det tog för Sanna Nielsen att sjunga "Empty Room" på melodifestivalen. Och den låten fick 450 000 röster av svenska folket!


Så om de där tre minuterna berörde folk så mycket att de till och med lämnade tv-soffan för att ringa och rösta borde de rent teoretiskt orka se och även beröras av en svensk kortfilm. Och med tanke på att folk inte ens orkar gå och se svensk långfilm så kan man väl lika gärna ge 30 kortfilmare varsin halvmiljon att att göra en film av istället för att satsa ett enda öre på en till långfilm som inte drar mer folk än det finns namn i dess eftertexter.

Så det gör inget att Västerbotten ännu inte spottat ur sig den där första helt regionalt producerade långfilmen - låt den komma när den kommer. Fram tills dess kan vi väl bara njuta av de kortfilmer filmarna får göra här? På... något... sätt.


Okej, då ska man visst blogga.

Känns lite 2007 men det är okej - jag är personligen lite 1995 så det är ändå ett framsteg. Jag kallar fortfarande iPods för "freestyle".

Jag heter Janne Widmark, är 30 år, skriver filmmanus när jag inte gör andra filmrelaterade saker och gillar att börja meningar med ordet "jag". Googla mig om ni fortfarande inte vet vem jag är och inte har något bättre för er. Det är inget att skämmas för - jag brukar jämt googla mig själv.


Jag måste ju erkänna att jag aldrig läser bloggar överhuvudtaget (så förlåt om jag nu upprepar något alla andra bloggare upprepat före mig) förutom Kevin Smith's blogg
My Boring Ass Life som troligtvis bara underhåller mig då jag är en stor filmnörd. Och den enda personen i världen som får en att känna sig mindre nördig är Kevin Smith.

Jag gillar tanken med bloggar. Alla borde ha ett forum där de når ut med sina åsikter, idéer, fetischer eller vad det nu må vara. Människor mår bra av att bli sedda och stå för vad/vem de är och ska ta varje chans de kan för att få göra det. Av någon anledning gömmer sig folk hellre vilket bara är dumt. Hur ska någon hitta er om ni gömmer er? Men som oinvigd fattar jag inte hur en blogg skriven av vanliga dödliga ska nås ut till oss andra vanliga dödliga? De enda bloggar jag läser om (märk väl: om) är av journalister som tydligen inte får skriva vad de vill i de tidningar som betalar deras löner och istället måste skaffa sig en blogg. Jag tycker det säger mer om hur dåliga våra tidningar är än får mig att vilja djupdyka i någon Schulman-brorsas blogg.

Så varför gör jag det här då? Tja, det är bara en vecka, jag gillar att skriva och jag gillar att gnälla.



Så vad har ja gjort idag? Skrivit och gnällt lite. Vi ses imorgon om ni gillar mer sånt. Annars finns det visst nån smart knapp här nere någonstans som ska heta "Kommentarer" där ni kan skriva och gnälla om att jag ska skriva och gnälla mindre. Eller så kan ni bara testblogga lite själva i den om ni vill! Men då är risken stor att jag inte läser...

Sista inlägget för mig

Nu tackar jag för mig och avslutar vecka 11 med ett sista blogginlägg.

Känner mig nöjd med att ha fått gästblogga den här veckan - Tack alla som läst!

Några sista reflektioner: Sebastian vann Stockholm Open igår! Tyvärr förlorade vi i UHF vår sista seriematch i Piteå. Väntar fortfarande på att mina broschyrer ska bli tryckta, förmodligen nästa vecka. Umeå borde bli Fair Trade City, vet att möjligheterna undersöks. Sanna Nielsen har en underbar sångröst. Och jag ser fram emot bal, student, sommar och ett nytt kapitel i livet ska snart påbörjas.

Åter igen, ett stort tack till alla som följt mig, läst och kommenterat den här veckan!

Avslutar med sloganen - Tänk globalt och agera lokalt - Positivitet och optimism driver världen framåt, fortsätt kämpa för det Du tror på.

Tack och adjö från
Elina Andersson
AER Youth Team
www.aeryouth.tk
[email protected]

Handboll och Schlager

Nu åker vi iväg till Piteå för att spela vår sista match för den här handbollsäsongen, kanske vi kan få vinna för en gångs skull, vi är ju nästan ett helt lag den här gången. Hela dagen går till att åka buss. Håller tummarna för Sebbe i Stockholm och hoppas på det bästa.

image411
Jag vet inte vem jag vill ska vinna melodifestivalen, men jag tror
Charlotte Perelli med Hero kommer att vinna ikväll. Vem tror du kommer vinna melodifestivalen?






Konsumtion

Imorgon, den 15 Mars är det internationella konsumentdagen.

På SVT Debatt igår drevs en intressant diskussion om shopping och konsumtion som idelogi. Jag fastnade helt framför datorn när jag kollade igenom klippet via SVT Play alldeles nyss (:
länk) Jag blev helt enkelt fascinerad och inspirerad, dock saknade jag under debattens gång ett mer globalt perspektiv.

Nu ska jag kura ihop mig i soffan och läsa "Sänkt pris kort datum - grundkurs i globalisering" av Anika Agebjörn och Annika Elmqvist för att vässa mina argument maximalt. Om jag får tipsa dig om en animation att kolla in just precis på den internationella konsumentdagen, så är det The story of stuff. Du kommer inte ångra dig om du kollar in den.

Dagens organisation: Sveriges Konsumenter i Samverkan

Elina.

Sebastian Brosché

Idag åker min sambo Sebastian till Stockholm för att imorgon tävla i Brazilian Jiu-Jitsu på Stockholm Open. Håller tummar och tår för att han ska kamma hem guld i Sveriges huvudstad. Jag tror han klarar det, han vann EM i BJJ i januari det här året i Lissabon.

Sebbe är egentligen judoka och har tränat judo professionellt i Ungern och Portugal de senaste åren. Han har inte förlorat en enda judotävling han ställt upp på i Portugal och han lever för att få träna och tävla judo. I Umeå finns det tyvärr inte tillräckliga förutsättningar för honom att träna judo på elitnivå så det år vi bott/bor tillsammans här i stan kompletterar han med andra sporter, som exempelvis BJJ och Shootfighting.

image410

Ungdomsråd och inflytande

Nu får det vara slut med myten att ungdomar inte är lika engagerade som förut. Vi är engagerade, men på andra sätt än i politiska partier och det syns kanske inte på de papper som ni läser.

I Sverige finns det olika sorters varianter av ungdomsråd, några mer politiska andra mer fritidsinriktade. Ordet ungdomsråd är inte heller universellt använt, det är bara ett samlingsord för lokala inflytandeforum för ungdomar. Vad som är gemensamt för alla är att de är religiöst och politiskt obundna, samt att de arbetar för ungdomars möjlighet att göra sin röst hörd i hemkommunen.

Berit Andnor, socialminister 2004-2006 kollade noga på oss tio ungdomar under ett Ett Sverige För Barn- möte i Nynäshamn under 2005 och sa att kanske var vi de nästa ministrarna för Sverige. Vad hon nästan satte spiken på just där och då, var att vi som är unga kallas för framtiden. Och det är just det som är min poäng. Om ungdomar och barn är framtidens beslutsfattare vad är då nutidens beslutsfattare - dåtiden? Alla lever här och nu, ska det verkligen vara en sån stor skillnad på grund av hur många år man levat? Mäts erfarenheten med åldern? - Nej säger jag.

Tycka-projektet i Umeå har jag varit tveksam till ända från början. 800 svaranden av alla ungdomar som bor i Umeå kommun svarade på enkäten som låg på internet. Fortsättningsvis så visst, satsningen var positiv, men kraften i själva budskapet har ramlat mellan stolarna. Vad är det som är viktigt med tycka - att politikerna/tjänstemännen ska ta med ungdomarnas åsikter som statistik? Är det DET som är politiskt inflytande för ungdomar i umeå idag - att hjälpa till med statistik, att mjölkas som kossor på sina åsikter?

Såg idag en reklambanner på ett community för just Tycka och följde länken, men som vanligt var det fattigt. Det har inte hänt något på det året som har gått. Pinsamt. "Dialogen är avslutad" står det på
Umeå kommuns hemsida för Tycka. Och med det så är det slut på den minimalt existerande tillfälliga relationen mellan politiker och unga engagerade, som gav märklig publicitet, några ord och en statistik som politikerna kunde grunda sina beslut på när ungdomarna inte var med.

Tänk, om unga verkligen fick vara med i diskussionen, i beslutsfattandet. Unga, studenter har genom historien varit den vanligaste gruppen som förändrat samhället genom exempelvis revolutioner. Att inte ta vara på det brinnande engagemang, den starka viljan att forma samhället som finns hos unga är ren arrogans av de som bestämmer. Erfarenhet, engagemang, idérikedom och drivkraft är några av de aspekter som krävs för att lyckas med projekt. Något man kan nå genom att mixa unga gamla medelålders,popare med hårdrockare, alla grupper i samhället in i politiken. Det krävs en kraftansträngning för att få det att gå ihop - men är det inte det dags att vakna upp till dagens samhälle - alla är vi annorlunda men ändå vi kan samarbeta mot samma mål. Politiken borde börja reflektera samhället.

Umeås ungdomsråd var ursprungligen tänkt att vara lokala ungdomsråd placerade i bostadsområden, eftersom då ville flest ungdomar vara med och påverka - i sin närhet. Det är en idé som inte borde förloras. Och kanske borde Umeås Centrala Ungdomsråd fungera mer som ett Ungdomsforum, eller att det skapas ett nytt forum att diskutera ungdomsfrågor för alla föreningar, alla grupper som driver ungdomsfrågor i Umeå kommun. Alltså fungera som en möjlighet att påverka på kommunal nivå. Till ungdomars fördel. Och från kommunens håll skulle detta forum tas på högsta allvar.

Så uppryckning Umeå kommun! Ungdomsfrågor är svåra och viktiga - ta er an utmaningen på riktigt! Frågor som borde diskuteras på allvar i kommunfullmäktige är (hur, varför, när, vilka) - ungdomens hus - umeås ungdomsråd - ungdomsfullmäktige - ungdomsombudens roll - ungdomars situation idag- och framförallt när det diskuteras och fattas beslut - ha med ungdomar på riktigt. Då kommer det att bli ett lyft. För om ungdomars åsikter tillåts ta en verklig plats så kommer de att göra det. Det finns mängder av engagemang i Umeå. Tro inte några tillfälliga satsningar räcker. Nej, det behövs och krävs mycket mer långsiktiga ansträngningar för att vår gemensamma framtid ska bli bättre.

Elina Andersson.

Nyttiga länkar:
Sveriges Ungdomsråd
LSU
Umeås ungdomsråd
Fryshuset
Hamnmagasinet

(I mitt tal under den första delen av Tycka den 20 januari kritiserade jag öppet Tycka-satsningen inför kommunfullmäktige, vilket inte togs med i redovisningen av Tycka. Och jag har nu väntat i över ett år på att få filminspelningen av mitt tal som blev bortklippt.)

Update

Kvällen blev lång innan den tog slut. Snowboard-SM i vännäs hann vi inte riktigt kolla på så mycket som vi hade velat. Skjutsen från berghem till handbollsträningen gick klockan sju och kvalen i vännäs började först klockan fem, så vi missade större delen av seniorernas kval. Hursom, så var det kul att se några hopp, men vi fick inte med några bra kort. Tippar på att de kommer lägga upp sjysta bilder på hemsidan. Annars tipsar jag om att fara och kolla på tävlingen på fredag och lördag. Finalerna är säkert skitroliga att kolla på.

Träningsmatchen mot Sandvik gick fint, men det är fortfarande luckor i försvaret. Självklart klagar jag på försvaret, jag är inte mer än målvakt. Tränade med herrarna efter matchen, så känner mig seg nu. Ska passa på att sova och imorgon blir det att ladda inför sista matchen för säsongen på lördag, mot Strömnäs i Piteå.

Sov gott allehopa! Hörs imorgon.

image409
image408



Snowboard SM

Matchen igår slutade 27-21 till UIK:s fördel. Den var spännande att se hela vägen, till de sista minuterna då UHF förlorade iväg några mål.

Idag har gymnasieelever besöksdag på universitet, massor med intressanta föreläsningar erbjuds.

Kom precis tillbaka från skolan och ska nu arbeta vidare på min recorded oral i tyska, sedan åker vi iväg och kollar på
Snowboard SM i Vännäs som börjar idag, hoppas på att ha några snygga bilder att lägga upp ikväll. Fast när jag tänker på det så har vi träningsmatch mot Sandvik vid sju och troligtvis så tränar jag dubbelträning, om herrarna inte kör fys. Så det kanske blir ganska sent innan det dyker upp några intressanta bilder, men hang in there!

Dagens låt: The Ark - It takes a fool to remain sane


Jämställdhet

Jag borde skämmas. För jag gjorde ingenting särskilt den 8 mars - den internationella kvinnodagen. Delvis för att jag var lat och jag kunde inte låta bli att grunna över frågan varför finns det inte en internationell mansdag - är det för att det är den dagen varenda dag?

När jag gav mig in i politiska sammanhang fick jag varningar från många olika håll om att jag behövde förstå att jag kunde råka ut för härskartekniker, förstå att jag var ung tjej och att jag kunde bli riktigt sårad och förbisedd. Eftersom det handlade om makt och jag gav mig in i sfärer där männen var i majoritet över kvinnorna.

Men där jag mest har blivit sårad de senaste åren har varit i "vardagliga" sammanhang och av kvinnor. Det finns något som heter att snacka skit och jag har läst många artiklar, brev, böcker och hört samtal om just det ämnet. Många skulle hellre uppskattat en smäll på käften än skitsnacket bakom ryggen. Vad jag tvivlar på är att skitsnacket är något som bara hör hemma hos tjejer. Men jag vet hur skitsnacket från tjejer känns och hur det påverkar.

Som kvinna, som ung tjej finns det inte utrymme för att vara stolt över det man gör eller den man är. Man räcker tydligen inte till - det krävs högre betyg, bättre prylar, större bröst, välklippt hår, coolare kläder, fler vänner etc etc. Den krassa verkligheten är att ingen kan uppfylla alla krav som ställs på en. Att ta till skitsnacket är dock inte en bra lösning för att växa. Man måste våga göra det man tror på, våga gå emot strömmen, våga ta emot kritik. Det är det som får en att bli en bra människa, inte att trycka ner andra för att höja sig själv.

"I dag vill jag inte vara en del i att svärta ner andra kvinnor. En kvinnas framgång är alla kvinnors framgång" - Mona Sahlin. Vilket jag till viss mån håller med om. Men för att vara rakt på sak så bryr jag mig inte om hur man borde vara eller vad man borde göra, utan för mig handlar det om jämställdhet. Alla är lika, alla är olika men framförallt är alla lika mycket värda. Och varför inte vara stöttande mot sin medmänniska istället för stjälpande, man som kvinna, ung som gammal, högpresterande som lågpresterande.

Margot Wallströms starkaste tips till mig var att inte ta åt mig av de som vill trycka ner utan hitta medmänniskor som vill driva saker framåt och göra saker som är bra för alla, varpå hon gav mig en kram.

"Så nej, jag gick inte med i den separatistiska demonstrationen natten till kvinnodagen, för jag visste att mina så kallade medsystrar skulle ha gjort sitt bästa för att få mig att känna mig som skit, och att de skulle ha stulit natten ifrån mig." - Lisa Magnusson.

Låt inte någon trycka ner dig.
Kämpa för det goda som just du tror på.
Säg något positivt.

Elina Andersson.

Umeå vs Umeå

Ikväll spelar Umeå HF mot Umeå IK i Sporthushallen på Ersboda kl 19.30 - missa inte!

image402


image404

Västerbotten

image401


Har du reflekterat över vilket vackert län vi bor i? Jag är väl medveten om att jag bloggar för Umeå 2014-bloggen, men jag har länge känt mig tveksam angående den här satsningen för kulturhuvudstad om även jag tycker den är positiv. Liknande satsningar bör komma från gräsrotsnivå för att verkligen lyckas. Jag hade sett på det hela med blidare ögon om Umeå satsat på att bli Miljöhuvudstad istället. Något som jag just precis nu när jag googlar ser att jag inte är ensam om att tycka.

Och varför tycker jag då det - jo för att jag VET att västerbotten, norrland, skandinavien har ett högt anseende när det kommer till miljöfrågan runt om i Europa och varför inte då göra ännu mer för att bekräfta och stärka vårat arbete inom just detta område? (Ni måste hålla med om att det vi egentligen verkligen behöver kämpa för nu är miljön och ett annat tänk. Bort med konsumera mera och fram med hållbarheten!)

Hursom, så handlar mitt blogginlägg om Västerbotten. Jag hakade tag i herr Illy (president för AER) under Generalförsamlingen november 2007, där vi i Youth Team hade ansvar för ett galleri vi arrangerat med bilder från runtom i Europa. Jag och Illy diskuterade rökt röding från Västerbotten och bästa fiskestunder vi varit med om. När jag skakade hand med Barosso gav jag honom "Come as you are"-broschyren, som reklam för Västerbotten och han nämnde att han var intresserad av Lappland.



Jag blir alltid lika imponerad över den vilja, kraft och inspiration som finns runtomkring oss varje dag, särskilt när jag åker ifrån Västerbotten. Jag märker hur imponerade andra blir av det vi har här hemma, allt vi tar för givet. Som exempelvis naturens norrsken, renar, älgar och hjortron. Något som i och för sig när jag tänker på det, även fascinerar umeåbor. Det är ändå en kontrast mellan inlandet och kusten och jag gillar både och, men inlandet kommer alltid ligga närmare mitt hjärta. För det är närmare till naturen och mitt kulturarv hemifrån har lärt mig att man ska ta hand om miljön. Den ger oss så mycket tillbaka.

Elina Andersson.

AER Youth Team

Youth Team består av sju ungdomar från Sverige, Norge, Tjeckien, Schweiz, Rumänien och England

image398
Youth Team, Jose M Barosso och Richardo Illy.

Under 2007-2008 har Youth Team närvarat på AER:s Summer School, Generalförsamling, kommittémöten och andra lokala möten i Europa. Exempelvis har jag bland annat närvarat på Norra Europa Forum, Sveriges Ungdomsråds nationella möte för alla ungdomsråd (IRL) samt Europeiska Ungdomsparlamentets nationella träff som representant för AER Youth Team.

Handboll

Jag har sjuk träningsvärk efter "premiärmatchen" i söndags och lite halsont, men ser fram emot att träna med herrarna imorgon. Jag peppar med att kolla igenom bilder och filmer från sommarens träning inför säsongen. Då körde jag med tennisbollar för att få upp tramp och fokus. Gjorde det också lättare att se när vanliga handbollar kom flygande, de blev plötsligt jättestora. (Jag är målvakt)


Umeå HF A - Damer
image398

Assembly of European Regions

Assembly of European Regions (AER) är en organisation för alla regioner i Europa, oberoende av om regionen har eller inte har medlemskap i EU eller liknande. Det är ett övergripande interregionalt samarbete som grundar sig på att utbyta erfarenheter och hjälpa varanda. Vissa regioner runtom i Europa har större inflytande och ofta större möjligheter att bestämma, än exempelvis våra landsting i Sverige, men det bästa med AER är att alla regioner får möjlighet att yttra sig, att driva frågor de finner viktiga.

Västerbotten har stort inflytande i många frågor inom AER, men många gånger tar inte politiker och tjänstemän den möjligheten. Befolkningen (läs: väljarna) bor i Västerbotten och vill se resultat, förbättringar på plats. Det man inte som vanlig Västerbottning får se eller höra om är hur givande och positivt det är att arbeta med utrikespolitiska frågor. Att personer som arbetar med regionala frågor får åka iväg och byta perspektiv eller se att andra regioner kämpar med samma saker som vår region här hemma kämpar med är bara bra. Helt enkelt utbyta erfarenheter, tänka efter och sedan driva igenom något på hemmaplan.

Men vad som krävs för att saker och ting ska drivas igenom här hemma är ENGAGEMANG. Det är inte lätt att förändra något. Det nästan k r ä v s att det går emot strömmen, att det stöter på motstånd  för att det ska göra skillnad till det bättre. Jag har ofta hört meningen - Man vinner inga val på att prata om utrikespolitik. Vilket är märkligt, för det är DET som fascinerar de flesta ungdomar idag. Jättemånga unga väljer att studera ett halvår eller längre utomlands, många reser iväg. Vidga vyer, kalla det vad ni vill, men som befolkning har vi helt enkelt en mer internationell basis än för bara 10 år sedan. (globalisering)

Problemet för politiken idag - missförstå mig rätt - partipolitiken, är att det inte kommer fram nytt engagemang, att det finns för få unga medlemmar som driver på. Sist jag hörde en undersökning om antalet unga partimedlemmar i Sverige låg det på 4%. De politiska frågorna som drivs i vårat land är galet viktiga. Men ofta blir de så dammiga och tråkiga att de helt enkelt förbises.

Många unga vill se förändring omedelbart. Allt går fort i samhället. Jag hörde nyss en berättelse om en kille härifrån trakten som åkt ner till Stockholm, hamnade mitt i morgonrusningen på t-centralen och han sprang med alla andra för han trodde det brann någonstans. INGEN gick eller stod stilla...

Alternativa sätt att påverka är bra, som exempelvis inom föreningslivet. Förra året blev jag invald i Umeå Föreningsråd, ett av många andra uppdrag jag hastigt tog på mig år 2007. När jag väl satt där insåg jag att jag inte hade plats. Jag var 18 år, tjej och ville så gärna förändra men jag hann inte vara på alla ställen samtidigt. Jag halkade in på uppdraget som ledamot just eftersom jag var ung och engagerad. Det finns enligt umea.se över 700 föreningar i Umeå och det är ett massivt arbete för Umeå föreningsråd att försöka jämka alla mot några liknande mål. Umeå föreningsråd hade gjort en massiv undersökning året innan och var på väg att försöka göra något åt saken när jag klev in, men det var trögkört. Demokrati är trögkörd, mångfasetterad och ibland helt omöjlig, men som sagt det bästa vi har för tillfället och just där och då krävdes det massiva engagemangsupplivanden. Jag drog mig ur Umeå Föreningsråd för att förändra för unga människor i inlandet. (Berättar mer om det någon annan gång.)

För att avsluta - det behövs nytt tänk i politiska sammanhang. Att ta med unga människor i diskussionen, inte bara som en statistisk eller galleriartad del, utan verkligen få unga människor - just de mellan 15-25 - att fatta opinion, engagemang och ta plats i de frågor i vår närhet, som är liknande vart vi än vänder oss. Är en riktig utmaning. Och att fortsätta se förbi eller halvdant göra något åt den utmaningen är som att kasta soporna på marken och vänta på att någon annan tar hand om dom. Det finns inte någon. Det finns du och så finns det jag. Vi är alla del av samma kaka och vi påverkar varandra genom hur vi agerar. På ett eller annat sätt kan du påverka din vardag för att den ska bli bättre. Ung som gammal. Och nu när du ändå sitter vid datorn, jag har några tips på vad du kan göra när du sitter där du sitter - kolla in
min blogg och välj kategorin "Påverkan i vardagen".

Exempelvis
- Ett klick för skogen
- The Hungersite (klicka helt gratis på en länk på den sidan och du donerar mat)

Elina Andersson.

ELINA ANDERSSON

Jag är en snikig liten tonåring. För mindre än fyra månader sedan höll jag ett tal inför landstingsfullmäktige där jag bredde på om varför AER är ett så bra forum att knyta kontakter i och varför det är bra för Västerbotten i stort. Där och då tog någon tag i mig och erbjöd mig att skriva i den här bloggen.

Så jag tänkte, jag skriver den veckan när jag är i Strasbourg och träffar medlemmar ur Europaparlamentet, AER:s sekretariat, planerar upp våren med resten av Youth Team - det kan vara intressant att läsa om. Men jag är inte i Strasbourg den här veckan, om även mötet sker den här veckan. Jag prioriterade annorlunda, jag Elina Andersson prioriterade annorlunda än jag kanske borde. Så, därav kommer ni få följa en trött tonåring som snikade till sig en plats i Umeå 2014-bloggen en vecka i mars.

Jag heter Elina Andersson, kommer från Sjöland (Kittelfjäll), men bor just nu på Berghem i Umeå. Jag går International Baccalaureate på Östra Gymnasiet och gör detta år mina Final exams i Maj. Mitt engagemang breder ut sig från att vara ambassadör till Rättvisemärkt till ordförande för Vilhelmina Ungdomsråd där vi bland annat fixade en skateramp i juni, till att vara medlem i AER Youth Team och mycket annat.

 

Den här veckan ska jag

  • Trycka broschyrer på landstinget, som ska skickas till Landsting och Regeringskansliet
  • Planera in Europa Forum, finals och kommitté 2 möte i juni i Umeå
  • Recorded Oral i Engelska HL
  • Träna med herrarna och damerna, match på lördag
  • Inte på Strasbourg-möte..
I livet i övrigt så händer det en rad märkliga saker, som vanligt. Nu väntar jag och min sambo på att det ska komma en kille och kolla på vår lägenhet som vi sagt upp till juni. Därefter ska jag kuta på skolan och preppa lite grejer.

Om integration och språkets betydelse IV

Som jag berättade i måndags kom jag till Sverige från Grekland för 14 år sedan. Jag var besluten att lära mig svenska så snart som möjligt och började läsa svenska på ABF ganska så omgående. Bara några veckor efter kursstarten hoppade jag av kursen för att jag tyckte det gick långsamt. Jag hade då flyttat från Garpenberg och bodde på en lite större ort med ca 7000 invånare (Hedemora), som inte hade lika internationellt klimat som Umeå har. Jag var ivrig att få testa och träna mina språkkunskaper så snart som möjligt men upptäckte att det var ganska så svårt, för många svenskar ville passa på att träna sin engelska när de ändå hade en utlänning att tillgå. Det fanns heller inte så många naturliga ställen ute i samhället att skapa nya kontakter för bara lite vardagligt småprat, men jag försökte ta varje tillfälle i akt att få testa mina språkkunskaper. Jag beställde sju skivor skinka i charken på konsum, bibliotekarien hade alltid några minuter över för lite small talk. Någonstans där föddes iden med språkdating. Att ordna en mötesplats där man kan träffas och utbyta språkkunskaper.

Angående presentationen då har vi kommit fram till beskrivningen av själva projektet. Jag kommer, till att börja med, sammanfatta vad projektet handlar om och efteråt ange en del hårda fakta. Imorgon fredag kommer jag att lämna det som jag har av presentationen till en proffs som kan göra mina slides visuellt mer atraktiva/tilltalande.

 
 

  

       


Om integration och språkets betydelse III

Idag är inte så mycket jag kommer på att skriva. Real Madrid spelar hemma mot Roma i Champions League. Sedan jag började med spanskan blev jag fast i den spanska fotbollen och i den spanska politiken. Och nu till helgen är det val i Spanien. Partido Populars ledare Mariano Rajoy föreslår att invandrare skriver på ett contrato de integración "integrationskontrakt". Jag googlade på ordet och hamnade på Afonbladet där Therese Holmberg har översatt till svenska det danska integrationskontraktet. Frågan hon ställer är berättigad: Skulle du skriva på?

------------------------------------------------------------
Namn:

Personnummer:


Jag erkänner härmed att jag vill arbeta aktivt för att säkra min egen och min här boende familjs integration och aktiva medborgarskap i det danska samhället.


Jag lovar därför följande:


1. Jag kommer att följa den danska lagstiftningen och värna om den danska demokratins grunder.

2. Jag erkänner att det danska språket och kännedom om det danska samhället är nyckeln till bra och aktiv vistelse i Danmark. Jag vill därför lära mig danska och lära mig vetskap det danska samhället så snart som möjligt. Jag vet att jag kan lära mig danska genom att delta i danskundervisning genom kommunens försorg.


3. Jag erkänner att den enskilde medborgaren och familjer har ansvar för att försörja sig själv. Jag kommer därför att arbeta på att bli självförsörjande så snart som möjligt. Jag vet att det kan hjälpa mig att bli självförsörjande genom att delta i aktiviteter som är beskrivna i mitt integrationskontrakt med kommunen.


4. Jag vet att när jag är arbetssökande och deltar i danskundervisning och de aktiviteter som är beskrivna i mitt integrationskontrakt, att jag är berättigad till tillfällig ekonomisk hjälp, tills jag kan försörja mig själv.


5. Jag erkänner att man och kvinna har lika rättigheter i Danmark och att både män och kvinnor ska bidra till samhället genom att utbilda sig, arbeta, betala skatt, delta i demokratiska processer och ha föräldraansvaret för sina barn.


6. Jag vet att det i Danmark är förbjudet att utöva våld och tvång mot sin äkta make/maka.


7. Jag erkänner att det i Danmark skall vara lika respekt och rättigheter för alla barn, både pojkar och flickor så de kan växa upp och bli aktiva och ansvarsfulla medborgare som är förmögna att göra sina egna val. Jag vill säkra att mina barn får den bästa uppväxten, skolgången och integration som möjligt i Danmark. Bland annat vill jag sörja för att mitt barn lär sig danska så snart som möjligt och läser läxorna. Jag kommer också att samarbeta aktivt med barnets daghem eller skola.


8. Jag vet att det i Danmark är förbjudet att slå sina barn.


9. Jag vet att omskärning av flickor och tvångsäktenskap är olagligt i Danmark.


10. Jag respekterar den enskildes frihet och personliga integritet, kvinnors rättigheter, religions- och yttrandefrihet som är grundläggande i Danmark.


11. Jag erkänner att det danska samhället tar avstånd från terrorism och att varje medborgares plikt är att bekämpa terrorismen bland annat genom att bistå myndigheterna i det förebyggande och uppklarande arbetet.


12. Jag vet att diskriminering på grund av kön eller hudfärg, hot och hån mot grupper på grund av bland annat deras tro eller sexuell läggning är olagligt i Danmark.


13. Jag erkänner att ett aktivt engagemang i det danska samhället är en förutsättning för uppehållet, hur lång den än må vara.


14. Jag vet att det är ett krav för att få uppehållstillstånd, att jag har uppfyllt mitt integrationskontrakt att delta i fastställda aktiviteter - gärna genom att vara i utbildning eller arbete från tidig tidpunkt, att jag klarat danskundervisningens slutprov, och att jag inte har någon obetald skuld till staten. Jag vet att kriminella handlingar kan fördröja eller förhindra att jag får tidsbegränsat uppehållstillstånd.


15. Jag vet att om jag är flykting har jag inte rätt till beskydd om förhållandena i mitt hemland ändrar sig så jag kan åka hem. Jag vet att flyktingar och deras familjer kan få ekonomiskt stöd för att resa hem till sitt ursprungliga hemland eller tidigare uppehållsland, om de skulle önska detta.

---------------------------------------------------------

Tillbaka till presentationen. Idag blev det bara 4 slides där jag beskriver vad Språkdating handlar om. Jag känner att jag måste öka slideproduktionstakten om jag ska hinna med allt som jag vill ta upp. Jag älskar det svenska språket! Man kan bygga ett nytt ord och ändå alla förstår vad det handlar om.

          

Om integration och språkets betydelse II

Jag minns inte exakt när jag började bli fascinerad av språk. När jag bodde i Grekland och läste till jägmästare var främmande språk något man absolut inte behövde och något alla var dåliga på. Att prata grekiska räckte gott och väl! När jag som doktorand kom till Sverige och Garpenberg och började lära mig svenska på egen hand upptäckte jag hur roligt det var att kunna förstå vad som stod i tidningen. Det som irriterar mig och andra som jag pratat med är att de första månaderna när man lär sig ett nytt språk man har så mycket att säga men kan så få ord som inte räcker till. Man börjar om från början, man är som ett lite barn som försöker göra sig förstådd. Man kan bli mycket frustrerad. Frustrationen kompenseras efteråt av glädjen att kunna kommunicera med de andra.

Tillbaka till presentationen. Det som jag ska ta reda på imorgon är hur många utrikesfödda/invandrare som finns i Umeå just nu. För en tid sen publicerade VK en lista med de språk som de som läser SFI pratar! Vilket rikedom!



Nästa slide kommer att handla om de tre nyckelord/begrepp som Språkdating kan associeras med. Integration är en process genom vilken personer med annat etniskt ursprung blir delaktiga i ett samhälle. Den förutsätter ömsesidig respekt och förståelse mellan människorna i samhället samt kunskap om varandras kultur och tankesätt. Europarådet definierar begreppet Interkulturell kommunikation som "ett öppet och respektfullt åsiktsutbyte mellan individer och grupper från olika kulturer som leder till en fördjupad förståelse för den andras världsuppfattning." Förutsättning för en lyckad Interkulturell kommunikation är förstås att det finns gott om kulturell mångfald.



Jag ska avsluta introduktionen med en slide som har kommit till efter all diskusion om förändringar i klimatet. Visst kan Språkdating bidra till att minska koldioxidutsläppen!!



Om integration och språkets betydelse

Mitt namn är Dimitris Athanassiadis. Jag kom till Sverige för 14 år sen. Huvudsakligen arbetar jag på Folkuniversitetet med Språkdating men jag är också lärare i spanska och nygrekiska samt lärare/forskare på SLU. Nästa vecka (10 mars) kommer jag att i en konferens i Stockholm prata om Språkdating. Under de dagarna som följer kommer du som läser mina inlägg att följa med när jag bygger min presentation. Du kommer att få ta del av mina tankar kring integration och språkets betydelse för integration.  Du kan också dela dina tankar med mig och de andra som läser bloggen genom att kommentera mina inlägg.  Idag hann jag inte jobba någon längre stund med presentationen men lite har jag gjort.  Jag kommer att börja med att presentera min organisation, visa Språkdatings logga och säga att projektidén föddes i Umeå som snart kommer att kandidera för att bli Europas kulturhuvdstad 2014.

              

Museet - hur kul är det?

Karlssons museiblogg, söndag 2 mars 2008

För exakt 20 år sedan reste vi runt i Afrika några månader. Vi tog oss i sakta mak ner genom Sahara (Atlasbergen, Grand Erg Occidental, In Salah, Ahaggarbergen och Tamanrasset). Efter några veckors resande genom ett vilsamt ökenlandskap nådde vi så småningom Niger. Kontrasten mot Saharas lugn var nästan för stor; alla människor, polioskadade, prostituerade. I huvudstaden Niamey drabbades vi av rejäl magsjuka. I Niamey drabbades jag också av något annat - mitt livs största museiupplevelse.

Även om jag är antikvarie vid ett museum och har jobbat med museifrågor sedan 1980-talets mitt måste jag bekänna en sak - jag tycker altför ofta att museer och utställningar är tråkiga! Jag vet inte riktigt vad det beror på, kanske är det för att museer ibland är för pretantiösa? Imposanta byggnader, pedagogiska utställningar kring allvarliga teman. Utförligt. Präktigt.

I Niamey fanns en oas. En musei-oas. Första gången vi besökte museet fattade jag ingenting; museet var stängt mitt på dagen, och när det skulle öppna på eftermiddagen bokstavligen hängde folk på låset. Överallt var det människor som ville in, skolbarnen klättrade upp för det omgivande staketet. Efter några återbesök på museet i Niamey började jag förstå vad det var frågan om. Museet var en social inrättning, något av en fristad. I varje skrymsle av museet tycktes det hända något. Matutspisning, undervisning, slöjd, lek, teater...

Den där bilden finns alltid kvar i mitt huvud. Tänk om vi kunde uppnå något liknande här i Sverige och Västerbotten! Jag vet att det inte går att jämföra, eftersom många museer i Afrika fyller en annan uppgift än vad våra svenska museer gör. Men en sak skulle jag vilja att också vi kunde uppnå här hemma, och det handlar om att museet ska vara angeläget (något vi talar ganska mycket om).

Och vi börjar vara en bit på väg. Västerbottens museum efterfrågas allt mer av det omgivande samhället. Kommuner, skolor, företag, släktforskare, föreningar, privatpersoner, kolleger i andra länder - det är många som vill samarbeta med oss. Och vi riktar oss mer och mer till samarbetsparter utanför huset. Vi spelar roll! Och vi kommer att spela en ännu viktigare roll under kulturhuvudstadsåret 2014 - DET ANGELÄGNA MUSEET. Och inte bara under 2014, utan även längre fram i tiden. I all evighet. Amen.

I några av de halvtråkiga bloggar jag skrev tidigare under veckan kan man läsa mer hur museet kan vara en angelägenhet för Umeå och Västerbotten. Nu har Vasaloppsåkaran nått Evertsberg, Jerry Ahrlin drar hårt.