umea2014

Idag Söndag, min tid som Veckans KHÅ-2014 bloggare har nått sitt slut. Hittills har jag ej disskutterat KHÅ satsningen, varför skall vi anstränga oss att kandidera. Vad kan vi tjäna på att få bli värdar för detta arangemang. Min spontana känsla, är att det är viktigare att vi satsar våra kronor och ören på den lokala kulturen som finns här i Umeås olika skrymslen, som lever av inga pengar alls samt kämpar i motvind. Som jag tidigare nämnt, är Filmstudion i Umeå (tack Esa K) ett bra exempel på kulturens förfall här i Umeå, likaså Filmfestivalen, jag menar nu ej arrangörernas dito, snarare publikens frånfall, ointresse av att delta i eller på den socila arenan. Som vi alla vet disskutteras idag kultuens  (både aktivt och passivt deltagande) bidrag för den allmänna folkhälsan. Om jag får framställa en önskan så skulle jag önska att den presumtiva publiken – lägger ifrån sig sina skygglappar, likaså sina förutfattade meningar, istället önskar jag att flera tar del i sådant som de redan ej på förhand vet något om. Helt enkelt att VI bejakar våran nyfikenhet, för att kunna få reda på något som vi inte redan visste. Nyfikenhet är en drift hos människan som hela tiden måste näras och bejakas. Att våga ta sig ut på svag is är ibland ett måste om man skall nå till andra sidan. För att utvecklas måste man våga misslyckas. Allt man ser eller hör kan ej bara vara av världsklass, hur skall man då kunna utveckla sitt omdömme över vad som är god eller ej så god kultur. Med vad vill vi att det offentliga rummet skall fyllas, blir vi nöjda och belåtna om det bara finns komersiella gallerior od där, eller måste vi ge plats åt rum som kan fungera som mötesplatser där olika kulturella fenomen kan födas och växa, där grupper från olika åldersgrupper kan mötas, likväl olika olika klassgrupper. Dessa tankar är ej unika, redan Platon disskutterade detta, dvs hur man bäst skall planera staden för folkets bästa. En stilla undran  som jag har, vilken nytta har vi av ett badhus i centrala centrumet? I Gävle gick man den omvända vägen, där omformade man det befintliga badhuset till ett Musikhus, men man bevarade en del av badhusidentiten, men den har fått en annan placering. Bara för att Örnsköldsvik har ett Äventyrsbad placerat cetralt måste ju inte Umeå göra på samma sätt.

Vad jag skulle vilja se är en ökad satsning på kultur ute i förorterna, något som Teaterföreningen föredömligt har gjort då de har placerat vissa av sina föreställningar där. Min önskan är givetvis att man skall kunna få mera permanenta satsningar ute i de olika förorterna, något som skulle göra dessa både trevligare samt tryggare att vistas i. Något väldigt eftersträvansvärt är att man skapar möjligheter för ungdomar i sin när/hem miljö att ha offentliga rum som de kan identifiera sig med , man kan fråga sig var alla ungdomsgårdar har försvunnit.

Härmed vill jag tacka för att jag har fått lånat bloggpennan, och med glädje lämnar jag över den till nästa bloggare.

                                   /LennART

undertecknad som stolt Åsna.

Helgen står för dörren, gå ut och bejaka leken, edra lustar samt ta en förlustilig dans. Ha karnevalen som måtto, fly verklighet för en stund, njut!Var oförnuftiga – på ett lekfullt sätt!Ett tips kan vara att komma till Norrlandsoperan där den nystartade Litteratur Festivalen pågår. Vid kl 21 bjuder Klubb Moonshake upp till en karnivalisk fest med två mycket dansanta franska band, Hypo aka Anthony Keyeux & EDH (Emmanuelle de Hericourt) samt O’Lamm  elektronisk skev pop uppblandad med beats och electrofunk.

Umeå en stad som alltid varit associerat med fil, ett starkt intresse för detta medium. Året var 1986, då jag drabbades av denna stad, började då på Universitet. Nu tror ni säket att dagens blogg kommer att bli en sentimental dito, men ack nej.Den tiden i Umeå fanns två stora filmklubbar, vilka gav möjigheter att se på film för en billig penning nästan varje dag, klubbar var Röda Rummet samt Filmstudion i Umeå. Lördagar var ofta den stora dagen, då man kunde se två filmer med tid för fika mellan filmerna. Dessa fyllde en stor social här i Umeå. De erbjöd en mötesplats, ett socialt rum, där människor av olika åldrar samt grupperingar träffades.Tittar vi ut idag, så är båda dessa klubbar ett minne blott, inte bara så att dessa har försvunnit det är nästan så att man kan säga att filmtrenden är på utdöende. Åtmistone när det kommer till att se på film i ett gemensam offeligt rum. Idag är hemmabiotrenden på stark fram marsch, till glädje för dessa återförsäljare. Men vad händer med oss människor när de gemensamma mötesplatserna ellimineras. Vilka tempel/torg har vi idag som som kan fungera som ett medium för oss människor? Ett medium har till uppgift att sammanbinda både det politiska samt det estetiska i det offentliga rummet. Umeås ande kräver ett rum för film, ett som ej är beroende av marknadskrafterna (Homo Economicus), utan snarare hämtar sin energi från viljan att uppleva. Ett rum som skulle kunna fungera är Saga Teatern (fd biografen), det skulle vara intressant att se en omlokalisering av Folkets Bio till denna vackra lokal.

Som en händelse, när jag slår på radions P1 idag, för att lyssna på P1 Morgon, så pratar de om ett ämne som dagens blogg från mig kommer att handla om. Är detta ett exempel på att mitt ämne är av största vikt för mänsklighetens fortlevande. Inom psykologin brukar man beskriva dylika händelser som synkroniska, sådana som ter sig som en slump men vi känner att dessa inre tankar vilka sammanfaller med den yttre världen är av stor vikt.Vad pratade de om på P1 Morgon? Det var om SET-metoden (Social-Emotionell-träning) eller kort och gott, ämnet livskunskap för att få bukt på de negativa aggressioner som alltmer håller på att ta över i skolan och samhället.Ni som läste min blogg igår kanske drar er tillminnes att jag skrev att dagens skulle handla om DANS, och undrar vad detta har med SET att göra.Om man har beskådat en grupp dansare som fallit i trans, försår man att det är starka krafter som har trätt i kraft, en metafysisk kraft med magisk energi som startat i maggropen för att sedan sprida sig ut i hela kroppen.Denna förståelse för rytm och rörelse får vid redan som foster när vi ligger i mammas mage, där hjärtat står för pulsen/rytm och tarmar och mage står för rörelsen. Vad händer i kroppen när dansen gör att vi faller i trans? Den gör att vi andas djupare, blodet rusar och får direkta fysiska återkopplingar inom kroppen, dess magiska energi går utanför individen och är av väldig stor vikt för de sociala processerna, såsom att förstå varandra samt skapa empati. Många likheter mellan dans och kärlek finnes, den blir bara starkare ju mer den används,. En metafor som brukar användes för att beskriva vad dans handlar om lyder – dans är ett vertikalt uttryck för en horisontell önskan. Vår förståelse för den omkringliggande världen börjar med dansen, som skapar tankebilder och metaforer som hjälper oss att kommunicera, dvs den ger vad som behövs för att vi skall få ett språk, och kunna kommunicera verbalt. Detta kan sägas då dansen och dessa rytmiska rörelser påverkar först och främst den påverkar hjärnan i dess högra samt inre delar, såsom de motoriska och det limbiska (emotionella) systemet innan den spiller över till den vänstra halvan där språkcentrat sitter. Är det denna förmåga att röra sig tillsammans i grupp som gör oss till människor, mycket inom den evolutionära forskningen talar för det. Med andra ord dansen är något allmän mänskligt. Dansen får oss att utforska världen, testa våran balans våran förmåga att röra oss i olika plan med olika hastighet. Denna sammanhållande kraft som dansen ger, är av direkt betydelse för mänsklighetens överlevnad, eftersom man kan säga att de som dansar tillsammans genererar en sorts samförståndsanda vilket motverkar det aggressiva mellan människor, och därmed kan man också säga att ett samhälle som i allt för stor utsträckning betonar det individuella, såsom det västerlänska kommer att utplåna sig själv. Människor som dansar kommer ej att utplåna varandra i krig. Ni förstår vad jag menar om ni går ut dansar, och dansar så länge så att ni faller i trans, eller bara låter ert psyke få styra, vlket det komme att göra när kroppen är så trött att den ej orkar. Inom tangovärlden beskriver man detta fenomen som NarcoTango, våran form av dans i trans. Nu kankse ni förstår varför jag blev så överväldigad när jag satte på radion och hörde diskussionen om SET.  

Likväl som djuren behöver människan leka. Om djuren (möss) hålls i en fattig mljö, en som ger dåliga möjligheter till stimula, finner man att de både lever kortare samt blir dummare. Deras hjärnor utvecklas sämre, samma kan man med gott fog också säga gälla för andra organ.
Leken är oförnuftig, och därmed kan man säga att människan är mer än ett förnufts väsen. Dessutom kan man säga att djuren är mera än mekaniska ting.
- Leken är FRIHET.
- Leken är ESKAPISM.
Leken binder, fjättrar, löser samt förtrollar.
Den lekande individen kan ses som vara både spatialt och temporalt skild från andra.
Kultur är beroende av kommunikation, som tillika är beroende av språk.
Vad kan man säga om lek och språk?
Ordleken kommer från metaforer vilka är härledda ur abstraktheter, med dessa myter förhåller sig människan till världen med ord och bilder. Myter är bilder av världen, som är skapade av människan, och sammanbinder det jordiska med andliga. Tänk på platsens ande.
Ur dessa myter kan man härleda sådana mänskliga uttryck såsom rätt & ordning, hantverk & konst samt lärdom & vetenskap.
En människa som bejakar leken kan sägas vara en Homo Ludens - den lekande människan, i kontrast till denna står Homo Ecomicus - den ekonomiska dito.
En kropp i rörelse är ren och skär SKÖNHET, helt enkelt KÄR-LEK. Kroppar som rör sig är dansande kroppar, mer om dansen senare...

Hej Läsare!
Jag har fått äran att få bidra med mina synpunkter och ideer på denna sida, skall bli kul. Ser fram emot att läsa andras synpunkter på mina inlägg. Mina tankar gör ej anspråk på att vara några färdiga lösningar, utan mera som lösa fragment vilka kan hjälpa oss att förstå vad vi vill med vårat handlande.
Att odla, är något som vi alla kan och känner till hur det fungerar och vad som behövs. Dock varierar resultatet när olika personer gör detta.
Kan man använda detta kunskapsområde för att tillika förstå vad som händer med KULTUREN, tillka vad som behövs för att den skall kunna blomstra så bra som möjligt. Jag vill hävda att så kan man.
Vi mår gått av variation, tillika en Trädgårdsmästare blir glad av att se sin trädgård blomstra med många olika färger samt i varierande längd.
Skall Kulturen vara en spelplats för samhällsmedborgarna eller en plats för politikerna
- givetvis det först nämnda. Politikernas uppgift är att se till att denna plats har god näring, vilken kan ge förutsättningar för en god växt. De skall verka utan synas!
Skulle även kunna beskrivas som att vårda platsens ande.
Denna plats skall vara av sådan karaktär att den gör att vi höjer oss över världens nycker och fäster blicken på högre lagar.
Platsen måste hela tiden vara i förändring, man får ej börja slå sig för bröstet oss säga vad BRA jag är, Trädgårdsarbetaren måste alltid kämpa på,  för att hålla kampen vid liv.
Miljön är ej en Neutral och  Oföränderlig bakgrund, utan den lever och förändras hela tiden, och med den kulturen liksom de människor som nyttjar den.
Vad gör Kulturen med oss människor, den får oss att observera, minnas, lära oss av misstagen, dela med oss samt lägga band på oss så att vi både skall förstå och överleva i civilisation.
Hos barnen har Leken denna uppgift, för att barnen skall få rätt stimulans så är det bra att deras lekmöjligheter är så mångfacetterade som möjligt. Mera om leken i ett annat inlägg.