Studiebesök (del 2)
11.48: Lunch under trädet. Textarbetet har gett en del att tänka på och jag har fortfarande ett pass på mitt andra sommarjobb kvar. Eftermiddagen kommer bli tjock. Känner det redan nu. Handlar väl om att behålla fokus genom press och allt sånt. Jag gillar att studera texter och ge rader nya betydelser. Kan sitta i timmar förlorad i några få ord, vända dem tills de ligger rätt. Orden väljer nästan ut sig själva när det blir så och i denna låts tredje vers har jag ett praktexempel att bjuda på: "Går emot öst i väst". De orden åt upp gårdagskvällens fika, men de smakaderiktigt bra när de efteråt hamnade i sitt rätta sammanhang.
13.07: Phantom power: On
14.11: Phantom power: Off. Verserna ligger där de ska, refrängen behöver bättre känsla. Märkligt. Refrängen är enkel och passande. Har jag blivit fartblind av att lyssna på samma beat för många gånger?
17.19: Hemma från jobbet igen. Vänder tid, vänder kronor. Bara att skrida till verket. Förmiddagens inspelning låter lite lite annorlunda från eftermiddagens men båda versioner har sina fördelar. Söker en mittenväg.
13.07: Phantom power: On
14.11: Phantom power: Off. Verserna ligger där de ska, refrängen behöver bättre känsla. Märkligt. Refrängen är enkel och passande. Har jag blivit fartblind av att lyssna på samma beat för många gånger?
17.19: Hemma från jobbet igen. Vänder tid, vänder kronor. Bara att skrida till verket. Förmiddagens inspelning låter lite lite annorlunda från eftermiddagens men båda versioner har sina fördelar. Söker en mittenväg.
18.21:
18.51: Alla kanalerna är inspelade, Att skriva hela färdiga texter brukar inte alltid gå så här fort, kanske funkar jag hyffsat under press ändå. Lägger en slaskmix av det inspelade materialet i ipoden och drar på träningskläder. Löpning rensar hjärnan och musiken får en nyomgivning att spelas i. Även om den till stor del spelas in i garderober och källare så är målet med musiken att spelas upp i långt mer varierade miljöer. Vem vet, kanske känner någon rent av för att motionera till den. Jag låser in mig själv bakom mina hörlurar och joggar iväg.
23.33: Det låter ungefär som det ska göra när man lämnar en låt ifrån sig. Låten kommer upp på nätet i sin helhet inom två veckor så försökra dig om att myspace.com/MuurkGraa ligger i bland bokmärkesfavoriterna. Dessutom kommer en liten snipp att finnas för tjuvlyssning HÄR fram till dess att låten är färdigställd..
Kom ihåg: Kulturkofta är mysigt när det blåser snålt.
23.33: Det låter ungefär som det ska göra när man lämnar en låt ifrån sig. Låten kommer upp på nätet i sin helhet inom två veckor så försökra dig om att myspace.com/MuurkGraa ligger i bland bokmärkesfavoriterna. Dessutom kommer en liten snipp att finnas för tjuvlyssning HÄR fram till dess att låten är färdigställd..
Kom ihåg: Kulturkofta är mysigt när det blåser snålt.
Studiebesök (del. 1)
16.45: Hemma från jobbet nu. Datorn har stått på standby och i mejlen ligger det arrangerade beatet och väntar i både mp3-format och .wav. Det senare är det man använder för inspelningsprocessen. Peter har knåpat ihop en snabb och gungig beat i dagarna. Tanken är att jag ska låta denna blogg göra ett kulturnedslag i hur en inspelning kan gå till i en hemmastudio i Umeå, och därför har inget textmaterial förberetts. Vill försöka fånga arbetsflödet, om inte för någon annans nöje eller intresse så för mitt eget. Jag laddar min ipod med musiken och gör lite annat en stund. I hörlurarna går beaten på repeat. Dags att laga lite mat.
17.14: Jakob kommer på besök. Vi diskuterar texttema, äter kanelbullar, lyssnar på radio och betar av nyheter. Bollar rim och testar några bars innan jag försvinner i musiken och första versen faller på plats på laptoppens skärm..
18.37: Andra versen klar. Solen steker min rygg. Otroligt hood att göra hiphop i umeå. Timbuktu har verkligen gjort ett stort jobb med att släpa in hiphopen i de svenska stugorna. Tyvärr lever den svenska hiphopen hela tiden i relation till den amerikanska hiphopen, och då ofta den som ligger på försäljningslistorna, vilket leder till ett mycket missgynnsamt klimat för kulturen att få slå rot. En egen rot. Detta är relevant för att grupper som inte spelas på listorna, men som ändå utgör en erkänd del av hiphopscenen och har vettiga saker att säga, inte ges utrymme att säga det. Kasim Gump är ett av flera goda exempel på akter i denna genre som vuxit upp i det samhället som de riktar sin musik. Lyssna på Över min döda ö på deras myspace. Hiphopen blomstrar i denna stad.
19.02: Paus. En smula skrivkramp. Inte i fingrarna, hjärnan. Skriver ett blogginlägg till umeå2014. Arbetsveckan tog mer tid än väntat. Många saker ligger på vänt.
20.41:
21.39: Promenaden resulterade i en tredje vers. Orden studsade fram mellan mina steg så vi sökte tillfällig plats för läger och eftersom jag är hopplöst förälskad i hiphop bär jag ofta med mig penna och block för tillfällen då inspirationen flödar. Bra att vara förberedd eftersom det är en kraft som inte direkt låter sig schemaläggas.
22.24: Programmet är igång, musiken laddad, sladdarna inpluggade, mikrofonen på...
17.14: Jakob kommer på besök. Vi diskuterar texttema, äter kanelbullar, lyssnar på radio och betar av nyheter. Bollar rim och testar några bars innan jag försvinner i musiken och första versen faller på plats på laptoppens skärm..
18.37: Andra versen klar. Solen steker min rygg. Otroligt hood att göra hiphop i umeå. Timbuktu har verkligen gjort ett stort jobb med att släpa in hiphopen i de svenska stugorna. Tyvärr lever den svenska hiphopen hela tiden i relation till den amerikanska hiphopen, och då ofta den som ligger på försäljningslistorna, vilket leder till ett mycket missgynnsamt klimat för kulturen att få slå rot. En egen rot. Detta är relevant för att grupper som inte spelas på listorna, men som ändå utgör en erkänd del av hiphopscenen och har vettiga saker att säga, inte ges utrymme att säga det. Kasim Gump är ett av flera goda exempel på akter i denna genre som vuxit upp i det samhället som de riktar sin musik. Lyssna på Över min döda ö på deras myspace. Hiphopen blomstrar i denna stad.
19.02: Paus. En smula skrivkramp. Inte i fingrarna, hjärnan. Skriver ett blogginlägg till umeå2014. Arbetsveckan tog mer tid än väntat. Många saker ligger på vänt.
20.41:
21.39: Promenaden resulterade i en tredje vers. Orden studsade fram mellan mina steg så vi sökte tillfällig plats för läger och eftersom jag är hopplöst förälskad i hiphop bär jag ofta med mig penna och block för tillfällen då inspirationen flödar. Bra att vara förberedd eftersom det är en kraft som inte direkt låter sig schemaläggas.
22.24: Programmet är igång, musiken laddad, sladdarna inpluggade, mikrofonen på...
Promenaden
En stad som aspirerar på att bli kulturhuvudstad har mycket att leva upp till, framförallt till sina egna invånare. Kultur är ett ord som ibland kan bli lite större än det behöver bli och kan leda till att folk inte nödvändigtvis känner sig utanför, mera som att de inte bryr sig. Det är tråkigt. Kultur kommer alltid med en känsla, om än ibland blott som en förnimmelse. Och även om du inte uppskattar all kultur eller all form av kultur så erbjuder avnjutning av kultur, oavsett form eller färg, en del nyttiga frågor och perspektiv. Det finns en anledning till att en staty ser ut på ett sätt och att en tavla går i sina färger. Det finns en liten berättelse, en liten sanning, som fångats och sedan låtit tämjas av skaparens berättarförmåga. Kultur bär spår av livet, och kan hjälpa människor förstå varann. Varje tavla har en konstnär och varje bok har sin författare, därför finns ledtrådar till mer kunskap om livet och väntar på din uppmärksamhet.
I Umeå lever kulturen på flera plan och som stadsvandrande invånare är jag stolt att berätta om staden jag bor i och vad den trots sin i sammanhanget blyga storlek har att erbjuda sina invånare. De upplysta hustaken om vintern, trädgård i norr, gångtunnlarna vid Östra gymnasiet, spegelträdet i rondellen vid NUS och elskåpen runt om i stan som gått från trista klumpar i stelt grå metall till fantasifullt färgade djur är några exempel på de där små sakerna som gör att en stad känns levande. Detta är en fin stad att spatsera genom oavsett årstid, även om jag saknar de stora björkarna längs Rådhusesplanaden och några riktigt spår av graffiti. I en huvudstad borde en gatukultur som graffiti vara välkommen, uppskattad och tillåtas ta lite mer plats.
Sprid kultur. Sprid kunskap.
I Umeå lever kulturen på flera plan och som stadsvandrande invånare är jag stolt att berätta om staden jag bor i och vad den trots sin i sammanhanget blyga storlek har att erbjuda sina invånare. De upplysta hustaken om vintern, trädgård i norr, gångtunnlarna vid Östra gymnasiet, spegelträdet i rondellen vid NUS och elskåpen runt om i stan som gått från trista klumpar i stelt grå metall till fantasifullt färgade djur är några exempel på de där små sakerna som gör att en stad känns levande. Detta är en fin stad att spatsera genom oavsett årstid, även om jag saknar de stora björkarna längs Rådhusesplanaden och några riktigt spår av graffiti. I en huvudstad borde en gatukultur som graffiti vara välkommen, uppskattad och tillåtas ta lite mer plats.
Sprid kultur. Sprid kunskap.