umea2014

God kväll. Jag heter Daniel och sysslar mycket med musik. Jag har under åren betraktat mig själv som allt från dödsmetallare till folkmusiker, men nuförtiden är jag väl snarast en musikalisk allätare även om det mesta jag själv gör brukar hamna inom folkmusiksfären.

Mitt huvudprojekt är duon Pettersson & Fredriksson som jag har tillsammans med nyckelharpisten Daniel Pettersson. Vi har spelat tillsammans ända sen gymnasiet, räknade ut att vi typ hade 10-års jubileum 2007! Vi har släppt två plattor som duo och en tillsammans med Maria Jonsson och Thomas Andersson. Nu jobbar vi på att få ut en tredje platta i år, mer om det i en senare bloggpost.

Sen ett antal år tillbaka satsar jag inte längre fullt ut på att vara heltidsmusiker. Jag har kommit fram till att jag av ska bli - hör och häpna - arkivarie. Det låter ju inte så kul. Men det var faktiskt musiken som ledde mig till den insikten. Som folkmusiker är jag intresserad av äldre typer av musik och sån kan man hitta inspelningar av på en del arkiv. På Dialekt, Ortnamns och Folkminnesarkivet i Umeå (DAUM) finns tusentals inspelningar med allt från gamla fiolspelmän och ålderdomlig koralsång till livekonserter från jazzfestivalen och hamnmagasinet. Där lyckades jag få jobb under två år med att digitalisera ljud, och jag insåg efterhand att jag inte bara tyckte om det för att det hade med musik att göra. Jag tyckte om det för att det handlade om att skapa strukturer och bringa ordning i ett kaos. Det är väldigt märkligt, för i mitt privatliv är jag hopplöst oorganiserad. Jag studerar nu till arkivarie på halvtid och flera studiekamrater har beskrivit sig själva på samma sätt. Det finns säkert nån psykologisk orsak, kom gärna med förslag! :)

Jag kommer under de här dagarna att skriva om saker jag håller på med eller som intresserar mig. Det kommer att handla om en musikresa till tyskland, berättande, gör-det-själv datorspel, kanske en smula upphovsrätt och, såklart, musik. Men jag vill börja med ett minne.

Det handlar om en extremt kraftfull musikalisk upplevelse. Sådana upplevelser har jag mer och mer sällan, jag tror att det har att göra med att man som musiker lär sig se hur musiken är uppbyggt, hur den fungerar. Och när man vet hur ett trolleritrick utförs är det inte längre magiskt. Men då och då händer det.

 År 2000 var jag på Roskilde-festivalen i Danmark. På fredagen inträffade det ofattbara - nio människor dog under en konsert med Pearl Jam. Plötsligt befann mig på en festival i sorg, stämningen var förrvirrad och det var som att ingen riktigt hade förstått vad som hade hänt. Så, på lördagskvällen, gick det amerikanska bandet Flaming Lips upp på scenen. Jag har svårt att beskriva vad som hände med mig under den konserten, men det kändes som att vi i publiken tillsammans med bandet på något vis bearbetade händelsen gemensamt. Bandet nämnde inte ens dödsfallen och musiken var inte speciellt sorgsen. Men jag visste att hela konserten handlade om det. Det var en befriande, hoppfull känsla som fyllde mig och den stannade kvar under en lång tid. Jag slår ibland på deras skiva och minns hur det var.

I anknytning till det vill jag avsluta den här första posten med att ställa en fråga (som ni kan besvara för er själva i huvudet, eller genom kommentatorsfunktionen): När hade du senast en musikalisk upplevelse? Jag menar inte bara att ni lyssnade på musik, utan när ni hörde musik som fick ögonen att fuktas, hjärtat knytas? Som fick er att känna?