vilken IDIOT!

Möjligheterna är oändliga, i det närmaste allting kan åstadkommas. Ny teknik utvecklas för att kunna tillgodose våra aldrig sinande behov. Denna utvecklingshysteri som präglat vårt samhälle de senaste åren präglar också den musikaliska sfären i allra högsta grad. Både på gott och ont förstås. Den nya tekniken som gjort det möjligt för allt fler att både producera egen musik i större utsträckning, men också att komma i kontakt med ny musik via nätet. är förstås en otrolig möjlighet. 

 

Problemet med denna nya möjlighet där allt är tillgängligt och bara ett knapptryck bort blir att risken är stor att man också som konsument missar själva essensen med musiken i sig. Det finns ingen ro till att lyssna färdigt på den musik man finner, p.g.a att det  känns som om nånting ännu bättre väntar på nästa sida... I denna "zappningskultur" finns det heller inget utrymme till att fördjupa sig i musiken, vilket leder till ett alltmer ytligt lyssnande. Den här gäller förstås inte bara musik utan egentligen all form av kultur. Det märks tydligt på hur det i t.ex tv-mediet utformas program som ska vara "zappvänliga" och lätta att komma in i, utan krav på eftertanke. Vilket förstås också leder till att innehållet i programmen blir i det närmaste obefintligt. 

 

För några dagar sedan läste jag hur programchefen för kanal 5 resonerade kring sina programinköp. Han sa att i dessa tider när vi befinner oss i en stor finanskris världen över behövs det program där människor inte behöver tänka, för att på så sätt kunna koppla bort det negativa runtomkring oss. Vilken IDIOT!. Det är väl just p.g.a ett alltför lite reflekterande/tänkande och kunnande av gemena medborgare, som en liten klick välbärgade/rika människor i åratal kunnat ostört skapa ett orättvist och ohållbart ekonomiskt system som nu när det brister bara drabbar oss vanliga medborgare. Det är just i dessa tider som det behövs ännu mer tänkande och reflekterande. Mer innehåll och djup. Allt som för tanken vidare är bra för oss, t.ex som i riktigt bra musik...

 

Tack för mig och denna gången!

 

/Anders Lind

www.soundslikelind.se

 

Dagens ljud: Vår alltmer knarrande innerdörr.


Dammsugaren!

Storstädning och diverse småinköp från staden stod på schemat igår. Dammsugaren och diskmaskinen gick varm. Den senare måste nog räknas till en av de bästa bekvämlighetsuppfinningar för den nutida människan!. Det känns väldigt skönt att få sortera bort lite onödigt skräp. Det blir nästan som om en stor och störande sten tagits bort från ens tankar, när man efter städning fått det rent omkring sig. En ren och organiserad miljö ger lugn i sinne. 

 

Håller för övrigt på med ett kortare stycke för Klarinett och elektronik, som jag skulle vilja bli färdig med inom en vecka... det är dock lördag idag så vi för se...

 

/Anders

 

Dagens ljud: Dammsugaren!


Tillbaka i stan

 

Otroligt skönt att vara tillbaka i Umeå igen, efter två extremt intensiva dagar i Piteå. Igår gjorde vi både en filminspelning av slagverksstycket "Myggan", samt en konsert med "Lind och en bit av Norrland" senare på kvällen. Konserten fungerade utmärkt med hjälp av Black boxens torra akustik. De rytmiska partierna kom verkligen till sin rätt i en lokal nästan helt utan rumsklang. Det blir väldigt tydligt vilken påverkan rummet och dess akustik har på musiken. 

 

Nu ska jag vid tillfälle ta och mixa dessa inspelningar och senare lägga ut materialet på nätet. Behöver dock bara lite tid för att låta allt smälta in. Idag ska jag dock ta det otroligt lugnt med grillning och trevligt sällskap.

 

/Anders

 

Dagens ljud: Slagverkaren Daniel Saurs högra skons besynnerliga gnekande

 


Sorlet av jackor mot tygsäten

Ssscchhhiiiiiuuuuiiiii...ssschhuuuuuuiiiiiiii...uuuu...iiiii... ett påtagligt men behagligt fläktljud utgör den atmosfäriska bakgrunden. Någon skruvar på sig och ljudet från jackan mot det tygklädda sätet blandar sig in med små rytmiska fraser. En kedjereaktion uppstår som gör att fler och fler också skruvar på sig. Tillsammans skapas ett litet sorl med jackor mot tygsäten. Känslan är trevande. Någon gör små insatser med sin tidning som instrument, snabbt är det en annan som svarar längre bak med lite bläddrande i något som ser ut som ett kompendium. Det är lugnt och stilla, men inte tyst. Det är för övrigt ALDRIG helt tyst...

 

Plötsligt stannar fläkten och hela ljudbilden förändras totalt, alla andra ljud fortsätter dock som vanligt. Har vi möjligen kommit in i B-delen?. Intressant att så små ljudförändringar kan ha så stor påverkan på den totala upplevelsen. Någon börjar småprata på våningen under. Ljud från bilar som passerar utanför tränger in alltmer efter fläktens avstannande. Det som gömde sig bakom fläkten kommer nu upp till ytan och det är alltifrån blixtlås som dras upp och ner, bälten som spänns på, prassel från påsar och snarkande som vill in och ta över ljudbilden och föra den vidare...

 

Klockan är 06:15 och jag befinner mig på en buss med destination Piteå. Som ni ser så är det mycket som händer i det till synes "tysta". Kanske skulle jag ta och använda en bussresa som ingång till ett stycke. Det finns många olika infallsvinklar att utgå ifrån. T.ex skulle ingången kunna vara att spela in olika resor på samma sträcka vid olika tidpunkter. Människorna som reser får då utifrån sina agerande utgöra själva karaktären och dramaturgin i stycket. Det känns också som om de olika resorna helt naturligt skulle generera olika musikaliska karaktärer till följd av resenärernas humör vid respektive tidpunkt. En morgonbuss skulle kunna vara det lugna och stillsamma partiet, en buss kring lunchtid skulle kanske utgöra en del med fokus på samtalet och nattbussen efter krogen skulle kunna bli ett långt och hektiskt tumult o.s.v.

 

Nåväl, jag är alltså på väg till Piteå och när jag kommer fram ska jag hålla i ett litet seminarium på musikhögskolan ang. "Lind och en bit av Norrland". Sedan kommer jag att träffa ljud och ljustekniker för att förbereda morgondagens konsert. Jag hade även tänkt träffa slagverkaren Daniel Saur för att diskutera lite kommande projekt. Det blir nog en bra dag... jag berättar imorgon...

 

/Anders

 

Dagens ljud: Sorlet av jackor mot tygsäten


Har jag blivit galen?

Vad får man om man blandar Hansson o Karlsson, Europe, Steve Reich, Daft Punk, Led Zeppelin och Ligeti?

 

...vet inte... men förmodligen nånting riktigt fett!

 

Hej! jag heter Anders Lind, tonsättare som är uppvuxen i Umeå och nu boendes i Obbola tillsammans med min fru, dotter och hund. Jag har nyss haft uruppförande av min konsert "Lind och en bit av Norrland", som jag jobbat med under vintern/våren. Det känns otroligt skönt att äntligen få spela upp något som man lagt ner så mycket energi på och verkligen snöat in i under en lång period. En process som både kan vandra mellan känsla av upprymdhet över nya upptäckter, men också kantas av stunder av tvekan där man börjar ifrågasätta ens egna val. 

-Har jag blivit galen?, njaa...nej..., jo förmodligen, men det kanske inte behöver vara negativt, eller? o.s.v. Tur att jag hitintills alltid lyckats förtränga dessa tankar och fullfölja det jag börjat, för nånstans tar nog dessa funderingar också en vidare mot ännu nyare upptäckter.

 

I "Lind och en bit av Norrland" hade jag valt att fokusera kring ljud som återfinns i min direkta närhet, för att med hjälp av dessa tillsammans med några traditionella instrument skapa musik, som både uppmärksammar och skänker nytt liv åt våra "vardagsljud" men också se ljud som nya klangpaletter för min musik att jobba kring. Jag hade bl.a spelat in och bearbetat en mygga, en hackspett, ett övergångsställe i centrala Umeå m.m. Tanken var att blanda både den naturalistiska delen som Norrland är så starkt förknippad med, men också att använda mig av den mer urbana ljudmiljön som ständigt gör sig påmind.

 

Jag var ute en dag för att spela in lite ljud när jag stötte på en hackspett. Jag började genast spela in denne med min portabla bandare, men det var också nån slags såg som visslade i bakgrunden. Till en början blev jag lite irriterad och ville att sågen skulle sluta, eftersom jag var fast inställd på min hackspett. Men efter en stund började jag höra det fina med dessa två högst olika och säregna ljudkällor hackandes i mun på varandra och tanken slog mig att det är just detta som jag förknippar det ljudliga Norrland med. Blandningen av och närheten till både natur och stad. 

 

Vissa kör lastbil hela dagarna, andra jobbar hela livet med att försöka hoppa så högt som möjligt med en stav, jag lyssnar på ljud och gör musik av dessa...

 

I morgon åker jag till Piteå för att spela "Lind och en bit av Norrland" där, jag återkommer...

 

/Anders

 

Dagens ljud: Spiken som dras ut ur en gammal och stabil träbalk. (låter nästan som små trumpetstötar)