umea2014

Allt har lugnat sig nu. Det känns så otroligt bra att vi lyckats genomföra den här grejen. Men träningsvärken är värst andra dagen. Hur som helst vill jag ge en stor applåd till de andra i ungdomsrådet och till alla våra samarbetspartners.

Jag kom till umelagun vid 12.30. Det var fortfarande "vanliga besökare" som badade och Daniel och Simon var där och hjälpte Peder och Robert från ABF att sätta upp scenen. Efter bara en liten stund kom en kille fram i till mig och frågade vart han skulle lämna tälten. Han pekade på sin bil på andra sidan och jag kollade på Robert ifall han visste något, för det gjorde ju inte jag. Robert tittade på mig och sa att det är jag som är koordinatorn. Först då började jag greppa vad min uppgift innebar ordentligt. Bilen stod där tälten skule sättas upp så det blev bra att han lastade av dom där.

Runt 16.00 kom Ungdomsomuden Johan och Rebecka och hämtade upp mig, vi skulle ordna en del saker inne i stan. När vi kom tillbaka var klockan ungefär fem och det satt redan några ungdomar utanför Umelagun. De köade för Adam Tensta tröjan. TRE TIMMAR INNAN INSLÄPP.  Det kändes hel otroligt. Klokan sex hade vi personalmöte och direkt började arbetet med att sätta upp alla tälten.

Insläppet var kl. 20.00 och kön ringlade sig långt bort. Alla blev extremt taggade av att kön var så lång. Jag fick stå ikassan och bocka för varje betalande besökande. Två personer tog betalt och allt gick så snabbt att vi missade säkert att bocka för många. När vi slutade släppa in folk 23.00 hade vi 1005 förprickade besökare. Det var fler på land än i vattnet tyvärr men mycket folk var det. Köerna till mackorna och garderoben var långa, de med. Jag försökte fokusera på defrågor jag viste att Västerbottens Nytt skart skulle ställa till mig. Jag var fruktansvärt nervös, tänkarna flög åt alla håll och när teamet väl kom kunde jag inte lämna kassan. Till slut fick de ändå sin intervju, trots några omtagningar. Imorgon sa jornalisten att han skulle lägga ut det på weben. Det ska bli spännande, jag har inte sett den än för att den visades samma kväll.

Kvällen flöt på och självklart var det små problem som upstod då och då, förhoppingsvis märkte inte besökarna det. Dock vet jag att det var två saker som alla märkte. De som skötte IT-tältet fick inte tillräckligt med ström så de drog ut elen till värmetältet. Det var tolv grader i luften och vädigt många frös. Det var det vi fick allra mest kritik för i VK. Egentligen, det enda vi fick kritik för. Det är bra
Den andra saken var att ett gäng i vattnet framför scenen fick för sig at skvätta upp vattnet när Industri Royal spelade allt ljud la av. Katastrof. Nog visste vi att det alltid kommer någon som vill förstöra, men så mycket? Som tur är dröjde det inte allt för länge innan vi dagit om strömmen. Bandet fick komma tillbaka upp på scenen. Det enda som kunnat inträffa som hade varit värre ade varit om någon skadat sg alvarligt. Som ur var gjorde ingen det.

Bandet följdes av en DJ. Strax efter tolv var det tomt på besökare och städningen återstod. Men det var helt svart på himlen. Tälten kom ner och allt på scenen packades ihop och kördes iväg, nedskräpningen fanns det inte mycket vi kunde göra åt. Den delen av städningen fick tas nästa dag. När jag skulle vara på jobbet. Helt ärligt var jag inte jätteledsen för det. Jag kom innan för min dörr 2.30. Sov tungt och det första jag sa på morgonen när mama väkte mig var "DET KOM TUSEN PERS". Sedan somnade jag om.

Jag har lärt mig otroligt mycket av att vara med och genomföra What-a-festival och trots att det varig jobbigt så har det varit så pass roligt att det är värt det. Nu ser jag fram emot att träffa alla i UCUR och utvärdera.
Några saker vi måste tänka på till nästa år:
*bygga ut scenen så att den inte är så smal
*börja planeringen tidigare
*ha allt klart innan marknadsföring
*allt, allt, allt (utom uppbyggnad) ska vara färdigt en vecka innan
*ha listor. många listor så man har bra koll på allt.
*bättre belysning i t.ex. garderob
*bättre system för efterlyningar av kompisar som inte har mobilen på sig.

Det låter som att det är mycket, men det finns ännu fler punkter som vi skötte bra. Nästa år blir ännu bättre.
Ber om ursäkt för det långa inlägget.

Tack för den här veckan / Hanna Nyberg

SÅ SJUKT NÖJD JAG ÄR!! Det var långt över förväntningarna. Redan tre timmar innan vi öppnade började ungdomar köa utanför Umelagun. Är det inte GALET! De ville vara säkrade en Adam Tensta t-shirt. Jag hade varit nöjd om 200-300 hade kommit. Gissa hur många vi prickade av? 1005 stycken, och det gick så snabbt i kassan att vi säkert missade flera. Helt galet vad jag är glad nu. Visst har det varit många panikslagna stunder, men mer om det imorn då jag skriver en mer detajerad beskrivning om kvällen. Nu svävar jag på moln och ska ta mig till min säng så jag får lite sömn innan jag ska upp och jobba imorgon.
/ Hanna

Nej rubriken stämmer inte, den har funnits med mig i några dagar och nu är den på topp. Är vi redo för det här? Är JAG redo för det här? Ikväll gäller det hur som helst! Min största oro har varit vädret, det kan ingen av oss styra över. Solen ligger på ordentligt nu och jag hoppas att det inte regnar ikväll. Vi räknar nog med att det kommer 400-500 ungdomar till umelagun ikväll, trots att det krockar med EDGE-festivalen.
Ni får höra mer imorn, om vad som hänt, vad vi gjorde, vad som gick snett och vad som blev jättebra.
Håll tummarna för mig som ska vara koordinator för första gången i mitt liv!
Jag kommer att ta kvällen som den kommer. Man lär sig bäst utav sina misstag.
/ en nervös Hanna Nyberg