umea2014

Denna sista blogg, sen söndag kväll efter en resa till Skövde, är ett tack till alla som orkat läsa den smörja jag skivit.
Jag är ingen författare men det har varit oerhört kul att få skriva ner lite tankar.
Tack alla för era inlägg och jag hoppas att jag inte sårat någon. Då ber jag i så fall om ursäkt.

Men lite får man tåla, även jag.

Nu hoppas vi på Kulturhuvudstadens fortsatta fantastiska jobb och ser fram emot nya äventyr i kulturens tecken.
Ha´re
Lars

Kom att tänka på vatten idag. Vattnet är mycket viktigt. Om det inte fanns vatten skulle ingen lära sig simma och alla skulle drunkna.

Kom att tänka på att det är val i USA. Läste om en undersökning att i vallokalerna är var tredje amerikansk väljare ”pånyttfödd kristen.” USA blir mer och mer ett jättelikt Knutby.

Appropå Knutby så tänkte jag på Fossmo. Pastor Helge Fossmo säger att han varit ett svin. Det vete faan. Snarare en bock…..

Kom att tänka på att starta en hemsida för dumma frågor. Eftersom jag bor på Umedalen kanske namnet på saiten kan vara www.tareidalen.nu

Tänkte också på Umeå FC, vårt stolta fotbollslag. Kanske även dom kan få en ny hemsida, typ www.saknarbollsinne.com

Familjen har precis investerat i en ny bil, Toyota. Tänkte en stund på Nissan men vem vill ha en bil uppkallad efter en halländsk flod.

Sen tänkte jag på min Fritidsledarutbildning på 70-talet i Skå-Jonsson-anda. -Ursäkta mig, men jag måste gå på toan. -Jaha, och vad tycker ni andra….

Vi har skaffat hund och då tänkte jag på det gamla uttrycket att det är ”svårt att lära gamla hundar sitta”. Det tycker inte jag stämmer. Dom sitter ju överallt.

Då tänkte jag på ordet lagom, detta fantastiska ord i mellanmjölkens Sverige. Kan vi inte bannlysa ordet och kanske börja tala om olagom. -Hörru, banta olagom ska du se att det blir bra.

Till sist tänkte jag på att det ibland kan vara svårt att soman. Vilket trick ska man använda? Räkna får eller avslappning typ du blir tung i tårna, du blir tung i vaden, du blir tung i benet. Ett oändligt entonigt rabblande. Eller varför inte prata med sin fru, men hon sover.

Vi ses i morgon
Ha´re Lars

Jag har sett dom.

Kille, över 30, slips, designglasögon, portfölj, mobiltelefon mot örat och byxben från någon av våra västa butiker. Svarta lågskor förstås.

 

På andra sidan en lärare, snus under mustaschen, låg tyngdpunkt, öronlappsmössa och med jättekängor som påminner om larvband.

 

Känner ni igen er?

Vem är bäst?

 

Jag har en uppfattning att läraren är bättre. Han/hon hjälper mina barn att bli bra medborgare, Designmannen vill bara ha mer pengar.

 

Men vi är bara människor som Karl-Alfred sa.

Nu till vad som händer:

Jo, kommunala skolan dräneras på elever eftersom en friskola öppnar.

Men är det ett bra vägval? Jag bara frågar.

 

Jag säger inte att det är fel men ibland får man känslan av att det är den enda vägen.

Och gympatimmen, vart faán tog den vägen?

Är det inte bra med folkhälsa?

 

Nu kan skolorna dessutom välja fickor för sig och pojkar för sig.

Herregud, 30-tal, 40-tal, 50-tal, jämställdhet, lära av varandra, respekt, Fredrika Bremer, rösträtt, kreativitet, utveckling, framåtanda, science fiction, Hets, alianer, kvalitet, fråga barnen, vandrande pinnar…..

 

Har upptäckt att ordet kultur inte förekommit i mina bloggar.

Nu kommer det: KULTUR.

Jag har alltid funderat över finkultur. Men då borde väl fulkultur också finnas?

 

Ungefär som hur man kan kalla en jättestor röd tomat för en grönsak?

 

Vi ses i morgon

Ha´re

Lars

Jag tycker att alla dokusåpor är meningslös skit.

Varför är alla så jävla kändiskåta?

 

Såg du på Naken-Janne från Farmen som viftade hejvilt med sin snabel så fort han rörde på sig.

Hur många gånger har inte Robinson-Robban hamnat i publikationer för sina otroligt korkade upptåg?

Eller när någon dum blondin visat lökarna och”rajjat” under täcket.

Personer som har ställt upp i någon slags dokusåpa är inget annat än B-kändisar.

Eller Ö-kändisar för min del.

 

Nu har det vuxit upp en ny era inom såpa-industrin, klass-såpan.

Här ska man träffas, rik och fattig, för att på något sätt komma överens om nåt jävla hus.

Vad blir nästa steg, judar och arier, cowboys och indianer, svarta och vita?

Eller varför inte ringa in på ett 071-nummer och rösta på vem som mördade Palme och vinn en resa till Indonesien.

Och tänk vilka förebilder det är för våra ungdomar. Wow!

Varför inte ge ut eländet på DVD.

”Absolute Shit” volym 1 och 2.

 

Personligen har jag en nykter syn på den nya tiden.

Stäng av Tv:n!

Ta en långpromenad!

Läs en bok!

 

PS

När man ser dessa dokusåpa-Ö-kändisar tänker jag:

när man betraktar vissa exemplar av Homo Sapiens inser man direkt att människan inte kan vara skapelsens krona.

Möjligen kepsen....

 

Själv går hela familjen ut med hunden.

Nu måste jag kyla ner mig.

Ha´re

Vi hörs i morgon.

Lars

Detta är en fundering jag gått omkring och tänkt på.

Säg så här:

Ryms vi alla i helvetet?

 

Först och främst måste vi då veta hur helvetets massa förändras med tiden. Vi behöver alltså veta hur många själar som kommer till helvetet och om dom eventuellt försvinner därifrån.

 

När det gäller antalet själar så kommer man osökt in på religiösa frågor. Vår kristendom säger att om du inte sköter dig så kommer du till helvetet. Flertalet andra religioner säger att om du inte är anhängare av just deras religion så kommer du att sluta i helvetet.

Eftersom det är fler än en religion som säger så och eftersom människor i regel, eller alltid, är anhängare av en religion kan man faktiskt anta att alla kommer till helvetet.

Har du tänkt på det?

 

Min slutsats är därför att inga själar kommer därifrån utan alla blir kvar.

 

Nu måste vi som nästa steg räkna ut volymen. Som jag ser det ger det två möjligheter:

 

Om helvetet expanderar av antalet själar och inte volymen så kommer trycket att öka så att helvetet brakar loss.

Men om volymen ökar mer än antalet själar blir det ju iskallt.

 

Således är detta en fråga för fysiker och inte religiösa samfund.

 

Ha´re

Vi hörs i morgon.

Lars

Jag heter Lars och jag är med dator.
Om jag skulle beskriva min relation med min dator med ett ord skulle det nog bli att vi är tillsammans. Ungefär som partners i CSI Las Vegas.

Jag och min dator har varit tillsammans i snart 15 år och det har fungerat väldigt bra. Vi har hjälpts åt under mina ensamma kvällar. Hon har hjälp mig att söka kunskap och vår relation har blivit bättre och bättre genom tiden.

 

Jag har under det senaste året märkt att det är just datorer man ska vara kompis med för genom dem kan man bli kompis med andra. Ibland undrar jag faktiskt om det är jag som behöver datorn eller datorn som behöver mig. Är det verkligen sant att jag hittar kontakter och vänner genom Internet, kanske är det så att min dator hittar andra datorer istället.

 

Nu har vi också förökat oss. Min dator har fått små hårddiskbarn som tassar omkring, helt trådlöst, och bevarar alla minnen. Dom kan också sätta på TV:n, spela spel, titta på film och musik. Tänk vad dom lär sig snabbt.

 

Ibland är jag säker på att min dator skrattar åt mig bakom min rygg.

Ibland skrattar jag åt min dator men det brukar vara ett nervöst skratt, för ibland känns det som den slutar fungera bara för att få mig ur balans. Den dör, men bara tillfälligt.

Det är sådana dagar som man vill göra slut med sin dator och lämna den. Men vi bygger alltid upp en relation igen.

 

Att göra slut med sin dator får stora konsekvenser. Man måste starta upp en helt ny relation, jag skulle inte kunna jobba på ett tag, inte beställa pizza, inte veta någonting. Helt dött. Usch!

 

Det är bäst att jag slutar skriva innan min dator infiltrerar texten och märker att jag är henne på spåren.

 

För övrigt har jag Sveriges bästa jobb på Umeå Fritid.

Jag gillar fotboll och tycker en hel del om föreningslivet, religion, såpor, finkultur, snabba pengar och lite annat smått och gott.

Jag har också världens bästa familj.

Du får veta mina tankar om du följer min blogg.

Ha´re

Lars