umea2014

Umeå en stad som alltid varit associerat med fil, ett starkt intresse för detta medium. Året var 1986, då jag drabbades av denna stad, började då på Universitet. Nu tror ni säket att dagens blogg kommer att bli en sentimental dito, men ack nej.Den tiden i Umeå fanns två stora filmklubbar, vilka gav möjigheter att se på film för en billig penning nästan varje dag, klubbar var Röda Rummet samt Filmstudion i Umeå. Lördagar var ofta den stora dagen, då man kunde se två filmer med tid för fika mellan filmerna. Dessa fyllde en stor social här i Umeå. De erbjöd en mötesplats, ett socialt rum, där människor av olika åldrar samt grupperingar träffades.Tittar vi ut idag, så är båda dessa klubbar ett minne blott, inte bara så att dessa har försvunnit det är nästan så att man kan säga att filmtrenden är på utdöende. Åtmistone när det kommer till att se på film i ett gemensam offeligt rum. Idag är hemmabiotrenden på stark fram marsch, till glädje för dessa återförsäljare. Men vad händer med oss människor när de gemensamma mötesplatserna ellimineras. Vilka tempel/torg har vi idag som som kan fungera som ett medium för oss människor? Ett medium har till uppgift att sammanbinda både det politiska samt det estetiska i det offentliga rummet. Umeås ande kräver ett rum för film, ett som ej är beroende av marknadskrafterna (Homo Economicus), utan snarare hämtar sin energi från viljan att uppleva. Ett rum som skulle kunna fungera är Saga Teatern (fd biografen), det skulle vara intressant att se en omlokalisering av Folkets Bio till denna vackra lokal.