umea2014

Idag Söndag, min tid som Veckans KHÅ-2014 bloggare har nått sitt slut. Hittills har jag ej disskutterat KHÅ satsningen, varför skall vi anstränga oss att kandidera. Vad kan vi tjäna på att få bli värdar för detta arangemang. Min spontana känsla, är att det är viktigare att vi satsar våra kronor och ören på den lokala kulturen som finns här i Umeås olika skrymslen, som lever av inga pengar alls samt kämpar i motvind. Som jag tidigare nämnt, är Filmstudion i Umeå (tack Esa K) ett bra exempel på kulturens förfall här i Umeå, likaså Filmfestivalen, jag menar nu ej arrangörernas dito, snarare publikens frånfall, ointresse av att delta i eller på den socila arenan. Som vi alla vet disskutteras idag kultuens  (både aktivt och passivt deltagande) bidrag för den allmänna folkhälsan. Om jag får framställa en önskan så skulle jag önska att den presumtiva publiken – lägger ifrån sig sina skygglappar, likaså sina förutfattade meningar, istället önskar jag att flera tar del i sådant som de redan ej på förhand vet något om. Helt enkelt att VI bejakar våran nyfikenhet, för att kunna få reda på något som vi inte redan visste. Nyfikenhet är en drift hos människan som hela tiden måste näras och bejakas. Att våga ta sig ut på svag is är ibland ett måste om man skall nå till andra sidan. För att utvecklas måste man våga misslyckas. Allt man ser eller hör kan ej bara vara av världsklass, hur skall man då kunna utveckla sitt omdömme över vad som är god eller ej så god kultur. Med vad vill vi att det offentliga rummet skall fyllas, blir vi nöjda och belåtna om det bara finns komersiella gallerior od där, eller måste vi ge plats åt rum som kan fungera som mötesplatser där olika kulturella fenomen kan födas och växa, där grupper från olika åldersgrupper kan mötas, likväl olika olika klassgrupper. Dessa tankar är ej unika, redan Platon disskutterade detta, dvs hur man bäst skall planera staden för folkets bästa. En stilla undran  som jag har, vilken nytta har vi av ett badhus i centrala centrumet? I Gävle gick man den omvända vägen, där omformade man det befintliga badhuset till ett Musikhus, men man bevarade en del av badhusidentiten, men den har fått en annan placering. Bara för att Örnsköldsvik har ett Äventyrsbad placerat cetralt måste ju inte Umeå göra på samma sätt.

Vad jag skulle vilja se är en ökad satsning på kultur ute i förorterna, något som Teaterföreningen föredömligt har gjort då de har placerat vissa av sina föreställningar där. Min önskan är givetvis att man skall kunna få mera permanenta satsningar ute i de olika förorterna, något som skulle göra dessa både trevligare samt tryggare att vistas i. Något väldigt eftersträvansvärt är att man skapar möjligheter för ungdomar i sin när/hem miljö att ha offentliga rum som de kan identifiera sig med , man kan fråga sig var alla ungdomsgårdar har försvunnit.

Härmed vill jag tacka för att jag har fått lånat bloggpennan, och med glädje lämnar jag över den till nästa bloggare.

                                   /LennART