Shelley och Shelley
Frankenstein; or the Modern Prometheus (1818) är Mary Wollstonecraft Shelleys mest lästa roman och den har omarbetats i flertalet film-, teater och förmodligen även datorspelsversioner. Shelley var märkbart influerad av sin samtids vetenskapliga och teknologiska framsteg och romanen är lika aktuell idag när de senaste decenniernas medicinska forskning bland annat gjort det möjligt att transplantera organ, tillverka ny vävnad och skapa artificiellt liv.
I korthet handlar romanen om hur vetenskapsmannen Victor Frankenstein lyckas framställa liv med hjälp av död materia och hur han sedan straffas för detta. Experimentet ligger väl i linje med 1700-talets intresse för vetenskap och teknik. Julien Offray de La Mettrie skrev i Maskinen Människan (1748) att: "Människan är en maskin, och i hela universum finns ej mer än en enda substans, på skilda sätt modifierad". Enligt Mettrie skiljer sig människan inte från andra mekaniska konstruktioner. Mekaniken och den nya vetenskapens landvinningar under 1600- och 1700-talen är framträdande i Frankenstein och århundradet som föregick publiceringen var ett av de mest framgångsrika vad gäller vetenskap och teknologi. I Frankenstein refereras det företrädesvis till galvanism och 1791 publicerade Luigi Galvani Commentary on the Effects of Electricity on Muscular Motion i vilken han hävdar att vävnad från människor och djur innehåller en form av 'livskraft' som han kallade "animal electricity", senare galvanism. Galvani menade att det var en annan form av elektricitet än den som frigörs av blixten exempelvis, och att den producerades av hjärnan som i sin tur ledde den vidare till musklerna via nervsystemet. Galvanis teorier ledde till flertalet experiment med människolik - man kopplade helt enkelt helt enkelt elektricitet till den döda kroppen och på så sätt åstadkoms rörelse.
Drygt etthundrafemtio efter Shelleys roman publicerar en annan Shelley (Shelley Jackson) en så kallad hypertext som bygger på Frankenstein. Patchwork Girl Or a Modern Monster handlar om det kvinnliga monster som Victor Frankenstein aldrig gav liv och här får hon själv berätta sin historia samtidigt som Jackson även låter flera andra kvinnor inklusive Mary Shelley komma till tals.
Det första som möter läsaren av Patchwork Girl är en svart-vit bild som föreställer en kvinna hopsydd av olika kroppsdelar. Dessa 'sys ihop' och plockas isär under själva läsningen och bildar utgångspunkt för berättelsen. Vid olika tillfällen stöter läsaren på olika kroppsdelar lösryckta från kroppen och berättelsen fortskrider genom läsningen av den ärrade kroppen.
Hypertexter blev vanliga under 1990-talet och är enkelt uttryckt en text med länkar som läsaren klickar på för att komma till olika textfragment. Den digitala tekniken har möjliggjort en ny form av litteratur som i detta specifika fall är ett digitalt collage av bild och text som gestaltar Frankensteins idé. Här utgör verkligen kroppen själva texten.
Shelley Jackson har utfört flera intressanta litterära experiment och flera av dem finns tillgängliga på hennes webbsida: http://www.ineradicablestain.com/
