umea2014

Päls och hud och vinter och skydd mot kyla. Det får mig att tänka på Västerbottensmuseet. Den skrämmande nybyggarstugan med de sovande barnen. Mannen som halvligger under täcket med det grova tyget. Han varken sover eller är vaken. Och om man står vänd mot honom är kvinnan vid spisen bakom ryggen. Om man vänder sig mot henne kommer han vara bakom ryggen. Det finns inget sätt att gardera sig.

Jag och Elin har pratat mycket om Västerbottensmuseet. Vad det betydde för en som barn. Vad det är nu. De uppstoppade orrarna och nybyggarhuset och kåtan. Den underliga dova graven man måste böja sig ner för att kunna titta in i. Däri ligger en miniatyrmänniska lika murken som jorden och stenblocken.

Idag söker jag kedja. Det är svårt att hitta kedja i Umeå. Någon som vet av något annat än små påsar med 3 m dekorkedja? Jag vill ha snygg mäktig kedja.

Och så fortsätter jag tänka på saker som gör det värt att bo här. Det blir älven och Gammlia men mest människor, vad de är och gör. Familjen och så de storslagna vänner/kulturaktörer som ett sunt Umeå skulle slänga cash och cred på: Hyvönen, Selander, Lenny&Wild, Carlito, Emma-Lina etc etc etc, en massa typ vår älskade David Sandström och Iris den fantastiska som hur man än gör inte finner på nätet.