umea2014

Hej
Jag som ska blogga denna vecka heter Eva Conradzon och jag jobbar som projektledare för Samisk vecka, eller Ubmejen Biejvieh som den kallas på umesamiska. För mig blir det åttonde året jag jobbar med detta (jag hade hunnit få ett annat jobb andra året som veckan genomfördes).


I Umeå finns en samisk tradition som är okänd för den breda allmänheten. Samer har levt och verkat i hela Västerbotten och ända ut i kustbandet sedan mycket lång tid tillbaka. Umeå stad är gammalt renbetesland och än i dag betar renar vintertid bara några mil från centrum. För ett par hundra år sedan talade en majoritet av befolkningen i Västerbotten umesamiska. Idag bor både umesamer och samer som flyttat hit från andra samiska områden i Umeå. Det finns således en varierad och rik samekultur representerad i staden.

Såhkie, Umeå sameförening bildades på 70-talet när fler och fler samer började läsa på Umeå universitet.
Vi firade faktiskt 30-årsjubileum i november i fjol!
Föreningen, som är religiöst och partipolitiskt obunden, verkar för att sprida information om samer och den samiska kulturen samt att tillvarata och främja samiska intressen. Såhkies medlemmar är samer och övriga som stödjer samer. Varje år arrangerar föreningen utflykter, föreläsningar, en middag med samisk mat för medlemmarna, och sedan nio år tillbaka står föreningen som huvudarrangör för Ubmejen Biejvieh ? Samisk vecka. Annan verksamhet är slöjd- och språkkurser, nationaldagsfirande och barnverksamheter.

Syftet med Samisk vecka var att synliggöra den samiska kulturen och Umeå Sameförening.
Umeå stad har vuxit snabbt och präglas av universitetet och många nyinflyttade från andra delar av Sverige, men också från övriga världen, och man tyckte att den samiska närvaron märktes alldeles för lite.
Dessutom är det så att bristen på kunskap och information hos det svenska folket lätt kan skapa en grogrund för myter, fördomar, schabloner, diskriminering och rasism. Genom att genomföra kulturella arrangemang och andra aktiviteter med bakgrund i samisk verksamhet skulle man skapa ett intresse för den samiska verkligheten och kulturen. Med ett brett utbud av samiska konstnärliga uttryck - såsom teater, musik, dans, konst, slöjd och idrott - skulle den samiska kulturen sättas i fokus. Och jag tycker vi har lyckats ganska bra med det.

Nu i helgen gjorde jag ett besök i lokalen där ett tiotal medlemmar i sameföreningen syr sina egna koltar (som är det korrekta namnet på samedräkten). Där hade läraren Ann-Sofie Fjällström fullt sjå med att hjälpa kursdeltagarna med hur just deras kolt skulle utformas, eftersom de är av olika färg och snitt beroende på varifrån de härstammar. En del av deltagarna har sytt förr, medan t ex en av männen inte ens hade haft textilslöjd i skolan! (Det kunde man då inte tro när man såg hans perfekta sömmar!)
Passa på att se resultatet av deras möda på Samisk vecka då de visar upp sina koltar på Strömpilen lördagen 8 mars!

Det blev lite långt kanske så här i början, men jag tänkte att jag ville ha berättat bakgrunden för er.
Dessutom kanske jag inte hinner skriva så mycket alla dar, beroende på hur mycket det blir att göra... Det är ju inte så länge kvar innan det drar igång - 1 mars börjar det med: "Halhta Tjalhta" som uppträder på Umefolk 08.