Förhandsvisning

Glömde säga i mitt förra inlägg att förhandsvisningen den 8 mars av Kautokeinoupproret blir en sluten visning för Såhkie-medlemmar, detta på grund av att den svenska premiären blir först senare i höst.

Medlemskap i sameföreningen kan tecknas när som helst under året, och de allra flesta medlemskort säljs just under Samisk vecka.
Såhkies medlemmar är samer och övriga som stödjer samer.

Nu börjar Klimatseminariet på tisdagen den 4:e mars få sin form, och det ser ut att bli väldigt intressant. Anmälningarna till  tisdagskvällens traditionella kött- och paltmiddag börjar ramla in och jag hör via Umeå teaterförening att  Samiska teaterns ensemble börjat ladda inför föreställningen "Fröken Julie/Nieida Julia" som ges måndag- och tisdag kväll.

image376
                                                                 Ur föreställningen Fröken Julie                        Foto: Hans Olof Utsi

Blir nog bra det här...

Norge och Kautokeino

Jag har ända sen förra årets Samisk vecka då Nils Gaup var här, velat visa filmen "Kautokeinoupproret", en film som hade premiär i hemlandet Norge den 18 januari. Då visades den på TIFF (Tromsös Int Filmfestival) där den gick upp samtidigt i fyra salonger, alla fullsatta! Sedan dess har den tydligen slagit publikrekord på norska biografer.

Då jag träffade Nils Gaup i juli på en samisk festival några timmars bussresa norr om Narvik, "Márkomeannu", så var han just klar med filmen. Han sa att han gärna ville visa filmen på Samisk vecka. Det har dock sett mörkt ut under hösten och vintern med de planerna, så för ca två veckor sen så gav jag upp min "darling". Tänkte att det går aldrig. Men se, ett sista försök visade sig vara lyckosamt!
Så nu är det klart, vi visar filmen i Umeå under Samisk vecka och jag pratar nu med Nils Gaup om det går att lösa tidsmässigt att han kommer också. Känns verkligen roligt och jag ser fram emot att se filmen.

image375




På tal om Márkomeannu. Det tog 10 timmar med tåg, drygt två timmar med buss och sen 20 minuter med bil rätt upp i fjällen. Sen återstod en halvtimmes klättring upp, upp, upp... Strålande sol och runt 26-27 grader varmt, med packning. Alldeles för mycket packning.
Gissa vilket tält som var mitt?


image373

      
Barnens lilla lektält med ett blåblommigt duschdraperi som regnskydd genererade många breda leenden kan jag säga. ;-)
När jag väl var uppe och tältet rest så såg jag att det varit värt besväret - utsikten var rent ut sagt överjordisk (sic!). Festivalen som sådan innehöll både bra och mindre bra akter, men det var ändå värdefullt att ha varit där.

Jag har tur, det är inte alla som får resa i jobbet!
Förra helgen var jag i Jokkmokk och gick på mängder med föreläsningar, utställningar och konserter. Åt renskav och potatismos på Samernas utbildningscentrums skolbespisning tre dagar i rad och sov på medhavd madrass i skolsal tillsammans med ett tiotal andra personer.
Till Umeå och Samisk vecka tar jag med Simon Issát Marainen med band som spelade där.

Om allt går i lås försöker jag också ta mig till Kautokeino till Påskhelgen där den största vinterfestivalen (i samiska sammanhang) går av stapeln. Där har de förutom teaterföreställningar, utställningar, filmfestival med drive-in för snöskotrar även "Sámi Grand Prix". Jag har i alla fall tingat en golvplats hos en väninna som bor däruppe nu...

Kvällens Gott & Blandat:
Hide and Seek - Imogen Heap
Gustu - Simon Marainen
Summer Overture och Requiem Overture - Clint Mansell
Fire Water - Fun Da Mental
I'm Yours - Jason Mraz
Genesis - Kimmo Pohjonen
The Island - Paul Brady
Liekkas - Sofia Jannok
Misty - Timi Yuro
Witchita Lineman - Maria McKee
Nieida - Ulla Pirttijärvi (sprillans ny!)

Och som alltid innan jag ska sova: Biejjiem Jih Askem - Frode Fjellheim

Måndagen

Idag har jag hållit på med att distribuera den färdigtryckta programfoldern för Samisk vecka, både per mail och simpelt fotgående. Lite på nätet har jag också börjat skicka ut, men mycket är kvar att göra.
Vill du se programmet så kan du gå in på
www.samiskaveckan.se eller hämta foldern på t ex Biljettcentrum, Turistbyrån eller Västerbottens museum.
Jag har också försökt hjälpa en skola som vill ha en samisk "informatör" till deras temadag om någon vecka, men det är lättare sagt än gjort. Sådana förfrågningar får vi mycket ofta från skolor, bibliotek och även större företag och institutioner där de efterfrågar information av och om samer. Men medlemmarna i Såhkie (Umeå sameförening) består till största delen av personer med vanliga jobb; i affär, på kontor, i skolor m.m. och då blir det genast svårare att lösa ersättningsbiten.

Jag fick ett lite tråkigt besked idag från Kine Boman, filmregissören som gjort filmen Hjordeliv som vi ska visa nu på Samisk vecka. Hon är inbokad för att komma upp till visningen av filmen, men nu hade hon fått besked att hon blivit inbjuden till The Palm Springs Festival of Native Film and Culture, en filmfestival i USA. Av 350 bidrag från hela världen har de valt några få filmer, däribland Hjordeliv. Filmen hade svensk premiär nu på Göteborgs filmfestival i början på februari så det känns extra roligt att vi får visa den här i Umeå så snart.
Jätteroligt för Kine, naturligtvis, det är bara att gratulera - och filmen, den visar vi naturligtvis även om inte Kine kommer själv. Jag ser det som att det är ett gott betyg på filmen vi ska visa. Vi har huvudrollsinnehavarna närvarande vid visningen, så det blir nog "stjärnglans" över visningen ändå.

På tal om annat som är aktuellt just nu; Schlagerfestivalen.
Är så glad för att jag äntligen, efter många års letande, äntligen fått tag på min favoritlåt från Eurovisionsschlager- tävlingarna, nämligen Spaniens bidrag från 1983 "Quién maneja mí barca, quién?" med Remedios Amaya. (Tack Micke på Statoil som satte mig på spåret ;-)  )
Helt obegripligt kom hon sist - med 0 poäng(!). Eller -  med den klänningen var det nog inte mer än rätt! Kolla själv på YouTube. Men låten var bra!
Som kuriosa kan nämnas att samma år tävlade en annan av mina favoriter, Jahn Teigen, (men då inte med min favvolåt "Du må bli bra igjen") Detta år slapp han sin vana trogen att komma sist, förmodligen tack vare en lila-och-vit diagonalrandig klänning...
De svenska uttagningarna som pågår nu orkar jag inte titta på. Skulle något bra komma fram där så lär man nog få höra det ändå. Jag saknar ursprungsidén med Eurovisionsschlagern - att det sjungs på landets originalspråk och att även musiken tydligt speglar de respektive ländernas musiktradition. Där är (var) Remedios ett lysande exempel! Grekland, Turkiet och Finland är väl bland de få länder som längst stått emot lockelsen att sjunga slätstruken Eurodisco på engelska.

Nä, tacka vet jag Liet Lavlut, European song contest for minority languages. Den tävlingen genomfördes för två år sen i Östersund - och då var jag där! Det sjöngs på furlanska, baskiska, frisiska, meänkieli, galiciska, gaeliska, samiska, romani chib, welsh, keltiska, votiska och oksitanska. Sjunger man på språk som väldigt få förstår, så måste åtminstone musiken vara av högsta kvalitét för att nå ut - och det gjorde det, det kan jag garantera!
I höst är det Sveriges tur att ha värdskapet för tävlingen igen, denna gång i Luleå.  www.liet-lavlut.eu



År 2014 har jag en dröm om var den ska genomföras... ;-)



Snurrar i "skiv"-spelaren ikväll:
1. Quién maneja mí barca, quién? - Remedios Amaya
2. Hit Me Baby One More Time - Marilyn Manson
3. Polska Release - Sanna Kurki-Suonio
4. Burn - Nine Inch Nails (m Chris Vrenna)
5. Breathe - Prodigy
6. The Bar is a Beautiful Place - Ryan Adams
7 Cocaine In Your Cola - David Sandström Overdrive
8. Drömliv - Emrik
9. Is there Life on Mars - Seu Jorge
10. Frösön - Halhta Tjalhta

Ny vecka - Samisk vecka ;-)

Hej
Jag som ska blogga denna vecka heter Eva Conradzon och jag jobbar som projektledare för Samisk vecka, eller Ubmejen Biejvieh som den kallas på umesamiska. För mig blir det åttonde året jag jobbar med detta (jag hade hunnit få ett annat jobb andra året som veckan genomfördes).
image369

I Umeå finns en samisk tradition som är okänd för den breda allmänheten. Samer har levt och verkat i hela Västerbotten och ända ut i kustbandet sedan mycket lång tid tillbaka. Umeå stad är gammalt renbetesland och än i dag betar renar vintertid bara några mil från centrum. För ett par hundra år sedan talade en majoritet av befolkningen i Västerbotten umesamiska. Idag bor både umesamer och samer som flyttat hit från andra samiska områden i Umeå. Det finns således en varierad och rik samekultur representerad i staden.

Såhkie, Umeå sameförening bildades på 70-talet när fler och fler samer började läsa på Umeå universitet.
Vi firade faktiskt 30-årsjubileum i november i fjol!
Föreningen, som är religiöst och partipolitiskt obunden, verkar för att sprida information om samer och den samiska kulturen samt att tillvarata och främja samiska intressen. Såhkies medlemmar är samer och övriga som stödjer samer. Varje år arrangerar föreningen utflykter, föreläsningar, en middag med samisk mat för medlemmarna, och sedan nio år tillbaka står föreningen som huvudarrangör för Ubmejen Biejvieh ? Samisk vecka. Annan verksamhet är slöjd- och språkkurser, nationaldagsfirande och barnverksamheter.

Syftet med Samisk vecka var att synliggöra den samiska kulturen och Umeå Sameförening.
Umeå stad har vuxit snabbt och präglas av universitetet och många nyinflyttade från andra delar av Sverige, men också från övriga världen, och man tyckte att den samiska närvaron märktes alldeles för lite.
Dessutom är det så att bristen på kunskap och information hos det svenska folket lätt kan skapa en grogrund för myter, fördomar, schabloner, diskriminering och rasism. Genom att genomföra kulturella arrangemang och andra aktiviteter med bakgrund i samisk verksamhet skulle man skapa ett intresse för den samiska verkligheten och kulturen. Med ett brett utbud av samiska konstnärliga uttryck - såsom teater, musik, dans, konst, slöjd och idrott - skulle den samiska kulturen sättas i fokus. Och jag tycker vi har lyckats ganska bra med det.

Nu i helgen gjorde jag ett besök i lokalen där ett tiotal medlemmar i sameföreningen syr sina egna koltar (som är det korrekta namnet på samedräkten). Där hade läraren Ann-Sofie Fjällström fullt sjå med att hjälpa kursdeltagarna med hur just deras kolt skulle utformas, eftersom de är av olika färg och snitt beroende på varifrån de härstammar. En del av deltagarna har sytt förr, medan t ex en av männen inte ens hade haft textilslöjd i skolan! (Det kunde man då inte tro när man såg hans perfekta sömmar!)
Passa på att se resultatet av deras möda på Samisk vecka då de visar upp sina koltar på Strömpilen lördagen 8 mars!

Det blev lite långt kanske så här i början, men jag tänkte att jag ville ha berättat bakgrunden för er.
Dessutom kanske jag inte hinner skriva så mycket alla dar, beroende på hur mycket det blir att göra... Det är ju inte så länge kvar innan det drar igång - 1 mars börjar det med: "Halhta Tjalhta" som uppträder på Umefolk 08.