Hundliv och julmarknad
Är man hundägare så blir det en del promenerande. Har man bytt bostadsadress och har hamnat på Haga ligger Gammliaskogen lämpligt till. Där tar vi våra dagliga turer, Kargalandens Ubbe och jag. Ubbe, godmodig schäfer i hundmedelåldern uppskattar doftmarkeringarna efter nejdens tikar och hussen den vederkvickande skogen.
På vår väg passerar vi museiområdet som den här årstiden lätt vilar i sin Törnrosasömn i väntan på ett yrvaket uppvaknande vid julmarknaden.
Plötsligt lever hela området upp. Julhandeln i småföretagarskala blomstrar och det är gemytligt värre med hantverk av alla de slag och matnyttigheter både från denna och andra sidan kvarken. Och så dessa suveränt goda grisar, munkar med äppelmos i, som så ofta får rädda en sugen marknadsbesökare.
Sen blir allt som vanligt igen. Inga marschaller och inga marknadsstånd. Och inte minsta gris.
Vi som har vårt regelbundna friluftsliv här och traskar omkring som moderna goretextomtar kan känna ett våldsamt sug efter en mugg värmande glögg och en nykokt gris även på icke marknadsmässiga dagar. Varför inte ha öppna en glöggbod under höst- och vintersäsong. Det vore en lockande morot för alla stavgångare och oss andra friluftare.
Bildens hund ska inte förväxlas med textens hund ej heller hussen som likafullt anger en lämplig plats för den föreslagna glöggboden.
