Kulturhuvudstad för vem?
En dag som börjar med väckning 05:45 när taxichauffören, som ska ta en till flyget, frenetiskt knackar på dörren och undrar varför hon har behövt vänta i 20 minuter, kommer att bli en knasig dag. Men det är förvånansvärt hur mycket som kan rationaliseras bort om man bara har två minuter på sig att göra det som annars skulle ta betydligt mycket längre tid.
Två minuter är också den tid jag har på mig att avsluta denna bloggvecka. Och den tiden räcker endast till att sortera alla mina funderingar. Spelar det någon roll om Umeå blir Kulturhuvudstad om vi inte lyckas göra något åt att det är endast vissa grupper som konsumerar/producerar kultur? Om det fortfarande är samma människor som sitter och bestämmer i styrelser? För vilka spelar det roll om Umeå blir kulturhuvudstad?
Igår kväll spelades filmen Dantes Peak på TV. Ännu en shitfilm producerat på rullande band som påminner oss om hur pengar och materiella resurser kan slösas för en uträknad vinst i det stora hela. USA har mycket att tacka kultur för sin ekonomiska tillväxt. Och vem tjänar på det? Förstås är det de som satsar pengar på det. Och vem satsar pengar i den här satsningen? EU och kommun. Ja filmen är kass men den tillåter för en peak. Staden har utnämnts till USAs andra bästa stad att leva i (med en befolkning under 20 000). I samma veva har staden just fått en investerare som vill satsa på näringsverksamhet som kan leda till 8000 nya jobb. Staden står inför ett hot från miljön (en vulkan) men kan inte varna befolkningen eftersom det kommer att skrämma iväg investeraren. Jag orkade inte se slutet men jag antar att staden förstördes och viktiga pesoner i manuset kom undan med livet i behåll.
Metaforen i filmen var: En groda som hoppar in i kokande vatten hoppar direkt ut och klarar sig, men en groda som sitter i kallt vatten som gradvist hettas upp låter sig själv kokas till döds.
Vi sitter i ljummet vatten och stasar på att bli kulturhuvudstad för att det är bra för den lokala ekonomiska tillväxten. Vem tjänar på det? Stolarna är redan formgjutna för ändor som lagt sina investeringar. 2014 kommer vi inte att se andra ansikten i styrelsen, bakom scenen eller på vernissage. För vilka spelar det roll? Projektets förspråkare upprepar att alla måste bidra om vi ska vinna. Mitt förslag är att vi fyller stan med insamlingsbössor för Volvo lastvagnar.
Lars, jag fattar inte. Varför har du valt att bli kulturarbetare om du inte vill att man ska satsa på kulturen?
Precis den frågan jag vill ha. Nu är det ju Elmiras vecka och det känns kanske orätt att föra diskussionen nu. Men Elmira tar det nog med en nypa saltPeter.
JS, jag förutsätter att det du jobbar med görs med viss passion. Och att du hela tiden vill se ditt område göra rätt för sig. Att det du arbetar med nu inte blir något du måste skämmas för i framtiden. Att du kan säga att du gjorde vad du kunde för att se dig om, se hur det du gör påverkar andra. Ser du att det du gör bidrar till andras problem kanske du vill se ändringar, inte krypa till nästa sten för att undvika ansvar. Du vill nog se att ditt område här i livet ständigt ändras och ser sina fel.
Ser du att saker stagnerar använder du de knep som finns till ditt förfogande för att inte hålla tyst.
Jag arbetar som kulturarbetare för att jag älskar konst men jag tänker inte köpa fartyget bara för att jag gillar vatten.
Frågan är VARFÖR man gör den här satsningen, i vems intresse och till vilka konsekvenser.
Det är oansvarsfullt att låtsas om att kultur inte spelar en viktig roll i stormakters ekonomiska tillväxt och det är båg att låtsas om att ekonomisk tillväxt är bra för dig.
Det finns olika sätt att arbeta med kultur på. Om kulturen inte är medveten om sin egen tid kan vi lägga ner hela satsningen ändå. Om kulturen är medveten om sin tid måste vi titta på negativa efterverkningar.
Jag tror inte att man tycker om kultur om man oproblematiserat trampa vidare. Då tror jag att man är mer intresserad av enbart dess positiva följder.
OK, men allt är inte svart eller vitt. Och allt behöver inte problematiseras. Många håller nog med om en del av det du skriver, men om man måste tycka exakt som du för att få din respekt lär du inte få några vänner.
Det är många fler som har sagt ungefär samma sak till mig. Tyvärr får jag inga argument för tillväxt och en oproblematiserad kulturhuvudstadssatsning i förhållande till den. Bara att jag moraliserar bort dialog och skadar relationer till personer inom den lokala kulturen.
Vad antyder detta? Att om man inte anpassar sig till rådande vilja blir man utfryst från kulturen. Så är inte fallet. Vissa verkar tro det, de tar på sig ansvaret att varna de som inte stryker medhårs.
