umea2014

I VK har debatten gått vild om huruvida Umeå är en vacker eller en ful stad. Staplarna visar på rött! En ful stad. Sydsvenskans journalister har uttalat sig. Med bistra tongångar har de dissekerat Stadens svagaste urbana avsnitt, vilket skulle få även den mest kompetenta stadsarkitekt att darra en smula på manschetten.

Se Sydsvenskan

Men följer de med i planerna, turerna, danserna? Alla dessa underbara drömmar som arkitekter sköljer över oss av längtan att skapa stad, nya kvarter, på platser där det gamla stod, likt de överlagringar vi hittar i Europas levande museum, Rom.

I kvarteret Nanna och Mimer planerar Thomas Sandell en simhall med hotell, bostäder och butiker i en lätt urgröpt kompakt kvartersmassa alldeles intill det centrala busstorget. Kanske blir det gamla gymnastikhuset en saluhall!

Med tillåtelse från arkitektkontoret SandellSandberg visar jag

2

I Tokyo har jordbävningarna hotat stadens överlevnad genom århundradena, och därmed präglat återuppbyggnaden av morfologin, själva stadsmassan. Kartan har i smått ritats om flertalet gånger, kanske inte drastiskt i modern efterkrigstid, dock. Men flexibiliteten och det öppna sinnet bibehålls. En byggnad måste inte ha en beräknad livstid på 100 år som en struktur här hemma, för att bli ekonomisk försvarbar.

Här syns det ultrasmala betonghuset i Tokyo för en och en halv person(?)

Riva och bygga nytt, eller bevara?

Tar vi trafikproblemen i Umeå(jag sitter just nu på första parkett med utblick genom fyra rutor över E4:ans växlande trafik), har omdragningar och ringleder stötts och blöts likt Stockholm. Där ser vi Förbifart Stockholm. 20 korta kilometrar för 27 miljarder kronor. Det är nästan tre gånger så dyrt som vägprojektet som planerades på västkusten med älvtunnel och E20 genom hela Västra Götaland som dessutom skulle finansieras via avgifter. En gordisk knut? Eller infrastrukturella bekymer som bör engagera de främsta planerarna av vår tid som har modet att bryta ny mark?

Erika