Introduktion av mig själv

Hej människor!

Mitt namn är Enrique Lescure, och jag är en vanlig random universitetsstudent som på min fritid ägnar mig åt att skriva skönlitterära noveller. Jag uppskattar elektronisk musik, gamla historiekrönikor och utdöda civilisationer.



Nog om mig. ^^

Skälet till att jag skriver här är att jag sitter i en styrelse för en förening som bedriver forskning. Föreningens namn är Network of European Technocrats (NET), och vi finns lite här och var i Europa. Vi bildades mellan 2005 och 2006.

Vårt mål är att... tja rädda världen bland lite annat.

Vår grundtanke är att ekologiska och sociala problem i sig inte kan betraktas som isolerade företeelser i en värld som bara "blir bättre och bättre" med mer och mer ekonomisk tillväxt, utan att dessa problem i sig är symptom på att vi människor idag inte hanterar resurser så pass effektivt som vi skulle kunna göra.

Ett exempel är matindustrin. Varje dag bränns och förstörs prima bröd, frukter och grönsaker - mat som skulle kunna mätta miljoner människor - eftersom att de skulle kunna skada marknadsprisernas nivå och därmed slå ut matproducenter. Enligt dokumentären "We feed the world" så skulle vi i dagsläget kunna mätta tolv miljarder människor - det vill säga nästan dubbelt mot jordens nuvarande befolkning - med vår totala matproduktion.

NET's lösning för att kunna balansera våra resurser mot våra behov på ett effektivare sätt, är att markera av den totala produktionskapacitet som finns i samhället (i vårt fall så utgår vi från Europa, men det skulle vara möjligt att kunna utgå från mindre eller större områden) inom hållbara ramar. Sedan allokerar ut en bestämd kvot till varje individ. Individen kan sedan nyttja kvoten för att konsumera vad hon vill. På det sättet kommer vi att säkert veta, att alla kommer att ha möjlighet att leva ett fullgott liv.



Vi är en humanistisk och optimistisk rörelse, som välkomnar teknologiska och sociala landvinningar. Vi tror att om samhället anpassar sig, så kan vi både ha en hög levnadsstandard och en god livskvalitet. Robotar som tillverkar medicin, nya grödor som utrotar svält och farsoter, samt nya energikällor, behöver inte alls vara ett hot mot människor.

Om vi förändrar sättet som samhället fungerar på.

Vi måste tänka långsiktigt.

Längre än ett halvår.
Längre en fem år.
Längre än femtio år.

Vi måste fråga oss själva om vi har ett ansvar för framtidens generationer.

Jag tror själv att i framtidens historia, så kommer de samhällen som går i täten för att förändra sig själva mot en ekologiskt hållbar riktning att framstå som pionjärerna.

Umeå står nu vid 2000-talets början vid en historisk möjlighet att vara en av ledarna för en sådan utveckling. Den avgörande fråga som kommer diktera vilka kulturella förutsättningar våra efterkommande ska åtnjuta, bestäms av våra ekologiska förutsättningar idag.

Det är dags att leda. Medan vi fortfarande har kapaciteten att göra så.

Bon voyage på återseende!







Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0