umea2014

Äntligen hemma efter ett mäkta långt styrelsemöte. Sitter som suppleant i Umeå Gymnastikförenings styrelse eftersom min dotter är gymnast. Barnens aktiviteter brukar ju också betyda vuxenaktivitet, i mitt fall styrelsearbete, tungt ibland men samtidigt självklart att vara med att göra något för att bidra till att förbättra hennes och hennes kompisars villkor och möjigheter.  Varje gång jag ser henne hjula på bommen, svänga runt i barren eller bara göra en riktigt snygg uppsträckning så blir jag lika imponerad över hennes totala kroppskontroll och hennes glädje i att kunna hantera sin kropp precis som hon vill. Lite avundsjuk blir jag också, men mest stolt. Och också imponerad och tacksam över hennes tränares entusiasm och engagemang - de tillbringar många timmar i veckan av sin fritid för att stötta och peppa dessa tjejer, för att hjälpa dom att utvecklas.

Gymnastik är en klassisk tjejsport som lever i skymundan av de större sporterna och med mycket små medel försöker skapa drägliga träningsvillkor. Kanske går att jämföra med allt ideellt arbete som läggs ner inom musiken. För att fixa replokaler och ordna konserter. Ofta går de stora sporterna före när det gäller både rampljus och ungdomssatsningar – och pengar, medan mindre sporter och andra typer av kulturella uttryck lever i skuggan.

Vissa menar att tuffa villkor härdar, inte minst när det gäller konst eller musik men kanske också sport. Jag kommer ihåg när Sahara Hotnights fick någon form av kommunalt bidrag för att arbeta med sin musik under ett år, tror jag att det var i alla fall. Ett lysande initiativ! Kanske det som avgjorde att de vågade satsa helhjärtat på musiken. Jag tror mycket mer på stöd och uppmuntran än på plågor och svält. Jag tror att människor mår bra av trygghet och en klapp på axeln vilket inte är samma sak som att någon annan ska fixa allt. Alla måste vi stå på egna ben men med bra förutsättningar kommer vi längre. Och alla har inte samma förutsättningar. Traditionella tjejsporter får mindre pengar än traditionella killsporter (parentetiskt så visar min stavningskontroll i word att ordet killsporter inte finns, men tjejsport är rättstavat). Och visst är fortfarande rockscenen mer självklart för män än för kvinnor. Män är musiker medan kvinnor är kvinnliga musiker. Normen och undantaget. Här är idéer som popkollo för tjejer och det arbete som She´s got the beat gör jätteviktigt. Här kan också kulturhuvudstadssatsningen göra en skillnad om man vågar ta ett feministiskt perspektiv och utmana normen. Möjligheterna finns men frågan är om man vågar prioritera tjejer och kvinnor på mäns och killars bekostnad. Jag hoppas det.