umea2014

Skogarna är blå, jag ser nästan till Ångermanland från min balkong. Himlen är ljusblå på morgonen, jag tar stortröjan på, mitt senaste landskap i orange och grönt står här och vilar, hettan är påtaglig, pompejanskt orange, Hur ska jag kunna leva resten av livet utan dej, käre Tage? Jag brer en messmörssmörgås för mycket och tittar på busshållplatsen där morgonens första resenär väntar. Klockan är halv sex, jag tänker på männen, du var speciell, jag hör ständigt dina tydliga råd i vardagen: Det ordnar sej, kom och sätt dej. Jag har målat ett stjärnträd till dej där du kan sitta och dofta på stjärnorna, but don´t you forget me! Jag gråter och stänger balkongdörren, går in och lyssnar på Robert Johnsson, I´m gonna get up in the morning, I believe I dust my broom...I believe, that´s the point, I believe, and don´t you forget it!