umea2014

Elfrida Bergman, invånare i Umeå sedan bara två och ett halvt år tillbaka, har nu tagit över pinnen i bloggstafetten.
- Jag blev väldigt förvånad men glad då jag tillfrågades för några veckor sedan, men nu när det var dags fick jag prestationsångest, säger hon, då hon själv intervjuar henne.

Ja, så inleder hon bloggen då skrivandet börjar på måndagsnatten. Efter en sen ostmacka tillsammans med lillasyster Emma slogs Elfrida plötsligt av att hon missat sitt första dygn.
-  Paniken spred sig då jag totalt glömt bort det mitt i allt pluggande och musikskrivande. Klockan var ju över tolv och inte blev det bättre av att min blogg-vana syster gjorde mig medveten om att datumet syns i början av inlägget, säger hon nervöst.

För snart tre år sedan bestämdes det att flyttlasset skulle gå till Umeå i studiesyfte. Att det blev Björkarnas Stad var inte ett medvetet val, däremot var det självklart vilken utbildning det var som gällde. Kulturanalysprogrammet hade allt hon kunde önska i sin bredd av ämnen som integration, genusvetenskap och demokrati.
- Men då jag berättade för folk att jag skulle flytta till Umeå var allas reaktioner desamma, att jag skulle älska staden, människorna och livet här. Och tänka sig, de hade rätt!

Hon har förstått att man inte nödvändigtvis måste hurra och göra reklam för Umeå, även om idén med bloggen är att marknadsföra staden. Men Elfrida kan inte riktigt låta bli. Hon känner sig verkligen ha funnit en plats här och ofta  uppmanas vänner och bekanta i söder att komma hit. Tyvärr är det inte lika många som orkar ta sig de hundratjugo milen. Som född Halmstadbo finns vanan att som mest  ha ett par timmars resa till Göteborg, Malmö och Köpenhamn. Känner du dig då inte isolerad och utsvulten på aktiviteter och evenemang här?

- Självklart är det ett större utbud där. I alla fall om man tar med storstäderna i beräkningarna och man räknar  i kvantitativa mått. Och nog kunde Umeå kommun bli bättre på att stödja kulturverksamheter här i stan. Skillnaden är att här uppe är det inte politikerna som skapar kulturen, det är invånarna som gör det. Och de gör det på ett sätt som får mig att älska den här staden, säger hon allvarligt.
- Platser som Verket, Folkets Bio och Hamnmagasinet, eller event som Club Subjekt, Filmfestivalen, alla små teaterföreningar och annat, allt är i grunden skapat av enskilda eldsjälar. Visst får några av dem stöd från kommunen, men de privata initiativen kommer först.

Ja Elfrida har på ganska kort tid tagit del av mycket av vad staden har att erbjuda. Men till största delen är det till mångt och mycket en slump att det blivit så. Genom att ha lärt känna en alldeles särskild grupp människor har hon fått en naturlig ingång till platser och kretsar hon annars inte hade hittat så lätt. Dessa människor finns till stor del i hennes klass då Kulturanalytiker tycks vara ett väldigt aktivt och socialt folkslag, men störst betydelse säger hon att vännerna i bandet Glesbygd´n har haft.
- De är ett gäng underbart märkliga och härliga filurer som tycks känna halva stan, säger hon glatt.

Gruppens medlemmar är också kreativa utanför replokalens väggar vilket utökat Elfridas sociala nätverk enormt och gjort hennes år här väldigt händelserika. Själv spelar hon trumpet i bandet som just nu ligger i hårdträning.
- Vi går snart in i studion för att spela in vår andra skiva som vi hoppas ska bli full av spelglädje, vemod och norrlandsglöd.

Ja mot slutet av intervjun verkar nervositeten över bloggandet ha lagt sig hos den Halländska men ack så norrlandsälskande tösen. Gäspande ber hon om att få tacka för idag.
- Jag hoppas att det här inlägget hjälper Umeås invånare och andra läsare att få en bild om vad jag är för en typ, fräck nog att ta en hel vecka i anspråk här på stans egen blogg.