En extra myskväll
Vi och våra grannar/vänner har bestämt oss för att en gång i veckan äter vi middag hos varandra en vardagkväll. Det innebär att vi är 4 vuxna och 5 barn men när ändå middagen ska lagas så spelar det ingen roll om det blir några fler. Igår var det vår tur - jag hade (som god husmor;) förberett 2 formar lasagne och slängde ihop en god sallad. Succé..
Det jag vill komma till är att vi är så inne i vanor så att en vardagsmiddag med grannarna gör så att det känns som en extra helgkväll. Vi är så inne i vanor, strukturer som bara rullar på och när vi bryter och gör nåt annorlunda så blir det ofta bra. Men varför är det då så besvärligt att göra saker annorlund?? Att bryta onda och goda vanor?
Vi är extrema vanedjur vi människor. Att jobba med förändringsarbete är att få människor / grupper / organisationer / samhället att göra saker och ting på andra sätt...inte alltid så väldans enkelt.
Jag har äntligen fått till en träff med kulturverkstaden från Umeå och Modo Hockey. Det kan bli nåt riktigt spännande:)
