umea2014

Detta inlägg bygger huvudsakligen upp spänningen inför nästa inlägg, som kommer att handla om såväl Umeå som övriga världens nutida kulturhistoriska framtid. Tror du att du kan allt redan så behöver du nog inte läsa egentligen.

Som antyddes i mitt första inlägg på denna blogg är jag ett fan av teorin bakom det cybernetiska samhället. Linus Walleij, som alltså författat boken Copyright Finns Inte (svagt missvisande titel för dess breda innehåll om IT-historia och kultur samt informationssamhället), beskriver i texten hur människor lever i samverkan med maskiner. Den kanske enklaste formen är den optisk-mekaniska uppfinningen kallad "Glasögon". Vidare på den vägen så lever vi och formas av överlägsna kommunikationsvägar - telefon, tv, internet. I och med denna hyperkommunikation finns dock risken att programmerade maskiner kan begränsa tillgången samt påverka våra beteenden.

"Och det här rörde sig endast om vad endast ett relativt dumt chip kan åstadkomma. Vi måste redan konstatera att vårt samhälle inte längre formas av enbart människor, och att inte ens människor formas av människor." //Linus Walleij

Från det spåret så hade jag tänkt hoppa ganska långt, på sätt och vis, och hastigt nämna en av mina passioner i den kulturella världen: experimentalism. Det är ur experimentella genres som det sanna nyskapandet bubblar upp. Till och med inom "reguljär kultur" behöver man ju experimentera för att ta sig framåt. Precis på samma sätt som penicillin uppfanns och andra framsteg inom vetenskapen så kan såväl riktat arbete som galenskap ge grunden för den framtida kulturen.


Kopplingen till ett cybernetiskt samhälle är av den enkla anledningen att vi lever i en värld där nästan allt är digitalt. Gör man något analogt är det snarare en motreaktion till det digitala - så även det formas av cybernetik.

Det experimentella. Det oftast lite obskyra och mindre accepterade i samhället - kontroversiell politik, normbrytande sexualitet, och flodhästanimationer - är grunden till de alternativa värderingar vi har i samhället. Ett närliggande exempel är er till exempel Umeås kulturliv. Från intryck grundade i experimentellt engagemang har vi flertalet underliga fenomen slagit igenom bland invånarna och överlagras i flera generationer här i staden. Detta gäller såväl jazz och hardcore - de mest uppmärksammade - som synth, goth och metal.


Umeå har fostrat världskända artister inom flertalet "udda" genres genom åren - ändå verkar man vara för splittrade för att kunna samverka och göra gemensamt nyttiga satsningar. Alla går sin egen väg, fastän målet är detsamma. Jag förmodar dock att det är alternativ- och subkulturens förbannelse. Det är ju ens egna väg som är själva grejen.

...och för att avrunda utan att spinna vidare alltför långt: Det är alltid bra att en subkultur - oavsett vilken - får genomslag eftersom det hjälper transitionen bort från den förlegade tiden av icke-kultur. Tiden läker alla sår, även de orsakade av ABBA. Blä för plastig kommersialitet inom kreativitetens sfär.

Så - jag tycker fler saker än jag hade hoppats på har framförts. Dock är detta inlägg som sagt mest skrivet för att nästa inte ska bli oändligt långt och oläsbart. Håll utkik framöver, men se till att inte vara upptagna på kvällen imorgon - för då är det (SMYGREKLAM!) Moonshake-arrangemang med bl.a. Micro Moneeo (AWESOME! Se nedan!). Mer exakt: 19 nov, 19:00 @ Mimerskolans gymnastiksal, frivillig entré!