Förklädd bibliotekarie på semester
Denna semester har jag faktiskt inte besökt ett enda bibliotek. Det var nära i Köpenhamn, men precis som här hemma så är öppettiderna begränsade under semesterperioden. Dessutom så prioriterades shoppingen denna lördag. Kulturen fick stå tillbaka för andra drifter och begär helt enkelt.
Annat var det första sommaren efter examen. Då samlade jag på bibliotek som barn samlar sten och snäckskal på stranden. Med nyfiket och öppet sinne betraktade jag lösningar på hyllor, innehållet på dessa, skyltar och tillgänglighet. Även personalen spanade jag in och inte en enda gång röjde jag min rätta identitet. Förklädnaden bestod av fransjacka och byxor i skinn fulla med döda insekter samt stålhätteförsedda arbetskängor som ingav respekt, inbillade jag mig i alla fall. Vem skulle ana att under all denna hårda yta bodde ett vekt och oerfaret bibliotekariehjärta?
Mina kompisar var mycket hjälpsamma i jakten. När vi anlände till Bornholm fick en av dem raskt syn på föremålet för mitt intresse - biblioteket. Anna som hon heter styrde mig över tröskeln och betraktade sedan mitt spanade på avstånd.
Jag måste säga att utsidan var bäst, för att inte säga riktigt ståtlig denna gång (se bilden). Insidan var däremot sliten, böckerna tråkigt exponerade och stämningen var tryckt, något som bör vara de skrivna ordens privilegium på biblioteken. På barnavdelningen var det mest färgrika en lång rad Kalle Anka i pocketutgåva som med ryggarna utåt bildade en haltande illustration över det Ankeborgska samhället. Bakom den katederliknande disken satt en ung kvinna tyngd av en mycket äldres utstyrsel och frisyr.
Jag backade mållös ut, för första gången berikad med enbart dåliga exempel. Då hör jag Anna skrattande säga mot vårt ressällskap:
-Maud såg precis ut som Sally därinne. Hon satte händerna i sidorna och verkade vilja styra upp hela verksamheten. Vilken syn!
Jag protesterade vilt, utan att få gehör för mina förklaringar. Serien med Sally Santesson såg jag aldrig när den gick på TV, men den kvinnan låg ändå eoner ifrån min egenskapade självbild ska ni veta. 
Från den dagen aktar jag mig noga för att sätta händerna i sidorna, skjuta fram höfterna eller utöva någon annan "Sallypose" vid biblioteksbesök. Mc-förklädnaden har jag dock kvar, åtminstone på semestern.
