umea2014

Sverige är fantastiskt, men långt. På ett sätt är det tur, för om det var närmare över till kontinenten skulle man givetvis lockas över Öresundsbron oftare och missa vårt vackra land. Eftersom jag envisas med att sommarsemestra på motorcykel så ställer ofta vädret till det. Körsträckan decimeras nästan alltid i förhållande till ursprungsplanen och dras om i samarbete med SMHI. Mina semestrar har därför många likheter med Kinderägg - både önskningar och överraskningar i ett.

Sverige slutar aldrig att förvåna mig. Orter som exempelvis Hjo, Simrishamn och Hedemora har alla gett mig många trevliga semesterminnen. Överallt finns det sevärdheter av varierande slag: slott och kojor, natur och kultur, vanligt folk och udda människor samt djur förstås, vilda och tama, levande och överkörda. Mycket är dessutom gratis och en del saker funkar i regn. Men solsken är alltid att föredra, särskilt för en motorcyklist.

Just nu (när jag jobbar och inte behöver tälta) lyser solen. Det gjorde den inte alltid på semestern i år. Därför fick jag på min resa upp från Skåne se Linköping! Avgassystemet låg enligt utsago delvis under vatten när jag likt en fiskebåt puttrade in i stadskärnan. De hade ett finfint hotell att torka upp på men även ett slott och en vacker domkyrka. Det enda jag tidigare sett av den körsträckan är flygplan uppsatta på spett vid E4:an. Nu har jag en mer positiv bild av staden som räddade mig från drunkningsdöden.

Gävle blev nästa dags tillflyktsort. Då åskade det så att blixtarna stod både härs och tvärs över himlen, riktigt läbbigt faktiskt. Strax innan stannade jag och min kompis vid det omskrivna bygget Dragon Gate. Med sådana semesterbilder kan man nästan tro att resan hade gått mycket längre österut. Förutom fantastiska byggnader och terrakottaarmé kunde de kritiserade arbetsförhållandena för de kinesiska arbetarna beskådas. Djupt tragiskt måste jag tillägga.

Ett dygn senare rullar jag dyngsur in i den bästa staden av alla - Umeå. Det finns helt enkelt ingen känsla som går upp mot att rulla över Tegsbron, kolla in klockan på vårt Thulehus, vika vänster mot Grubbe och komma HEM. Vad spelar det då för roll att det regnat den sista milen - jag har ju ett helt år på mig att torka upp till nästa långtur.