Då i Umeå, nu i Malmö
I Malmö är marken ful. Det vita som finns är tuggummi.
När jag först flyttade hit fick jag panik av att allt var odlat. Varenda yta var ägd och kontrollerad av någon.
När jag först flyttade hit trodde jag att jag skulle dö i saknad av Imri. Hon sa att hon gick omkring i Umeå och lyssnade på ?I get along? med Pet Shop Boys, och tänkte på mig, och jag börjar fortfarande gråta när jag hör den.
Jag dör fortfarande av saknad ibland. Långa, långa Sverige.
Undrar om de röda kroppsstrumporna finns kvar i något förråd på Kulturcentrum för barn och unga?
Nej det handlar inte alls om nostalgi (även om jag gärna romantiserar det sub-arktiska, nu när jag mig befinner mig sub-sub). En del i hur allt blivit som det blivit bara, hur man blev så här.
Teatermagasin, älv, bibliotek. Café Creme, Café Vasaplan, Cafébåt. Fula tegelskolor som det enda man gjorde var att rymma från.
Just nu ritar jag bara päls. Eller, päls och gräs. Djur och barn.
När jag först flyttade hit fick jag panik av att allt var odlat. Varenda yta var ägd och kontrollerad av någon.
När jag först flyttade hit trodde jag att jag skulle dö i saknad av Imri. Hon sa att hon gick omkring i Umeå och lyssnade på ?I get along? med Pet Shop Boys, och tänkte på mig, och jag börjar fortfarande gråta när jag hör den.
Jag dör fortfarande av saknad ibland. Långa, långa Sverige.
Undrar om de röda kroppsstrumporna finns kvar i något förråd på Kulturcentrum för barn och unga?
Nej det handlar inte alls om nostalgi (även om jag gärna romantiserar det sub-arktiska, nu när jag mig befinner mig sub-sub). En del i hur allt blivit som det blivit bara, hur man blev så här.
Teatermagasin, älv, bibliotek. Café Creme, Café Vasaplan, Cafébåt. Fula tegelskolor som det enda man gjorde var att rymma från.
Just nu ritar jag bara päls. Eller, päls och gräs. Djur och barn.
Kommentarer
Trackback
