Vi tar det väl från början!
Foto: Johan Edman 2007.05.12
Hej!
Jag som ska kulturblogga den här veckan heter Elenor. En del känner mig som just Elenor, en ung kvinna som flyttade till Umeå i höstas för att börja plugga på universitetet. Andra känner mig som nycirkus-Elli som älskar att leka fast hon är vuxen, och får något glittrande i blicken vid åsynen av ett par poi. Det är som nycirkus-Elli jag bloggar den här veckan, och det är det där glittret, det är de där cirkusleksakerna och allra mest den där ELDEN som det kommer att handla om. Den där elden som brinner i hjärtat och den där faktiska brännade, farliga men förtrollande elden som är så fascinerande att leka med! Kort sagt är jag eldkonstnär, och älskar det jag gör.
Jag sysslar främst med poi, när man snurrar brinnade klot fästa i kedjor runt kroppen. Det blir ett slags dans med elden som är magisk att titta på och lätt rusig att utföra... Löjligt nog minns jag faktiskt inte hur jag först kom i kontakt med eldkonst, men jag vet att jag inspirerad efter ett av mina årliga nedslag på Urkultfestivalen byggde mina egna träningspoi och ställde mig på gräsmattan för att öva. Ensam men envis. Något jag däremot minns är förstås första gången jag svingade brinnade poi. Alltså. Eld. På riktigt. Hjärtat hoppade först över ett slag och fortsatte sedan bulta i dubbla tempot. Trots att jag övat massor blev huvudet bara blankt. Hur skulle jag kunna göra det här med eld? Var jag tokig? Och ljudet. Ingen hade talat om att elden skulle vråla så när den slungades genom luften. Eller att ljuset nästan var bländande. Och värmen sen. Men efteråt ville jag göra det igen. Och igen. Jag var fast. Det är klart att det är farligt, och det klart jag är tokig. Men än sen? Nån ska vara det också!
Så ser min bananskals-historia ut, jag tycker alltid det är lika kul att höra folk berätta sin brokiga bana inom eldkonstvärlden. Men många verkar liksom jag ha börjat ensamma på en gräsmatta, utan någon som kan instruera, med levande leklust som enda drivkraft. När jag kom till Umeå i höstas var mitt mål att bonda med alla eld-lirare jag kunde hitta för att slippa stå ensam på gräset. Det har byggt sig måste jag säga, men det kan jag berätta en annan dag.
Nu måste jag hinna äta så jag orkar med kvällen. Det är Öppen Nycirkusträning om måndagkvällarna nämligen! Först 18:00-21:00 på Hedlundaskolan*, och sedan ett pass på Mariehemsskolan 20:30-22:00 "för de lite äldre barnen" som får vara uppe sent. Tveka inte att ta en sväng förbi om du råkar vara i trakterna! Det är ju både gratis och kul!
Ta ta!
//Elli
*gamla Mimerträningen har blivit flyttad och fått nya tider, om någon därute inte känner igen sig
weii det ska bli kul att läsa om din kulturella cirkusvecka elli :)
peppen !