umea2014

Apropå arbetslöshet och kultur.... Arbetsförmedlingen är verkligen inget roligt ställe att besöka. Jag tror att de har ackordslön efter hur många de lyckas bryta ner. Det är säkert obehagligt där för de flesta men nu tänker jag utgå från mig själv. Jag får nämligen inte använda mig av mina kompetenser på arbetsförmedlingen. Här är ett konkret förslag till en aspirerande kulturhuvudstad - ta hand om era kulturarbetare, ideella som professionella.

Så här är det nämligen i mitt fall:

1. Jag har sedan 2001 varit anställd på Institutionen för KULTUR och medier där vi utbildar kulturarbetare (journalister och kulturanalytiker t.ex.) .
2. Jag har skrivit om film i snart tio år, mot betalning, i bland annat Nöjesmagasinet City, Total Film och i min avhandling.
3. Jag har varit biografföreståndare.
4. Jag har skapat och hållit i filmfestivaler, t.ex. Blodröd Filmfestival.

Det får inte stå i min jobbsökarprofil att jag söker kulturjobb eftersom det är särskilda regler som avgör om man kvalar in till det. Med andra ord får jag inte använda mig av mina allra största erfarenheter och kunskaper, nämligen film och att skriva, på arbetsförmedlingen. Se där, extraklirr i lönekassan för ackordsförmedlare Palle Paragrafryttare.

Och gamla fina Blodröd Filmfestival... Den hade jag hand om i sex år tills jag inte orkade längre. Festivalen är nåt jag är rätt stolt över (även om det var rätt risiga kopior vi hittade ibland). Det var något visst med att kunna biovisa klassiker som The Beyond (första gången någonsin på bio i Sverige faktiskt!), Zombie Flesheaters, Motorsågsmassakern 2, Demons of the Dead, Blood and Black Lace, Evil Dead, Huset vid kyrkogården, Re-Animator, The Burning, Freaks och en hel hög andra bra filmer. Speciellt kul var till exempel en stumfilmskonsert - Dr. Caligaris Kabinett kompad av Paatos, en världspremiär - Hemligheten av Paolo Vacirca och en debatt om våldsfilmens vara eller inte vara.

Det var ett ganska tungt arbete, speciellt som man gjorde allt utan ersättning (som det ofta är inom kultursvängen), men jädrigt kul också. R.I.P.