umea2014

När jag kom till Sverige funderade jag mycket på likheter och olikheter. Mellan svenskar och invandrare. Mellan muslimer och kristna. Det är svårt, kanske omöjligt, att reda ut om fördomarna stämmer så länge man inte träffar varandra.  I sommar fick jag ett ovanligt brev från en lärare, ett brev som väckt många känslor hos mig. Jag är så glad och stolt att just jag fick det brevet. Så här stod det:
Hej! Jag är lärare på en av gymnasieskolorna i Umeå, jag har varit det i mer än 20 år. Jag har alltid varit nöjd med min undervisning om islam tills jag fick kritik från en av mina elever som säger att jag har massor med fördomar om islam och muslimer, samt att jag tar upp bara dåliga saker om islamJag blev väldigt rörd över den kritiken eftersom det sista jag vill är att lära mina elever fördomar eller mina personliga åsikter om islam, skrev läraren och fortsatte: Jag undrar om det finns möjlighet o träffa dig Rima, jag har massor med frågor om islam som jag vill ha svar på?  Jag blev väldigt nyfiken på att träffa den människa som tar ett sånt stort steg för att reda ut de fördomar hon har. Hur många gör det? Vi träffades första gången på ett av kaféerna på stan och efter en vecka träffades vi över en middag hemma hos henne. Jag kan inte hitta ord för hur stämningen var. Jag har hittat en vän för livet. Och dem hittar man inte varje dag. Vi står nu varandra väldigt nära, och har upptäckt att vi kan prata tillsammans om allt möjligt inte bara om islam eller muslimer. Vi tar långa promenader och är hos varandra på middag. Vi planerar en massa kul tillsammans och det känns så rätt och bra att få lära känna henne och ha henne nära mig. Jag tror hon delar mina känslor. En gång när jag var hemma hos henne, hon stod i köket och förberedde middan, då sa jag till henne: vilket steg du tog, jag tror inte att det är många som tar kontakt med en muslim eller invandrare så som du gjorde. Hon gav mig en bok och i den står det så här:Hur handlar människor när det börjar brinna? Förmodligen på ett av följande tre sätt: 1, Hon springer från eldsvådan så fort hon bara kan och struntar i alla dem som inte kan springa.  2, Hon skriver en ilsken insändare till tidningen och kräver en ansvarig makthavares avgång.  3, Hon hämtar en hink vatten och häller över elden. Om hon inte hittar någon hink så tar hon ett glas om hon inte hittar ett glas så tar hon en tesked. Alla människor har en tesked och om alla tar åtminstone denna tesked går det att släcka elden.