Filmchock! Publiken svimmar!!
Sådärja. Då var den här veckan över och det betyder att det är slut med bloggande för min del. Själv läser jag i stort sett aldrig bloggar men fattar väl ändå själva fenomenet att informationsförmedling tas ner till en mer folklig nivå istället för att vara förbehållet en viss elit. Det är ju fint, lite grann som en punkslogan ”gör det själv, alla kan skriva!”
Men som sagt, det är över för min del och jag skulle bli förvånad om jag skulle fortsätta blogga på annan adress. Därmed vill jag knyta ihop den här säcken och sluta lite som jag började, och presenterar härmed mina fem bästa skräckfilmsupplevelser.
Dr. Caligaris kabinett är alltid en favoritfilm men under stumfilmskonserten på Umeå Filmfestival var det lika magiskt som när Paatos kompade den på Blodröd. Filmen känns som fem minuter lång med rätt ljudspår.
Peeping Tom är en annan favorit som jag oftast fått se hemma på teven. Men jag fick chansen att se den på bio i London och det var verkligen en upplevelse.
Hannibal är väl ingen sådär riktig favoritfilm (trots att den innehåller elaka grisar, vilket alltid är ett plus) men det är den enda film jag varit på där en människa på riktigt gått och svimmat :-). Det ger ju ändå upplevelsen en lite extra krydda, måste jag säga. Kändes som att befinna sig i en poster till någon 70-tals skräckis, eller en löpsedel till någon kvällstidning.
The Beyond smygvisade jag för mig själv och min bästa vän, tillika medarbetare på Bio Marx, när den anlände till Umeå. Det var fruktansvärt schysst att ha en hel biograf, inkulsive maskinrum, för oss själva och sitta och titta på Fulcis zombieepos. Lite tråkigt förstås att vi var tvungna att sköta projektorerna också.
Santa Sangre är en annan favoritfilm och nu blir jag tvungen att räkna ihop ungefär ett års Folkets Bio-besök som en upplevelse. Det var nämligen så att jag under cirka ett år lyckades se Santa Sangre på bio i Edsbyn, Kalmar, Stockholm och Göteborg. Det blev bara roligare varje gång.
Och så lite extramaterial: Suspiria kommer jag inte ihåg när jag såg första gången. Vad jag däremot kommer ihåg är att jag ofta hade ont i magen innan jag skulle se den. Det var liksom en upplevelse i sig.
Hej hopp!
Jonas
Men som sagt, det är över för min del och jag skulle bli förvånad om jag skulle fortsätta blogga på annan adress. Därmed vill jag knyta ihop den här säcken och sluta lite som jag började, och presenterar härmed mina fem bästa skräckfilmsupplevelser.
Dr. Caligaris kabinett är alltid en favoritfilm men under stumfilmskonserten på Umeå Filmfestival var det lika magiskt som när Paatos kompade den på Blodröd. Filmen känns som fem minuter lång med rätt ljudspår.
Peeping Tom är en annan favorit som jag oftast fått se hemma på teven. Men jag fick chansen att se den på bio i London och det var verkligen en upplevelse.
Hannibal är väl ingen sådär riktig favoritfilm (trots att den innehåller elaka grisar, vilket alltid är ett plus) men det är den enda film jag varit på där en människa på riktigt gått och svimmat :-). Det ger ju ändå upplevelsen en lite extra krydda, måste jag säga. Kändes som att befinna sig i en poster till någon 70-tals skräckis, eller en löpsedel till någon kvällstidning.
The Beyond smygvisade jag för mig själv och min bästa vän, tillika medarbetare på Bio Marx, när den anlände till Umeå. Det var fruktansvärt schysst att ha en hel biograf, inkulsive maskinrum, för oss själva och sitta och titta på Fulcis zombieepos. Lite tråkigt förstås att vi var tvungna att sköta projektorerna också.
Santa Sangre är en annan favoritfilm och nu blir jag tvungen att räkna ihop ungefär ett års Folkets Bio-besök som en upplevelse. Det var nämligen så att jag under cirka ett år lyckades se Santa Sangre på bio i Edsbyn, Kalmar, Stockholm och Göteborg. Det blev bara roligare varje gång.
Och så lite extramaterial: Suspiria kommer jag inte ihåg när jag såg första gången. Vad jag däremot kommer ihåg är att jag ofta hade ont i magen innan jag skulle se den. Det var liksom en upplevelse i sig.
Hej hopp!
Jonas
Kommentarer
Postat av: Henrik Höjer
Hej - jag har några frågor till dig angående skräckfilm och din forskning om detta. Kan jag ringa dig vid tillfälle för att tala om detta, eftersom den tidskrift jag arbetar på planerar ett temanummer om skräck. Försökte mejla dig på universitetet men det studsade.
Vänligen
/Henrik
Trackback
