Hur når vi en vital kultur?
Jag har absolut ingenting emot Norrlandsoperan per se (eller Folkets hus) och alla ni engagerade människor som jobbar där - det händer många gånger strålande saker, som kulturpubliken bör både hylla och stötta på alla tänkbara vis. Jag har haft många trevliga stunder på Operan.
Men jag har däremot något emot politiskt styrd och tjänstemannastyrd kultur. Jag har något emot att en stad och en kommun satsar enorma mängder pengar på stora strukturer som styrs av ett fåtal människor, istället för att satsa och uppmuntra (inte i första hand med skattepengar, utan med just (infra-)struktur) de mindre aktörerna.
Det finns självklara problem med att centralisera kulturutbud - och det är problem som i sig själva är allvarligare än centralisering på många andra områden; områden som vi tar för givet inte bör centraliseras. Ingen förnuftig människa vill bara ha en stormarknad eller en enda skobutik - vi ser det som något positivt att man kan välja om man vill handla på Strömpilen eller Ersboda, på nya DNA eller gamla Ecco. osv.
Men ska man konsumera (eller arrangera) kultur, så finns det inte ett speciellt stort urval. Ska det dessutom konsumeras eller arrangeras sådant som ligger en aning utanför majoritetens smak så stöter man fort på patrull. Vad gäller Operan kan vi ju i förbigående nämna det sorgliga som hände för några år sedan med de två utställningarna av Bo Cavefors och John Duncan.
En centraliserad kulturorganisation blir inte bara direkt hämmande för kulturen, utan smittar hela samhället. Säger styrgrupperna för de stora institutionerna "bu" åt något visst, så får det en tyngd som i praktiken är skadlig ur demokratisk synvinkel. Lokaltidningarna hänger med i ramaskriet och rätt som det är så har vi en stämning av 1930-tal i luften. Jag har varit där och med, känt de stämningarna.
Så - vad jag försöker att diskutera är inte NorrlandsOperan eller enskilda politiker egentligen (all heder åt det goda jobb de/ni utför!), utan själva stommen och koncentrationen i Umeås kulturliv. Hur når vi en vital kultur, som kan komma människor till godo?
Min övertygelse är att den kulturen når vi om vi får en mångfald av yttringar, och då krävs det något mer (inbillar jag mig) än 1 opera och 1 folkets hus, och det krävs att politiker och tjänstemän, istället för att försöka styra kulturen, istället banar väg och skapar kontaktytor. Och det kan inte nog betonas: inte med skattepengar till enskilda kulturarrangörer eller yttringar (för sådant tenderar bara att föra med sig snedfördelning), utan en långsiktig och frisinnad och öppenhjärtad struktur.
Ett konkret exempel togs faktiskt upp på det där första officiella mötet med projektgruppen för Kulturhuvudstaden: en (eller gärna flera) digitala annonspelare i stan med information om all kulturverksamhet för dagen och morgondagen, stor som liten. Tekniken finns idag, se bara på Digital poster, att styra sådan information trådlöst. Sätt upp dem på Rådhustorget, Renmarkstorget, Umedalen, Strömpilen, Ersboda, universitetet, Ålidhem, samt i utfartsvägarna, nord/syd/öst/väst (och ta ned de där ålderdomliga och ruskigt fula skyltarna som sitter vid infarten till staden idag), och koppla kulturkalendern på umea.se till dem. Låt varje programpunkt för de närmaste 48 timmarna visas under 20 sekunder.
Det är inte bara ett bra sätt att framhålla Umeå som kulturstad, det är dessutom en arbetsmarknadsåtgärd, då det förhoppningsvis leder till en ökad kulturkonsumtion och därmed förbättrade villkor för kulturarbetarna.
Nåja, det som en kommentar på kommentarerna. Känner faktiskt att det här bloggandet är en rätt bra yta för reflektion - kanske ska man återuppta det egna bloggandet när man blir utslängd härifrån på söndag.. Men nu börjar det att bli dags för mig att gå från förlagskontoret ned till antikvariatet för att betala räkningar och förbereda bokföringen och momsen.
Till senare..
Umeå kommuns informationsenhet har börjat titta på det här med att sätta upp elektroniska anslagstavlor runt om i stan. Det finns olika system. Inomhus är det nog inga problem, men om man vill ha skärmar utomhus drar kostnaderna iväg. En rejält stor färgskärm för utomhusbruk går säkert på en miljon. För många år sedan hade Folkets hus en stor TV-skärm ovanför entrén. Den fungerade nästan aldrig.
Och Johan, du blir ju inte direkt utslängd härifrån när din bloggvecka är slut. Du kan ju kommentera nästa bloggares inlägg!
Tänkte mig snarare ett flertal mindre skärmar, typ 42" plasmaskärmar som glasas in för att undkomma fukt etc och hängs upp på fasader eller på stativ runt om i stan. En sådan, inklusive den trådlösa tekniken, kan ju inte kosta mer än 30-35.000 kronor i dagsläget. Behöver man större ytor så kan man ju seriekoppla fyra sådana skärmar.
Det har sagts mig att Marie Louise Rönnmark sade vid ett offentligt möte nyligen att hennes dröm var att en stor skärm på torget skulle finnas där man kunde se kulturlivet i Umeå.
Fina visioner Marie-Louise, men hur vore det om du gick från digitala drömmar till det mest grundläggande: åtminstone en eller TVÅ (o hisnande tanke) VANLIGA ANSLAGSTAVLOR i Umeå Centrum för kulturarrangemang.
De flesta aktörer har inte råd med en TV-skärm för 30000 en dag på torget, eller att annonsera för 5-10000 kr per dag i vk eller att köpa reklam i radio och tv. Däremot har man nog 1 krona till en svartvit kopierad A3 affisch, vilket räcker för att nå en publik med en annorlunda kulturyttring. Eller, är det så att det är en medveten diskriminering av mindre arrangörer och yttringar som Umeå Kommun bedriver?
Klart att Operan har råd, likaså i Kulturhuvudstad 2014 galjonsfiguren "Teaterföreningen" (som ideligen propsas på i kampanjen att det är "Sveriges största")
Vid det här laget har de flesta nog hört skrytet kring detta men tro fan att det är Sveriges största teaterförening när ordförande i föreningen även är kommunfullmäktiges ordförande samt sitter i kulturnämnden. Är det egentligen någon som finner det konstigt att då närmare 3 miljoner skattekronor om året går till Teaterföreningen har den därmed mycket goda chanser att hävda sig bland landets gelikar?
Ge 3 miljoner årligen till låt säga en punkförening så ska ni se att vi inte bara får Svergies största utan "Världens största" punkförening. Men då igen vore det väl inte politiskt korrekt i Umeå som är känt för att våga?
Det behövs både stora och små satsningar. Helt rätt att några föreningar får ganska mycket pengar! Men anledningen till att teaterföreningen får så stort bidrag beror inte på att Rönnmark är ordförande, utan tvärtom - hon är ordförande därför att de får så mycket pengar. Björklöven har även en politisk ordförande av samma anledning.
GFGFGFG
