umea2014

Ord och bilder.

Det är så skönt att vila i det ena från det andra. När man till exempel har hållit på med väldigt mycket ord, både skrivna och talade, kan det vara otroligt skönt att bara måla. Alldeles tyst kommunikation. Och så åt andra hållet: när man har hållit på med bilder bilder bilder i skolan, då är det skönt att skriva. Lite mer precist.

Jag vet inte om jag kunde vara utan något av det.

I helgen var vi på Norrbyskär för att hänga en utställning. Vi är fem bildlärare som ställer ut egna bilder i väldigt många olika tekniker. Ofta är det så, tycker jag, att man blir så inspirerad när eleverna håller på med att måla eller trycka eller vad det nu kan vara. Jag också, tänker jag då, jag också, jag vill. Jag måste också få måla!

(Samtidigt är man sin egen skolfröken med kravpaketet i ryggsäcken. Usch! Så jag har helt enkelt bestämt mig för att slänga av mig prestationsångesten och bara njuta.)

Norrbyskär är ett fantastiskt ställe. Jag inbillar mig att det skulle ge en massa kickar även till områden runt omkring  Umeå, inte bara själva stan, om vi skulle bli kulturhuvudstad. Som när Annika Burholm hade kulturlagård i Anumark för några år sedan. Helhärligt. Mer sånt.

Hoppas jag.


Glitter vid överfarten till Norrbyskär


Tre av mina kolleger studerar utställningslokalen på Norrbyskärs Museum. Ljuset faller in.


I går var det Ragnarök på Midgårdsskolan. Elevrådet hade organiserat det. Med brännbollsturnering och öppen scen med uppträdanden. Sol och äppelblom, sommarens hittills hetaste dag.

Människan leker hela livet. Manniskan sjunger en sång och täljer en pinne. Spelar på tuba och föreställer ett träd. Vi gör saker som inte direkt har med överlevnad att göra, saker som inte i sig ger mat i magen. Men som ändå handlar och att leva vidare. Såna där onödiga saker. Jag tror det kallas för kultur.

Solja


Ragnarök på Midgårdsskolan. Gissa låt!