Om Umeå

Jag är född i Finland. När jag i mitten av sjuttiotalet flyttade till Umeå blev jag genast förtjust i den här stan. Antagligen var jag i en ålder då man lätt blir hänförd - eller tvärtom - men hur som helst tog jag genast den här staden till mig. Det kanske låter löjligt, men björkarna vid varje gata var så härliga.

Och jag gillade det där med att alla i studentkorridoren kom någonannanstansifrån. Andra länder, andra städer i Sverige, eller från byarna runtomkring. Alla hade ett annat språk eller en annan dialekt när de var hemma. Så det var lätt att smälta in.

Nuförtiden reser jag väldigt mycket. Läser dikter eller föreläser eller nåt. Och det roliga är att när jag är borta representerar jag Umeå i första hand, Norrland i andra hand, och först på tredje plats kommer Finland. Det är klart att jag är finne i varje detalj och blir lätt sentimental när jag råkar höra tango på radion. Men jag ser inte någon motsättning i att ha alla identiteterna: finne, norrlänning, umebo.

Många av mina poetkompisar bor i Stockholm och ibland undrar de varför jag inte flyttar dit. Men det finns ju ingen anledning.

82793-9

Björkar och cyklar sedda från min balkong.


Snart sticker vi till Norrbyskär för att ha vernissage. Hoppas på bra väder.

Solja

Kommentarer
Postat av: Carl H

Det kan ju vara trevligt att åka ner till Stockholm och hälsa på någon gång då och då. Dom har ett dygnet-runt-öppet apotek, men i övrigt kan jag inte komma på några fördelar med att bo där. Umeå är trevligare.

2006-06-17 @ 14:22:12
Postat av: Solja

Jovisst är det så, Stockholm är dessutom allas stad, vi kan åka dit på visit och ta för oss av huvudstaden när vi behöver det utan att behöva bo där.

Solja

2006-06-17 @ 20:59:07

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0