Midsommar i Nor

Varför finns det så många bra band som kommer från Umeå? Jag vet inte säkert men jag tror att det var för att det fanns så mycket schyssta fritidsgårdar med replokal i mitten på nittiotalet. Jag skulle iallafall vilja tillskriva f.d Galaxen som en av anledningarna till den stora HC-vågen.  När jag var fjortis så hängde jag och Olle en hel del på Rocky, en fritidsgård som ligger i källaren på Tegskyrkan. Där repade vi i olika band tillsammans. Till politikerna: satsa på fritidsgårdarna om ni vill att kulturen ska leva! Nu över till Olle:





Snaps mygg och sydnorrländsk gnälldialekt... Svenskt pastorallandskap och  så jävla myket sommar att man kan skära tjocka skivor av sommarromantik för att sedan svälja eller för all del sätta i halsen... Funderar som tillrest till min barndomssommarbygd på vad midsommarfirande egentligen är bortsett från att bli lite fullare än vanligt i en lite ljusare natt än vanligt. Vilken stämning är det egentligen man söker?  Var på traditionellt firande i parken i det lilla sovande brukssamhället utan bruk  och funderade över  vad det egentligen är för stämning man borde söka en sån här dag. Runt omkring mig hoppade små grodor och lotteriberusade barn. Jag kastade ut frågan över det kaffefläckade bordet och fick olika svar. Det som jag tog till mig  kom från en pondustant i släkten som tyckte att det enda som betyder något är den egna upplevelsen av det som händer och att det mest är fånigt att söka efter en allmän stämning som alla kan dela. Jag håller med henne, men har kanske inte varit frustrerad tillräckligt många gånger än över att inte hitta rätt stämning för dagen. Problemet med högtider är ju att dom alltid ramlar över en oavsett vad som händer rutomkring en. Och just idag kändes det faktiskt inte som midsommar även om jag vadade i små  grodor och sommarlandskap. Carro knäckte koden och gav dagens visdomsord. FEJKA PEPPEN!

Nu åter till snaps och fler småbråk med halvfulla släktingar. Solen kommer ju iaf  knappt att gå ner i kväll.

/Gästbloggare Olle

Kommentarer
Postat av: LE

En annan anledning till att många bra band kommer från Umeå kan kanske vara att vi har haft bra musiklärare som uppmuntrat dem.

2006-06-24 @ 12:09:14
Postat av: Jens

Helt riktigt LE! Jag hade en musiklärare i mellanstadiet som heter Tomas Fredlander. Han satte igång en musikfestival som slutade med att alla på skolan kunde spela ett instrument och framföra sina favoritlåtar. Det var där min bana som kulturarbetare började. Tack Tomas och alla musiklärare som peppar och inspirerar!

2006-06-24 @ 21:16:08
Postat av: MJ

tänkte bara kommentera den första texten där du undrade om umeå's mångfald där det gäller band....

Man borde kanske läsa på lite mer, men är det inte så att Umeås historia inom musikkulturen sträcker sig längre bakåt än så?
Hade inte vi extremt progressiva artister som valde att komma hit till umeå på 50-60talet, medans göteborg, malmö o andra stäger låg efter i tiden när det gällde dessa genrar?
Har inte umeå alltid varit ett mekka när det gäller jazz och underground, kanske beror det mest på alla de eldsjälar vi har/haft här?
Jag är inte så insatt själv, men umeå har väl alltid haft ett stort utbud och behov av duktiga musiker..

2006-06-25 @ 22:02:13

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0