Vardagskultur
För att spinna vidare på förra veckans trädgårdssysslor så har jag även mina föräldrars blommor att ta hand om. På vägen till dem så cyklar jag förbi min favoritträdgård i hela Umeå.
På Sofiehem finns ett hus som känns som en sida ur hattjakten, en barnbok jag älskade när jag var liten proppfull med roliga figurer på varje blad. I trädgården på Sofiehem pågår året om ett skådespel för den nyfikne. Överallt finns små installationer att titta på och fantisera omkring, porslinsgubbar, blommor, färger och former både hängandes och liggandes på marken. Det är så underbart att när man har tid stå och titta efter nya saker och roliga idéer.
Sådan vardagskultur, som bara faller över en utan varken tvång eller möda tycker jag är något som det borde jobbas mer med (ett till exempel är den fotoutställning som fanns på olika platser på stan i våras). Det borde ges mer utrymme åt offentlig kultur. Fler projekt och platser där även okända konstnärer kan få verka, oavsett om det är egna initiativ från privatpersoner, grupper eller om det är något kommunalt projekt.
Den vardagskultur som vi passerar kanske också är värd en extra titt, att stanna upp ett tag och begrunda...
Vill du läsa Hattjakten är det Sven Nordqvist som skrivit den.
I princip håller jag med, men jag kan också tycka att folk som håller på mycket med trädgårdar är drabbade av någon slags sjuklig mani.