Blues i sommar Umeå

När denna text skrivs så är det tidigt söndagsmorgon, sitter framför datorn och lyssnar på det mina musikvänner borta i Chicago lyssnar på just nu, Magic Slim and the Teardrops. Magic Slim avslutar lördagens program på Petrillo Music Shell, huvudscenen, på Chicagos Bluesfestival.
Cd som snurrar på med Magiska Slim är Anything can happen. Kanon!

Magic Slim, en sann Bluesman, en av de sista av den ursprungliga Bluesgerationen, det sades att han gjorde sin sista Europaturné i våras, låt oss hoppas att han ändrar sig. Vi, Umeå R&B, har nämligen ställt oss i kö för att boka honom. Skulle vara fantastiskt kul att få lyssna till en av mina absoluta favoriter på en hemmascen


image221

En Magisk man för Umeå

Nåväl, även här hemma i Umeå bjuds det på en hel del fin Blues denna sommar.
Ångbåtsbluesen startar kommande torsdag, den 14 juni, Hoover Band heter inledningsbandet och dom följs de elva kommande torsdagarna av andra lokala Bluesband. Allt detta sker ombord på Sjöbris. Håll koll på Umeå R&Bs hemsida, för aktuell Bluesinformation.
Under sommaren kommer också Dave Edmunds att spela på Droskan och den 30 juni är det Bluesfest på Droskan med bl.a. Sven Zetterberg, Wentus Blues Band och Carlos del Junco med flera. Gå dit och lyssna på högklassig Blues, det mår ni bra av.

Hösten kommer bland annat att bjuda på Coco Montoya, Chris Hiatt, Bob Brozman, Robben Ford, Wilko Johnson, samt Sky-High. Som ni förstår så är Umeå ett av Sveriges starkaste och bästa Bluesfästen.

Låt mig avsluta detta bloggande med en text som jag såg på en T-Shirt från en Bluesförening från Dallas.

¨The Blues is all about:
Heartbreak,
Loneliness and
Despair
and you can dance to it.¨

Jag har hört talas om en undersökning som sägs visa att människor som lyssnar på Blues är snällare, trevligare och finare än andra människor, så lyssna på Blues du också, och bli en fin människa!

 

Take Care och ödmjuka hälsningar
Anders
www.umeblues.com


Vi ska bli Kulturhuvudstad 2014, men hur!?

Jag har under våren besökt Stadsbiblioteket vid de månatliga träffarna som anordnats av arbetsgruppen som jobbar med Kulturhuvudstad 2014. Det må hända att jag är lite trög och inte fattat upplägget, men jag måste säga att jag har nog inte riktigt förstått meningen med dessa möten. Vid varje möte har det dykt någon företrädare för någon kulturyttring och marknadsfört sina idéer och sedan har personen försvunnit för att aldrig återkomma.
Jag har inte hittat någon röd tråd vid dessa träffar och är heller inte förvånad över att deltagarantalet minskat för varje gång. Tar man bort politiker, press, anställda vid Umeå Kulturkontor så återstår ca 10 ? 15 övriga intresserade. Det är inte bra, det är väldigt dåligt! (Umeå har en befolkning på 111 000 innevånare)
Ska man lyckas med att utnämnd till Europas Kulturhuvudstad 2014 måste man entusiasmera fler, det måste bli alla Umeåbors angelägenhet att nå detta mål. Inte minst eftersom alla får vara med och betala.

Jag kan bara hoppas att man tänker om, och försöker hitta en annan väg som kan engagera fler att delta i denna spännande uppgift. Som föreningsrepresentant så upplever jag att inget större intresse har visats för Umeås alla kulturföreningar. Och det är faktiskt alla dessa föreningar som är grunden för Umeås kulturliv. Vi inom dessa föreningar bidrar mer än någon annan aktör till att Umeå betraktas som en kulturstad av rang.

Det ska bli spännande att se hur höstens upplägg kommer att se ut, det väcktes faktiskt en bra idé om ett bättre upplägg från en åhörarna vid den senaste tisdagsträffen. Hoppas att projektgruppen tar väl hand om den idén, så kanske träffarna får en funktion att fylla.

Vi behövs alla för att nå målet, Kulturhuvudstad 2014!


Stadsfest/Sommarfestival i Umeå?

I min blogg igår skrev jag om Chicago och deras festivaler, jag hade tänkt spinna vidare på den tråden idag.
Sommarfestival eller inte har för många här i Umeå blivit en viktig fråga. Det finns dom som anser att Umeå är ingen sommarstad av rang eftersom det inte anordnas någon stor festival/stadsfest.  Jag anser inte att en festival typ, Skellefteåfestivalen eller Piteå Dansar Och Ler är något att stå efter. Jag blir närmast beklämd när jag ser landets alla stadsfester presentera sina program, det är samma artister på stadsfest efter stadsfest, inte särskilt spännande. Dessutom tror jag mer på att satsa på mångfald, dvs. många mindre arrangemang istället för ett stort arrangemang som gör att alla mindre arrangörer inte har en chans att överleva i konkurrens med dessa, ofta kommunalt sponsrade, stadsfester som också brukar blir rena ungdomsfylleslag.

Chicago som jag skrev om igår har den storleken och det publikunderlaget som gör att man kan satsa på både och, dvs. både en kommunalt sponsrad fest och ett levande privat anordnat kulturutbud. Dessutom så ligger Chicagos festivaler under dagen samt tidiga kvällstimmar, så övrigt kulturutbud på kvällstid får draghjälp istället för konkurrens.

Vill man se Carola eller E-Type för förtiandra gången så får man väl åka till Skellefteå eller Piteå eller Luleå eller någon annan stadsfest. Och avstår man så har man ju inte missat särskilt mycket, dessutom har man dyra entrépengar kvar till något skoj. Fast i ärlighets namn så finns det en stadsfest som kommer undan med hedern i behåll, nämligen Storsjöyran, Östersund. Här finns några artistbokare som inte bara bokar Idolvinnare och andra dagsländor utan som verkar ha gedigna musikkunskaper.
Så ska ni på en stadsfest så åk till Östersund!
Ska ni gå på festival åk till Chicago!

Så var det dags för lite kvalitativ Blues igen, i cd-spelaren snurrar Steady Rollin? Bob Margolin ? In North Carolina. Musik att bli lycklig av.
image220

Yours truly och Steady Rollin' Bob Margolin i Grant Park sommaren 2006


Bluesfest i Chicago

Idag känns det jobbigt.
Nej, det beror inte på att veckans bloggare firat alldeles för mycket på Nationaldagen, utan mer på att idag, den 7 juni, startar världens största Bluesfestival i Chicago och undertecknad finns i år hemma i Umeå.

Efter att haft förmånen att vara på rätt plats, 2005 och 2006 så passade det inte riktigt med att resa över i år. Men jag har massor av positiva minnen från fantastiska musikdagar i Grant Park 2005 och 2006 och dom kan jag leva på tills nästa Chicagobesök. Man får som festivalbesökare under fyra dagar ta del av det bästa som den internationella Bluesscenen har att bjuda på och det tillsammans med hundratusentals andra musikälskare, inte en massa fyllskallar, utan folk som kommit för att lyssna på bra musik.
Publiksiffran 2005 var fantasiska 750 000 besökare. En publiksiffra som får de svenska stadsfesterna att framstå som kvartersfester. Sex scener som rullar från 12.00 till 21.30 i fyra dagar visst låter det kul?! Och som inte det vore nog, det är GRATIS, ingen entré tas.
Klockan 21.30 avslutas dagens festivalspelningar, men då har man som Bluesälskare 10 -12 bluesklubbar att välja bland för att fortsätta fylla på med blå toner.

image219
27 grader varmt, på scenen Buddy Guy, vad mer kan man önska

Staden Chicago eller rättare sagt The Mayors Office i Chicago bjuder varje år på ett antal gratis festivaler i Grant Park, (en stor park i centrala Chicago) det är en Bluesfestival, en Gospelfestival, en Jazzfestival, en Världsmusikfestival, en Matfestival, en Latinofestival, en Popfestival m.fl. Det är nästan en festival i veckan under sommaren. Tro nu inte att staden Chicago har en egen guldgruva att gräva ur, nej här har man tänkt till och räknat både dollar och cent. Till varje festival kommer tiotusentals och åter tiotusentals besökare till Chicago, både från USA i övrigt och Europa och resten av världen, gäster som hyr hotellrum, äter och dricker, shoppar och gör av med pengar så att det står härliga till. Det handlar alltså om den gamla hederliga principen om gungor och karuseller.
Staden Chicago går i vinst med sina festivaler.
Chicago är världens bästa Festivalstad!

Dessutom så bjuds det varje tisdag under hela sommaren på konserter av klassisk karaktär i parken invid Grant Park, nämligen Millennium Park. Och detta under sommaren som även i USA betraktas som en slow season.
Om USA skulle haft en utmärkelse som vår Kulturhuvudstad så är nog Chicago ganska given som näst intill ständig innehavare av denna utmärkelse.

Chicago är nog min favoritstad alla kategorier, efter Umeå förstås.
Sätter på cd:n Can't Quit the Blues med Buddy Guy för att så här på avstånd få njuta av det som sker over there.

Umeå Rhythm and bluesförening

Det har inte ordats särskilt mycket i denna blogg om den kulturyttring som ligger mig närmast om hjärtat nämligen Bluesen. Så dagens blogg kommer att handla om vad vi inom Umeå R&B har på gång under kommande månader.
Ett årligt återkommande och om jag får säga det själv väldigt uppskattat arrangemang är ?Ångbåtsbluesen? ombord på Sjöbris. Ett perfekt tillfälle att avnjuta blå toner under en blå sommar himmel. Vi är faktiskt inne på sjätte året, så man kan nog säga att vi med ?Ångbåtsbluesen? utgör en del av Umeås fasta sommarutbud, till glädje för både Umebor och turister. Torsdagen den 14 juni tas de första ackorden, premiärbandet denna sommar är Hoover Band, sedan rullar det hela på ända fram till den 30 augusti. Varje torsdag med undantag för den 21 juli kommer lokala Umeåband att bjuda på Blues.

Under hösten kommer föreningen att tillsammans med Umeå Folkets Hus att bjuda på en Rock och Bluesfest den 29 september. Coco Montoya, Animals, Spencer Davis samt Chris Hiatt finns med bland de artister som tar plats på de fyra scenerna.

Redan den 11 oktober kommer nästa arrangemang att äga rum, den fantastiske världsmusikanten Bob Brozman återkommer till Umeå.

Senare under hösten gästas vi av Wilko Johnson samt en sann Umeåfavorit Clas Yngström med Sky High.

Troligtvis så blir det också ?LånglördagsBlues? på Harrys en gång i månaden i samband med Långlördags shoppingen.

När vi närmar oss årsskiftet så ska vi ha hunnit med ca 28 arrangemang under året.

Dagen till ära, Nationaldagen, så ska en cd med Sven Zetterberg, den svenska Bluesens nestor, få förgylla min tillvaro. Cd:n heter ? Soul of a man? och borde ingå i allas skivsamlingar.

image217

Blues ombord på Sjöbris en sommarkväll


Umeå, en kulturstad av rang

Miromuseet en tidig söndagsmorgon i maj
Miromuseet en tidig söndagsmorgon i maj.

Umeå är en kulturstad i allra främsta ledet, med svenska mått mätt.
Men för att vidga vyerna så har jag som så många andra svenskar besökt Barcelona för att få ta del av allt som en gammal klassisk kultur ?Hot Spot? har att erbjuda. Jag tror dock att man ska akta sig för att göra alltför noggranna jämförelser mellan Umeå och Barcelona på kulturområdet.

Umeå är en ung, vibrerande kulturstad med ett kulturliv som sjuder och lyfts fram av ett väl fungerande föreningsliv och ska och kan inte jämföras med Barcelona där de tunga kulturvibbarna funnits i många hundra år.
Men det gäller att spela med de kort man har på handen och sköter Umeå sina kort rätt så står vi där som Europas Kulturhuvudstad 2014. Men då får man nog ha lite större urskillning än när man bjuder in pinsamma kvinnor som pissar på golvet inför en fundersam publik och att låta detta ske under kulturens fanor. Låt oss hoppas att detta skott i foten var ett olyckligt misstag från MADE-ledningens sida, om inte så blir jag orolig. Jag undrar vad de stora mästarna från Barcelona skulle ha sagt om detta elände.

Nåväl om du vill ta del av kultur av allra högsta klass så rekommenderas ett besök i Barcelona, ta del av Picasso, Gaudi, Miro och mycket annat.
Men ett litet tips åk på våren alternativt på hösten, en tre miljoners stad i mer än 30-gradig sommarvärme kan knäcka vem som helst.
Så var det dags att snurra igång cd-spelaren igen denna gång med Los Lobos ?La Pistola y El Corazon?. Det passar bra med lite latinsk touch efter dessa rader om Barcelona.


Anders Sundén presenterar sig.

Så var det vecka 23 och veckans bloggare ber att få presentera sig.
Namnet är Anders Sundén, ursprungligen från Ö-vik, men känner sig numer som äkta Umeåbo (Fast laget i hjärtat heter Modo)
Kultur ligger nära hjärtat speciellt då musik. Musiken har alltid fått ta en stor plats i allt som jag ägnat mig åt under åren. Fast jag kan nog anses vara en kulturallätare, men jag väljer noga vad jag vill se alternativt höra.
Började min bana inom kultersvärld som discjockey under gymnasiestudierna i Ö-vik och fortsatte med det under studieåren i Umeå, fast då på Gamla Kåren (det som idag heter Scharinska Villan) och Krogen Krogen och Universum. Åtta år var jag vara med som programledare för radioprogrammet "I Afton Dans", en vansinnigt rolig tid. Säg den dansbana i norra Sverige som jag inte besökt.
Idag återfinns jag som handläggare inom Arbetsmarknadsverket på en specialförmedling för kulturarbetare. Jag har rollen som samordningsansvarig för de kulturarbetare som finns inom Scen och Tonområdet, dvs. skådespelare, musiker, dansare, ljud och ljustekniker m.fl. Arbetsområdet är i princip från Gävle i söder och till Kiruna i norr, med ett speciellt ansvar för Västerbotten. Jag jobbar alltså med arbetsmarknadspolitik inom kulturområdet.
På fritiden jobbar jag gärna med Umeå Bluesförening, där jag sedan 5 år är ordförande.
Att få vara med om denna resa som vi alla nu befinner oss på, dvs., färden mot 2014 och Kulturhuvudstadsåret känns enormt spännande, för mig känns det nästan som om resan i sig själv kan få bli målet
Efter att ha skrivit ner dessa rader så ska jag lägga på en CD med Gary Primich "Ridin? the Darkhorse", en alldeles utmärk CD.