Umeå, HC, önskelista och tack

Jag har bott i Umeå i över fem år och får fortfarande höra ”Hur kunde du flytta från GÖTEBORG till Umeå?!” Första året jag bodde här sa jag ”Ja vet inte riktigt, det är ju för konstskolan mest men jag kommer flytta tillbaka snart” Men efter ett svårt sugande år i Umeå vände allt och stan blev öppen, ljus, snäll och full av nya vänner. Då vände såklart min inställning till stan som över en natt och jag började svara ”Det var inte så svårt, tåget går ju hela vägen”.

Innan jag flyttade hit hade jag gått på konstskola i småland i ett år och fortsatte här med ytterligare två år på Umeå konstskola på Umedalen. Jag tycker Umeå är en helt otrolig stad om man är peppad på att styra upp saker själv eller på något sätt vill vara ”kulturellt” aktiv. Du blir mottagen med öppna armar. Du får vara med och leka. Du är sjukt jävla välkommen.

Det bästa: Umeå Hardcore. Visst var jag en liten fjortispunkare som sprang runt i Götets Vasaparken och lyssnade på Ebba Grön. Det lämnade jag i gymnasiet för hiphop. Sen flyttar jag till Umeå, börjar gå på spelningar och inser snabbt vad det tomma hålet inom mig har skrikit efter i åtta år: P U N K !!! D.I.Y !!! Jag var 22 och lika nyfrälst som när jag hörde ”hon får” med dia psalma som 13åring. För typ tre år sen fick jag således äran att börja skrika i grind/powerviolence/cpmeck-bandet bingo. Det är lätt det jobbigaste, roligaste och mäktigaste jag varit med om (nej, jag har inga barn) Det går jättefort – lyssna själv: www.myspace.com/bingoume
Första skivan kommer snart att släppas på det eminenta norrlandskvoterande bolaget www.discouragedrecords.com

Punkscenen i stan idag jämfört med fem år sen går inte ens att jämföra. Då – ett surt stallet en gång i månaden med tio betalande. Idag – Verket, Charlies, Ny våg. Lätt nånting varje vecka, fullsatt, fetingpeppen och kängnävar in the air. Nu tror jag knappast att foks peppade på att arra punkspelningar läser det här forumet men jag säger det ändå: Alla spelningar görs av ideella krafter och engagemang, och vi behöver alltid vara fler! vill du hjälpa till på nån spelning eller bara är nyfiken - spana in www.myspace.com/verketumea www.myspace.com/charliesumea

Jag älskar Umeå. Det är ju världens bästa stad, mitt hem. Klart jag längtar till Göteborg ibland. Det är ju världens bästa stad den med.

En vecka går skrämmande fort, jag lyfter på hatten och tackar för mig och stafettpinnen. Kul att blogga, det har jag aldrig testat innan trots att det är så modernt bland dagens ungdom. Nä just ja, jag är ju inte ungdom längre, det är man bara fram tills man fyller 26. Det säger iallefall sj, connex, malmö aviation, SAS, osv osv. Att fylla 26 kan jag inte rekommendera, för är du lågavlönad och har familjen i tjotahejti blir det nämligen SVINdyrt att resa.

Kort önskelista inför 2014 (repris och best of, flera före mig har dessa önskemål – läs krav för att Umeå skall bli top of the line och inte stagneras russinsgrått):
• Lagliga affischeringsytor (observera plural) på stan. (I göteborg har dom rätt feta affischeringspelare uppsatta på div torg och spårvagnshållplatser – spana in dom ni som chefar på park och gatukontoret)
• Bidragspotter till kulturarrangörer som är mellan 20-30år. Typ som ”en påse pengar” fast med några tusenlappar högre tak. Enkelt att söka, man skall inte behöva lämna in en roman som ansökan, snabba svar, dvs nej tack till halvårslånga byråkrati-väntetider.

Fridens Liljor!
//Gerda Berglund

p.s. ladda-upp-bilder-funktionen var paj på bloggen men ni kan låtsas att det ligger en bild från epidemics första spelning på verket här. d.s.

Serier

Mitt intresse för serier ligger på gränsen till gravt nörderi. Jag syftar inte till kalla anka och fantomen utan sk ”vuxenserier”, en konstart som verkligen har fått ett uppsving de senaste åren. Det började när jag gick på folkhögskola som målande estet för typ sex år sen, min korridorsgranne kom ut ut sitt rum - kritvit i ansiktet, räckte över en bok och sa LÄS DEN HÄR! Det var Åsa Grennvalls serieroman ”sjunde våningen” och två timmar senare var även jag i chocktillstånd. Det är en tung serieroman om en tjej som blir psykiskt och fysiskt misshandlad av sin sambo.

Sen har jag två starka minnen av serier som chockat mig åt andra hållet, dvs då man garvar så mycket att man inte kan andas.
1: Jag är på fest hos vänner i ett kollektiv, i ögonhöjd från toastolen sitter en Åke Jävel stripp av Lars Sjunnesson upptejpad (Åke Jävel är Lars Sjunnessons mest framgångsrika seriehjälte). Jag kunde inte prata med nån resten av kvällen utan gick bara omkring och vrålgarvade.

2: Liv Strömquists serie ”Män som aldrig borde fått ha sex” (Finns i hennes album ”hundra procent fett” köp den! I mina ögon är det ett mästerverk av sällan skådat slag) Rutorna där en toksågad Sartre ligger och ropar efter sniglar och vin på sin dödsbädd utlöste en veckolång skrattsalva och är samtidigt något av det vackraste jag läst i hela mitt liv.

Sommaren för två år sen fick jag en hjärnskakning som resulterade i en veckolång sjukskrivning där jag fick förbud mot att kolla på tv, gå ut, sitta vid datorn, vistas i solen och jobba. Kul. Efter några dagar av enorm tristess ritade jag således min första serie. Det var skitkul! I somras hade jag mitt livs första riktiga semester och det resulterade i seriefanzinet ”Molly”. Att göra detta fanzine är faktiskt nåt utav det roligaste jag gjort. Utdrag av det första numret kan man läsa här: www.gerdaberglund.blogspot.com Andra numret är under konstruktion och peppen är skyhög! I dag gjorde jag klart en serie på sex sidor, jag tänkte bju på ett utdrag:



”Gör saker för att det är kul – skit i om du tycker det blir dåligt!”
”Vänta inte på att någon ska sprida ditt skapande – sprid det själv vid alla tillfällen!”
”Låt ingen annan bestämma om du är bra eller dålig – var din egen jury!”
- citat ur Liv Strömqvists serie ”Kreativitet – en serie om att skapa”

//Gerda

Hamnmagasinet - Ungdomens Hus

I går kväll hade vi höstpremiär för öppna verksamheten på Hamnmagasinet. Öppen verksamhet på hamnmagasinet innebär bla det här:



Nypremiären gick över förväntan och jag gick hem med ett leende på läpparna. Några tjejer som sydde i syateljén hade tusen idéer om hur man skulle kunna göra om därinne för att utnyttja rummet till max och göra det mer modernt; klippbord som man kan fälla ner från väggarna, skogarderober som tyghyllor, riktade spotlights i taket osv osv.. Vi skall ses nästa vecka och jag skall hjälpa dom starta igång projektet ”pimp the syateljé”. Pepp!!!

Jag jobbar alltså på Hamnmagasinet –Ungdomens Hus sen tre år tillbaka. Allt började med edgefestivalen 2005 där jag hade hand om syverkstan, gör-det-själv butik och en modevisning där oetablerade designers och synördar visade upp sina alster. Marie Adolfsson (som var chef för dåvarande galaxen) klev in och frågade om jag ville jobba extra i deras skapande verksamhet, och sen har det bara rullat på. Timtid blev halvtid blev deltid och nu är det heltid sen Januari 2007. Jag är handledare och samordnare för designverkstan, skapande workshops, husets marknadsföring, hemsidan, handledare åt unga arrangörer och på arrangemang. En radda av skitroliga arbetsuppgifter som passar min rastlösa själ perfekt. Men pricken över i är ju att träffa alla överpeppade, fina ungdomar med sina klockrena projektidéer och sprudlande energi, och sist men inte minst; mina sjukt proffsiga, kloka och underbara arbetskamrater!

Mitt nedslag i 2014 i denna blogg blir: Inget 2014 utan ett sjudande Ungdomens Hus! (Min personliga åsikt är: kommunal drift, långsiktighet och R E S U R S E R. Jag är övertygad om att Umeås långsiktiga vinster på att ha ett maffigt Ungdomens Hus är enorma) Beaktas bör att många av de som kommer vara unga kulturarbetare/kulturkonsumenter/kulturnördar 2014 är idag ungdomar. Ungdomens Hus är för många unga deras första kliv som kulturproducenter långt innan de vet att ordet ens existerar.
www.ungdomenshus.nu

/Gerda bakom en persienn bakom regnet

Utkast: God morgon ...

God morgon kulturhuvudstadskonsumenter!

Jag som skall blogga denna vecka heter Gerda Berglund. Jag är 26 år, född och uppvuxen i Göteborg och har varit Umebo i ungefär fem år. Exakt vad som kommer printas i bloggen den här veckan är jag inte helt på det klara med. Än. Troligen kommer ämnen som konst, tuff och cool punkmusik, serier, DIY-prylar, mitt jobb på hamnmagasinet, kärleken till Umeå och längtan till västkusten att beröras i veckan.

Jag skall sova på saken.

Eftersom hösten är min bästa och snyggaste årstid bjur jag på ett fint kort som jag tog i oktober förra året.