Motström, sociala uppfinningar och idékultur

Motström
På torsdagens blogg om GenerationsMiljöHus med dagis/åldris kommenterade Åsa Sandström med bl a
om det finns någonting som jag verkligen, verkligen tycker illa om och irriterar mig på, så är det jantelagen. Ändå är det precis vad jag tänker när jag läser dina bloggar. (vem tror han att han är?) Är det inte märkligt? Jag tror att det kan bero på att du presenterar lite för mycket av det goda på samma plats...
och avslutar med...
är jantelagen en farlig motståndare, särskilt för en person som har så många idéer som du. Se till att du har många på din sida, så behöver du inte slösa onödig energi på människor som motarbetar dig.

Så sant som det är sagt och skrivet. Hade planeringsfolk och beslutsfattare samma insikt som ÅS, och kunde gå från analys till handling, då vore jantelagen inte så mycket att bry sig om. Dock verkligheten är mycket som ÅS beskriver och jag fick en gång påpekande av en chef om att jag med alla mina idéer och kritik inte kunde lyckas särskilt bra.

Det påståendet tände mig, jag for hem, skrev ner allt det som jag faktiskt påverkat, enskilt eller ihop med andra, och fick ihop en lång lista, ett 30-tal saker. Här är några av dessa:

  • Rökning bort ur Umeå simhall när den invigdes i december 1970.
    Rökning var planerat inne vid bassängen, vilket jag reagerade emot och sa ifrån vid en visning några veckor innan. Insändareaktioner från många följde och rökningsrätten togs bort.
  • Också pappa på babyfoto
    1976 vid vårt första barns födelse hade Västerbottens Folkblad börjat ta kort på bebisar och mammor, ej pappor. Jag lät BB-personal knäppa kort på barnet, mamma och pappa, som VF-fotografen fick, plus ett brev att i fortsättningen erbjuda pappor att vara med, vilket det blev.
  • Rökrum bort från BB i Umeå
    1982 vid yngsta sonens födelse upptäckte jag rökrum mitt emot babysalen. Knäppte kort och fick in insändare. Två dagar senare var rökrummet stängt.
  • Startade babysim i Umeå familjesimförening.
    1982 var vi tre f d tävlingssimmare i Umeå som inte kända varandra men via babysimkontakter i Kungälv (först med att starta babysim i Sverige) fick kontakt med varandra. Sagt och gjort, vi startade babysim, då i bassängen på Kolbäckens habilitering. I år fyllde familjesimföreningen 25 år och det känns alltid lika roligt att den lever vidare.
  • Föräldraförsäkring förlängd
    På 80-talet kom ett regeringsförslag om att korta tiden för att ta ut föräldradagar från 6 år till när barnet blev 3 år. Jag såg kvinnofällan, fick samtala med dåvarande socialministern Bengt Lindqvist (s) på besök här. Han höll med, spolade förslaget och förlängde tiden tills barnet blev 8 år. Nu har jag lanserat idén om att utöka tiden till 16 år, som ger möjlighet, särskilt kanske pappor, att korta arbetstiden under barnets tidiga tonår och hinna med varandra bättre.
  • Räddade kvar förskollärarutbildningen i Umeå
    Hörde på radion om ett utredningsförslag (80-talet) om att lägga ner förskollärarutbildningen i Umeå (arbetade som metodiklärare där). Agerade snabbt, fick veta att det inte var helt spikat. Kollade att Umeå hade bland högsta intagningspoängen, meddelade dåvarande regionstyrelsens ordförande Dan Brändström om nedläggningshotet liksom riksdags-folkpartipolitikern Rune Ångström, Lycksele. Båda reagerade genast och Umeå räddades. Uppsalas lades ner i stället (återuppstod så småningom).
Ovan är exempel på när man hamnar i motström, rökning tillåten, inga pappor på foto, kortad tid i föräldraförsäkring och hot om nedlagd utbildning. I motström, som är bättre uttryck än motvind, går det att se var källan är. Och lättare att göra något åt "motströmmen", dvs ändra till medströms.

Sociala uppfinningar snart medströms
Sociala uppfinningar, "mjuka idéer", mer "tänknik" än teknik, har länge haft både motvind och varit i motström. Nu börjar vinden mojna, allt fler pratar och skriver om mjuka värden och idéer för tjänstesektorn. Vi är många i Umeå som på olika sätt uppmärksammat tänknikens betydelse, med eller utan tekniken.
Flera företags- och innovationsorganisationer samt näringssidan i Umeå kommun har stöttat arbetet för att lyfta fram sociala uppfinningar och innovationer, som begrepp och innehåll. Tydligaste "medströmmen" är den riksdagsmotion nuvarande näringsministern Maud Olofsson (c) skrev i oppositionsställning 2004 om en centrumbildning i Umeå. Det senaste konkreta är att Vinnova, statens förlängda arm för innovationer, i år satsar pengar i projekt under rubriken "Tjänsteinnovationer".
Se mer om sociala uppfinningar på min hemsida
www.ubbi.se.


Idékultur

I mitt svar till Åsa Sandström angående problemen med jantelagen sa jag att
Ett bra sätt att slippa jantelagen är att försöka strunta i den och jobba på. Idéerna på mina bloggar är att göra så. Och ditt svar är också ett sätt att minska jantelagens betydelse. Särskilt då det blir känt så här. Så vi blir nog allt fler, tror jag.

Det är också så en idékultur behöver vara för att lyckas bra, våga stå på sig; ungefär som Björn Borg som kom med dubbelfattad backhand i tennis och fick många "jantemänniskor" emot sig. Nu vet vi att han visste vad kan kunde, ville och sedan åstadkom, framgång för sin idé/metod/sociala innovation samt ära, berömmelse och pengar till sig.

Idékulturen är tillsammans med kritiskt förhållningssätt nog bland det viktigaste för att nå ut, in och fram. Min förhoppning är att mina bloggar bidrar till detta, på något sätt. Då kanske en byggsten är lagd för en idé som skulle ge idéer medström, en
"Idéakademi med syfte att lyfta idéer och idétänkande och bana väg för ett spännande yrke, Idéntreprenörer!"


Tack för mig, och vill någon nå mig är e-posten: [email protected]


Ume Sports Camp på Campus + Nydala ger "IKEA-effekter"

New York Sports Camp finns liksom London Sports Camp. Stadium Sports Camp finns i Sverige och i Algarve i Portugal finns ett Sports Camp. Dessa "Sports Camp" är av olika slag. En del samlar flera/många idrotter för att utövas av allmänheten, för barn och ungdomar i idrottsläger, motionärer under semester och elitidrottare inför tävlingar.

Min vision för Umeå är ett "Ume Sports Camp" på universitetscampus ihop med Nydalaområdet. Grunderna finns redan genom

1. IKSU-området med nybildade Umeå Sport Sciences Center där universitetet samlar all idrottsrelaterad utbildning och forskning, samt alla elitidrottande studenter till IKSU Sportcenter, enl. pressmeddelande den 27/3 i år. Den 23/5 stod det på Umeå kommuns hemsida att kommunen ger 100 000 kr/år till detta med syfte att verksamheten ska utvecklas ännu mer.

2. Nydalaområdet har utvecklats med tempererade utebadet Umelagun, bollplaner, konstsnöspår, campingens utbyggnad med äventyrsgolf och andra aktiviteter. Dessutom sedan tidigare, skidspår, gång- och cykelvägar, orientering, fiske, bad och vintertid skidor på sjön (och förhoppningsvis upplogade isbanor).

Dessa två områden kan jämföras med Algarve i Portugal och platsen Monte Gordo vid Atlantkusten. Den erbjuder följande: allroundbollplaner, friidrottsarena, tennisbanor, inomhusarena, gym, terrängspår, löpstigar, naturreservat, två mil strand, golf, fotbollsplaner, kastplan, sporthall och simhall. Till detta kommer i området ett hotell med gym, spa, bastu och träningslokal.

www.springtime.se finns mer att läsa om denna "training camp" och vidstående flygbild ger en känsla av hur det skulle kunna te sig i Umeå. Havet i bakgrunden blir Nydalasjön och i förgrunden kan man tänka sig ett utvecklat IKSU Sportcenter. Vore spännande med en flygbild över campus och Nydala med Umeås anläggningar och attraktioner inlagda.

Det som saknas för ett Ume Sports Camp är då stor simhall med 50:a vid de andra sporterna på IKSU och äventyrsbad lämpligen ihop med Umelagun, spa (på IKSU och Nydala?) samt hotell, idrotts- på campus och frilufts- på Nydala.

Bad- och simsatsningar är centrala här då erfarenheter i Europa visar att många verksamheter med bad ger kraftiga utvecklingseffekter i berört område. First Camp som driver Nydalacampingen beskrev detta som "IKEA-effekter", vid ett Öppet hus 2006 om sina förslag för Nydala med upplevelsebad och vision om en skidtunnel, delvis genom badet.

Naturligt vore att involvera näringslivet, inte minst turistföretagen, i dessa idrottsvisioner för Umeå. Med det som attraherar för besök/utövning samt intresserar i utbildning/forskning ligger steget nära till innovation, entreprenörskap och företagande inom idrott och friluftsliv. Skapas ett Ume Sports Camp i denna anda blir det idrottskultur som kan betyda en del i ambitionerna att bli kulturhuvudstad.

I morgon avslutar jag mitt bloggande på 2014-sidan, som ska beröra idékultur i allmänhet och sociala uppfinningar/innovationer i synnerhet. Plus om hur det är att jobba med nytänkande i motström.


Alla nya bad i Umeå - kan det löna sig?

Dagens blogg blir om badfrågan i Umeå, det som blivit en långbänk sedan första beslutet togs 2004 om att utreda ny bad- och simanläggning på Noliaområdet och som utvidgades till även nuvarande simhall på Haga/Gammlia, utan äventyrssatsning. Sedan växte det till en Badutredning med äventyr och bassänger i många olika lägen, som smalnade till tre, Nolia, Kajen och Nannakvarteret.

Bara Nolia rekommenderades Badutredningen för 50-metersbassängen. Men Nolia försvann och kvar vara bara två, som efter en utvikning till Stora Hotell-bad, blev ett, Nanna.
Som i sin tur nu växt till ett Stadsutvecklingsprojekt ihop med Mimerskolan, dess tomt och även Vänortsparken till en komplex med bad, kultur, handel, nöjen, aktiviteter, mm som det står i beslutsunderlaget för Närings- och planeringsutskottet.

Men en viktig fråga saknas för en badplanering: "Alla nya bad i Umeå - kan det löna sig?" Med ett jättebad mitt i stan, IKSU:s simhall med 25:a och varmbassäng, Holmsunds äventyrsbad Aquarena (och 25:a) samt utebadet Umelagun sommartid, alla inom en radie på två mil, måste lönsamhetsfrågan ställas. Se medföljande bilder med Nanna, Nydala, Holmsunds Aquarena och IKSU:
   

Om det gällt varuhandeln skulle en "badhandelssatsning" undersökt samlokalisering eller samgående. För Umeås bad blir det att fråga om bad/simning kan integreras på IKSU och/eller Nydala. Eller att avstå äventyrsdelen och bygga ut i Holmsund. Detta ger synergieffekter i byggande och drift som tilltalar producenterna.

Stadsutveckling handlar om något att det "ska löna sig", särskilt om kommmunen vill att näringslivet ska medverka. Min förhoppning är att de badentreprenörer och "badbyggare" som ger sig in i stadsutvecklingsprojeket har med ovan analyser. Kommer dessa fram till att blir "lönsammare" bad med andra lösningar, bör politikerna lyssna på det örat.

Annars kan man riskera som nedan notis jag hittade vid sökning på Google på begreppet badbyggare:

Badbyggare i konkurs

I ett pressmeddelande meddelar Mölndals Stad att Bellwater AB, generalentreprenör för tillbyggnaden av upplevelsebad på Åby simhall, har på egen begäran försatts i konkurs. Detta kommer medför ett avbrott i arbetet och för tillfället finns ingen information om när bygget kan återupptas.

Just nu utreds vilka konsekvenser den här konkursen kan få och hur Mölndals Stad kan gå vidare med bygget. Besked från konkursförvaltaren avvaktas om vad han avser göra med konkursboet, det vill säga om han tänker driva bygget vidare. Mölndals stad samarbetar med konkursförvaltaren för att minimera förseningar av projektet. För närvarande bedöms inte staden att drabbas av några merkostnader.

Mölndals stad kommer arbeta för att säkerställa att Mölndalsborna snarast får sitt upplevelsebad!

Morgondagens blogg blir om en vision för ett "Sports Camp" i Umeå.


GenerationsMiljöHus = GMH

Generationsmiljöhus, vad är det? Ja på sökmotorn Google ger det inga träffar (men kan det om några dagar när Google hittar igen denna text). Sökmotorer är annars bra sätt att marknadsundersöka om man har en ny idé och se om den finns. Gäller då att testa andra språk, åtminstone på engelska. Och "generation environment building" är också nytt.

Generationsmiljöhus (GMH) är därmed en innovation, en social innovation, "mjuk idé" som kombinerar olika saker, generationshus med miljöinriktning och både för yngre och äldre människor. Sedan 70-talet har jag som förskollärare, på 80-talet i FoU-arbete och därefter som konsult verkat i att utveckla lokalmiljöer för barnomsorgen.

När så miljöhuset på Tomtebo blev till, blev det naturligt att se hur dessa idéer kan kombineras med de flexibla förskolemodeller jag skapat, samt föra ihop barn med gamla i samma hus. Precis som med spårtaxi-idén (se föregående blogg) visar det sig nu att ett GMH ligger rätt i tiden och det finns arkitekter, byggare och personal som blivit nyfikna på dessa idéer.

Nästa steg är att hitta fastighetsbolag/ägare och kommuner som ser detta som framtidsidéer i förnyelsen av den offentliga verksamheten. Umeå borde ligga bra till om inte Jantelagen här (du ska inte tro att du är något) sätter käppar i hjulen.

Men då finns det säkert andra kommuner eller länder är testa idéerna i. Denna blogg kan ju nå över hela världen, och (förutsatt) att man förstår svenska, kanske någon hör av sig.

I tisdags var jag på en mässa där en sådan dagis/åldris-idé skulle kunna presenteras, Skolforum på Stockholmsmässan i Älvsjö. På årets mässa kunde jag inte hitta något liknande, men byggföretag jag pratade med gillade idén liksom fackligt ansvariga jag hörde mig för med.

Vill Umeå kommun bli föregångare, finns därför chansen att bli först på en Skolforummässa i framtiden. 1989 hade Umeå en av de största montrarna på föregångaren, Barnomsorgsmässan i Sollentuna. Där visade barnomsorgen upp allt det bra som kommunen hade då. Kanske en nysatsning här vore något passande i ambitionerna att bli Europas kulturhvudstad 2014.

T ex kan Umeå satsa på vidstående flexibla  barnomsorgs-hus-idéer som kombinerar kommunala dagis med intreprenadförskolor, personalkooperativ och miljöinriktning. Med en andra våning ryms 6-årsverksamhet och lågstadium.

Från luften med spårtaxi i onsdagsbloggen till marken och dagishus idag, är steget ner i vattnet naturligt, ett element vi alla var före födseln och som jag varit i hela livet genom badande och simmande. Så nästa blogg blir om bad- och simkulturen i Umeå.


SkyCab lyfter Umeå mot skyarna

SkyCab lyfter Umeå mot skyarna var rubriken på en idéskiss jag presenterade för näringslivsenheten i Umeå kommun i våras. SkyCab är namnet på en spårtaxi-modell likt monorail på pelare. I små vagnar om högst fyra personer tar man sig fram fem meter över marken, bekvämare, snabbare och miljövänligare än i bil och buss.

Idén föddes när jag vid ett Öppet Hus på Nydalacampingen i fjolsommar såg vilka stora visioner driftsägaren First Camp presenterade för allmänhet, idrottsföreningar och kommunfolk.

Det var ett spännande upplevelsebad med 50-meterbassäng ihop med nuvarande ute-äventyrsbad Umelagun och möjlighet med en skidtunnel i området, delvis genom badet och miljötekniskt intressant med värme och kyla i samverkan (kylskåpseffekt).

Dessutom utveckling av idrottsplanerna där, förbättring av naturbadet Nydala och ett lågprishotell. Kanske också "dagis/fritids"-kollo sommartid och vanlig förskola på terminerna i ett flexibelt hus.

Sådana satsningar på Nydala, campusplaner av universitetet och centrumförnyelsen gav då tanken att knyta ihop dessa tre områden med en "monorail"-idé som finns i stora nöjesparker utomlands.

Som av en händelse fick jag veta att Designhögskolan här haft examensarbeten i en sådan idé, dock inte monorail med tågvagnar utan spårbunden trafik med "taxibilar" på rälsen. Företaget som anlitat designstudenterna heter SkyCab (www.skycab.se) och det blev intresserat av idén om en bana Nydala - Universitetet - Centrum (kajen).

Umeå kommun köpte genom näringslivssidan idéskissen om att "lyfta Umeå" och sedan satsade också Landstinget, First Camp och Umeå C medel i ett visualiseringsprojekt under sommaren och som redovisades i ett bildspel vid ett seminarium i september för ett flertal intressenter.

Se en av bilderna här, campusområdet vid universitetsdammen, med pelare, bana och vagnar.
Foto: Samuel Bengtson
Illustration: Mats Falk

Nu sammanställs synpunkterna från seminariedeltagarna, och förutom att skapa en spårtaxibana i Umeå, eller flera, finns möjligheter att forskning och utveckling av spårbunden trafik kan ske här.

Början är gjord med Designhögskolans examensarbeten och fler sådana kan det bli, t ex inom tekniska högskolan vid universitetet, Banverket/Botniabanan, VolvoLastvagnar, Umeå Energi, datatekniska företag, m fl intressenter av denna framtidskommunikation.

Läs mer om hur SkyCab lyfter Umeå på http://www.vk.se/Article.jsp?article=126558

Från skyar till mark, i morgondagens blogg tänker jag beskriva en annan framtidsidé jag arbetar med, ett generationsmiljöhus för barn- och äldreomsorg, ett "dagis/åldris", som liksom SkyCab också kan "lyfta" Umeå.


Ny handelsidé ger Umeås "Birsta"

I går ventilerades handelspolicyn i kommunfullmäktige i Umeå. Moderata kommunalrådet Anders Ågren hade en interpellation om att skrota policyn att tvinga handelsföretag att etablera sig i det tredje externa området Klockarbäcken västerut utöver Ersboda och Strömpilen, och i stället öppna för mer handel på Ersboda. Handeln självt visar nämligen mer intresse för just Ersboda.

Den underliggande frågan är: Ska det vara mera styrning från politiken var handeln ska ligga eller mer för näringsintressena att avgöra?

Kanske både-och är möjligt. Så är tanken bakom den handelsidé jag och illustratören Mats Falk tagit fram och Västerbottens Folkblad redovisade i fredags 26/10 och syns i medföljande bild (klicka på den för att se en större version). VF text finns på http://www.folkbladet.nu/2007/10/26/konsult-vacker-entre-norr-till-liv/

Idén är att vid E4-infarten norrifrån vända entréerna mot E4:an, skapa affärsgator så fler kunder hittar fram och trafikmiljön på Ersboda och Mariedal blir bättre. Under- och överfarter binder ihop de båda handels- och serviceområdena och restaurang kan rymmas på en överfart som Gävlebro över E4:an där.

Fastighetsägare och handelsfolk jag visat idén för, gillar detta och nappar kommunen på denna möjlighet skapas ett Umeås "Birsta" (Birsta = handelsområdet norr om Sundsvall).

Till Umeås fördel gentemot Sundsvall är närheten till stan och inte så långt till Strömpilen, vilket underlättar jämförelse av utbud, priser och kvalitet. Handelsbuss-ringled och bra cykelvägar kan minska bilåkandet med dess miljövinster.

Utbyggnadsmöjligheter finns där och kan bli mer av, ifall handel, service och andra verksamheter omstruktuteras, även genom att också nyttja Green Zone-området vid I 20-skogen. Kan TV-huset, en gång i tiden Polarvagnen, flyttas och ge plats för mer handel?

Det blir en, som det heter, win-win-situation för politik och näring, och ett tredje "win" för konsumenterna. Återstår bara, finns det kreativt lyssnande entreprenöriella krafter i Umeå som tar tag i denna idé? Finns idékreativa politiker? Finns idékulturen?

Debatten i kommunfullmäktige om handelspolicyn gav på sitt sätt stöd för detta Umeås "Birsta". Socialdemokratiska kommunalrådet Lennart Holmlund påminde om hur s-sidan ville ha "gamla" Entré Norr, men moderaterna m fl var emot. Moderaten Ågren vill utveckla Ersboda. Då blir ju ovan idé om Nya Entré Norr en klassisk politisk kompromiss. Eller?

Och namnet då på detta ny-gamla handelsområde?
"Birchsta", svengelska för Björkarnas stad, torde Sundsvall opponera sig emot.
Så kanske hellre:
Nya Entré Norr, MarieBoda, Ers Marie Stad eller något annat.
Kom gärna med uppslag!

I morgon handlar bloggen om hur Umeå kan lyftas mot skyarna, bokstavligen och bildlikt.


Idéer som hobby och yrke = Idé-alism

Så har jag då blivit bloggare, i alla fall under en vecka på kommunbloggen Umeå2014.  Jag heter Urban Bengtson, är umebo av födsel och ohejdad vana, om man säger så. Jag gillar "Björkarnas stad" och det ska bli kul att få berätta om idéer som utvecklar Umeå, inte invecklar som en del långbänkar kan göra.

Idéer är både hobby och yrke. Hobby i det ideella och yrke i näringsidkandet. Idé-alism kan sägas vara min ideologi. Detta utövar jag i enskilda firman UBBI-konsult. UBBI står Umeå Barnomsorgs- och Barnstuge- Idékonsult och associerar till ett smeknamn under skoltiden, Ubbe.

På hemsidan
www.ubbi.se finns mer om idéerna, t ex "annorlunda" bordsidéer, dagisidéer för lokalmiljöer och sociala uppfinningar som är "mjuka" idéer med mer "tänknik" än teknik.

Till detta kommer ett samhällsengagemang under några decennier med frilansande i media, mest simning och barnomsorg/familjepolitik, fotograferande samt flitigt debatterande kring Umeås historia och framtid.

Just kopplingen vad som varit, till det som ska bli, är viktigt. Det är som yin och yang, som spara och slösa, som du och jag, dvs en dialog och en dialektik där motsatser ger spänning och utveckling. Som det sägs, man behöver veta var man kommer ifrån för att veta vart man ska.

Det innebär också att motsatsen till idéerna blir kritiken, där de förra gärna tas emot väl, men den senare - särskilt om den uppfattas negativ - inte alltid är så populär. Ändå är ju också nya idéer och uppfinningar kritik mot det bestående.

Detta senare märkte jag tydligt när jag kom på in- och utbuktade bordsidéer för drygt 10 år sedan och blev produktuppfinnare.

I bilderna här syns bordsuppfinningen som är Ekonomi (fler får plats på mindre utrymme), Ergonomi (bekvämare i inbuktningen och man når bättre) och Estetik (snyggt med svängda och varierade former). Sittbordet har fyra in- och utbuktningar. Ståbordets 3 + 3 konkava-konvexa form har en geometri likt hexagonens sex raka sidor och kan då pusslas ihop.

Fördelarna till trots och populära inom många områden, så "kastade man sig" inte över mig i möbel- och designbranschen och ville köpa min designinnovation. Snarare ville man hålla undan "kusinen från landet" som från dagisidéskapande gett sig in i inredningsbranschens värld.

Då lärde jag mig begreppet NIH, not invented here, ett slags näringslivets Jantelag. Men som idrottsmänniska inom simning och löpning, bl a långlöpning med maratonlopp, vet jag att det går att "komma i mål" genom uthållighet.

Om idéer som med uthållighet ger effekt - slår igenom och även ger lite lön för mödan - tänker jag skriva om på mina bloggar denna vecka. Meningen är att det ska hänga ihop med Umeås historia, nutid och framtid, ha med kultur att göra, plus helst vara dagsaktuellt.

Så du som läser bloggarna, kommentera gärna och kom med idéer. Och kritik där så behövs.