umea2014

Hej alla barn, nu är det barnprogram. Se nu vad farbror MMN-o tar fram! En liten MP3-spelare och nu ska ni höra, hur man upphovsrättsintrång kan göra!
[trycker på play]

Ja, upphovsrätten är ju som ett intressant ämne och sådär. Upphovsrätten är för många en kärnfråga i kulturella sammanhang - antingen i syftet att bevara den eller i syftet att bryta mot den. Vi får se hur långt utlägg jag kan tänkas få ihop... Bear with me.

• Ska jag få monopol på mina kreationer? Okej.
• Vad är mina kreationer? Det jag skapat.
• Vad har möjliggjort skapandet? Andra personers inflytande på mig.
• Varför har inte andra samma rätt till mina kreationer? ...

Ja, det är nog frågan som jag tror att Gävle ställer sig i sin ansökan om att bli kulturhuvudstad 2014. En av Umeås utmanare alltså. Deras ämne är "kulturell allemansrätt". Nämnas bör att jag tror att Gävle är den enda sanna utmanaren i den här tävlingen.

“Allemansrätten” innebär en närmast fri tillgång till naturen för alla människor - till skogen, bergen, sjöarna, vattendragen och havet. Naturen tillhör folket. Detsamma ska gälla kulturen!

Så står det i Gävles förklaring av kulturell allemansrätt. Utöver detta finns en jättemassa fina ord som beskriver att de vill medverka i en utveckling i Europa som främjar ett friare kulturliv - det ska vara mer tillgängligt (fritt att använda), tilltala alla såväl handikappade som etniska minoriteter etc. etc... Precis som Umeå alltså.
I Umeå har vi dock, istället för visionen "kulturell allemansrätt" valt att inkorporera idén "open source" som en strategi i stadens kulturella utveckling för vår vision "The Culturized City".

Open source förutsätter, precis som en kulturell allemansrätt, en specifik attityd gentemot konstnärliga verk. Grundtankarna är olika - open source främjar medskapande, allemansrätt främjar nyskapande - men båda metoderna förutsätter att du faktiskt har rätt att, säg modifiera, hacka upp, förvränga eller bygga vidare på någon annans verk. Med dagens juridiska upphovsrätt är detta en smärre omöjlighet utan att riskera upp till 2 års fängelse.

Så nej. Upphovsrättslagstiftningen handlar inte bara om fildelande ungdomar som vill ha saker gratis.. Faktum är att piratkopierande (utfört av en person i icke-kommersiellt syfte) inte alls nödvändigtvis handlar om att vilja ha saker gratis. Det handlar om att vilja ta del av en kulturell upplevelse - och beroende på humör och situation så varierar den önskade upplevelsen. Sedan av dessa miljontals svenskar (1,3milj. 2006, men 2.2milj. unika IPn/vecka 2008 på TPB) konsumenterna behöver endast en promille, 1300 personer, skapa nytt material med inspiration från denna enorma resurs för att det ska bli mer variation och ruljans än vad som någonsin representeras på riksradio...

Så. Det här med open source, kulturell allemansrätt och så låter jättebra - är  förmodligen jättebra - och bör uppmuntras oerhört kraftigt. Problemet är att de två kombattanterna, Gävle och Umeå, slåss mot en större fiende än vad de kan förmå sig tror jag. MAFIAA (skoj benämning av RIAA, MPAA osv.) är inte att leka med. Och mer på hemmaplan har de EU-parlamentet, Frankrike, STIM, IFPI, Antipiratbyrån och Monique Wadsted att bråka med.


De som förespråkar en "starkare" upphovsrätt (av de som hörs i dagens debatter) förespråkar ett enformigt, okreativt och inskränkt kulturliv med gravt begränsad användning, distribution och tillgänglighet. Jag är glad att Umeå och Gävle motsätter sig detta. Umeå förklarar i alla fall hur - open source - medan Gävle inte verkar våga erkänna den praktiska konsekvensen av en friare syn på kulturbruk.

Att Umeås kulturhuvudstadsatsning aldrig ens nämner Creative Commons förstår jag mig dock inte riktigt på. Men då förklarades även strategin med uttryck som "källkoden till dansen" (...), så jag tror man fortfarande trevar med att riktigt komma underfund med terminologin. Fast man är på rätt spår i alla fall.