umea2014

Idag har jag hållit på med att distribuera den färdigtryckta programfoldern för Samisk vecka, både per mail och simpelt fotgående. Lite på nätet har jag också börjat skicka ut, men mycket är kvar att göra.
Vill du se programmet så kan du gå in på www.samiskaveckan.se eller hämta foldern på t ex Biljettcentrum, Turistbyrån eller Västerbottens museum.
Jag har också försökt hjälpa en skola som vill ha en samisk "informatör" till deras temadag om någon vecka, men det är lättare sagt än gjort. Sådana förfrågningar får vi mycket ofta från skolor, bibliotek och även större företag och institutioner där de efterfrågar information av och om samer. Men medlemmarna i Såhkie (Umeå sameförening) består till största delen av personer med vanliga jobb; i affär, på kontor, i skolor m.m. och då blir det genast svårare att lösa ersättningsbiten.

Jag fick ett lite tråkigt besked idag från Kine Boman, filmregissören som gjort filmen Hjordeliv som vi ska visa nu på Samisk vecka. Hon är inbokad för att komma upp till visningen av filmen, men nu hade hon fått besked att hon blivit inbjuden till The Palm Springs Festival of Native Film and Culture, en filmfestival i USA. Av 350 bidrag från hela världen har de valt några få filmer, däribland Hjordeliv. Filmen hade svensk premiär nu på Göteborgs filmfestival i början på februari så det känns extra roligt att vi får visa den här i Umeå så snart.
Jätteroligt för Kine, naturligtvis, det är bara att gratulera - och filmen, den visar vi naturligtvis även om inte Kine kommer själv. Jag ser det som att det är ett gott betyg på filmen vi ska visa. Vi har huvudrollsinnehavarna närvarande vid visningen, så det blir nog "stjärnglans" över visningen ändå.

På tal om annat som är aktuellt just nu; Schlagerfestivalen.
Är så glad för att jag äntligen, efter många års letande, äntligen fått tag på min favoritlåt från Eurovisionsschlager- tävlingarna, nämligen Spaniens bidrag från 1983 "Quién maneja mí barca, quién?" med Remedios Amaya. (Tack Micke på Statoil som satte mig på spåret ;-)  )
Helt obegripligt kom hon sist - med 0 poäng(!). Eller -  med den klänningen var det nog inte mer än rätt! Kolla själv på YouTube. Men låten var bra!
Som kuriosa kan nämnas att samma år tävlade en annan av mina favoriter, Jahn Teigen, (men då inte med min favvolåt "Du må bli bra igjen") Detta år slapp han sin vana trogen att komma sist, förmodligen tack vare en lila-och-vit diagonalrandig klänning...
De svenska uttagningarna som pågår nu orkar jag inte titta på. Skulle något bra komma fram där så lär man nog få höra det ändå. Jag saknar ursprungsidén med Eurovisionsschlagern - att det sjungs på landets originalspråk och att även musiken tydligt speglar de respektive ländernas musiktradition. Där är (var) Remedios ett lysande exempel! Grekland, Turkiet och Finland är väl bland de få länder som längst stått emot lockelsen att sjunga slätstruken Eurodisco på engelska.

Nä, tacka vet jag Liet Lavlut, European song contest for minority languages. Den tävlingen genomfördes för två år sen i Östersund - och då var jag där! Det sjöngs på furlanska, baskiska, frisiska, meänkieli, galiciska, gaeliska, samiska, romani chib, welsh, keltiska, votiska och oksitanska. Sjunger man på språk som väldigt få förstår, så måste åtminstone musiken vara av högsta kvalitét för att nå ut - och det gjorde det, det kan jag garantera!
I höst är det Sveriges tur att ha värdskapet för tävlingen igen, denna gång i Luleå.  www.liet-lavlut.eu



År 2014 har jag en dröm om var den ska genomföras... ;-)



Snurrar i "skiv"-spelaren ikväll:
1. Quién maneja mí barca, quién? - Remedios Amaya
2. Hit Me Baby One More Time - Marilyn Manson
3. Polska Release - Sanna Kurki-Suonio
4. Burn - Nine Inch Nails (m Chris Vrenna)
5. Breathe - Prodigy
6. The Bar is a Beautiful Place - Ryan Adams
7 Cocaine In Your Cola - David Sandström Overdrive
8. Drömliv - Emrik
9. Is there Life on Mars - Seu Jorge
10. Frösön - Halhta Tjalhta