umea2014

Jag har suttit i min finaste klänning (svart med smala axelband för 99:-) i den vita bilen och åkt på E-fyran till Skellefteå genom försommargrönskan, ängarna, vindsnurrorna på Granberget i dimma, Moises underarmar, händerna på ratten men inga maffiaglasögon idag. Jag körde själv en bit, det är klös i bilen. Regn, granarnas skott är ljusgröna, rönnarna blommar, svanarna betar på gräset, storspovarna också, i Skellefteå möter jag Juan Fabra på Museum Anna - Nordlander, lång, mörk, lockigt hår, mörka ögon, han förklarar sitt verk så att jag förstår det fast jag först var främmande till hela presentationen. I skellefteå är det tårta och saft på vernissagen, publiken sitter och fikar och verkar helt ointresserade av att ta sej runt i Nordanå museum för att titta på konsten, Moise fotograferar en skär gris från en målning, hans dotter är en griskulting säger han, jag ber om adressen till Skellefteå kultur, jag är född i Skellefteå och vi hittar en scen vid älven där jag sjunger en psalm och så far vi hem, jag badar i havet, jo faktiskt, vid en av de vackraste stränderna i Västerbotten, jag säger inte var, det är varmt i bilen så jag blir snart varm igen, i morgon ska jag träffa min äldsta dotter och bjuda henne på rabarbermuffins, veckan med Umeå 2014 är slut men vi ses igen, överallt, jag kan nog inte sluta blogga, detta är livet, att leva det och sedan berätta om det sa regissören till Gökboet, Milos Forman, glad juni från Birgitta Sparrman