umea2014

En stad som aspirerar på att bli kulturhuvudstad har mycket att leva upp till, framförallt till sina egna invånare. Kultur är ett ord som ibland kan bli lite större än det behöver bli och kan leda till att folk inte nödvändigtvis känner sig utanför, mera som att de inte bryr sig. Det är tråkigt. Kultur kommer alltid med en känsla, om än ibland blott som en förnimmelse. Och även om du inte uppskattar all kultur eller all form av kultur så erbjuder avnjutning av kultur, oavsett form eller färg, en del nyttiga frågor och perspektiv. Det finns en anledning till att en staty ser ut på ett sätt och att en tavla går i sina färger. Det finns en liten berättelse, en liten sanning, som fångats och sedan låtit tämjas av skaparens berättarförmåga. Kultur bär spår av livet, och kan hjälpa människor förstå varann. Varje tavla har en konstnär och varje bok har sin författare, därför finns ledtrådar till mer kunskap om livet och väntar på din uppmärksamhet.

I Umeå lever kulturen på flera plan och som stadsvandrande invånare är jag stolt att berätta om staden jag bor i och vad den trots sin i sammanhanget blyga storlek har att erbjuda sina invånare. De upplysta hustaken om vintern,  trädgård i norr, gångtunnlarna vid Östra gymnasiet, spegelträdet i rondellen vid NUS och elskåpen runt om i stan som gått från trista klumpar i stelt grå metall till fantasifullt färgade djur är några exempel på de där små sakerna som gör att en stad känns levande. Detta är en fin stad att spatsera genom oavsett årstid, även om jag saknar de stora björkarna längs Rådhusesplanaden och några riktigt spår av graffiti. I en huvudstad borde en gatukultur som graffiti vara välkommen, uppskattad och tillåtas ta lite mer plats.

Sprid kultur. Sprid kunskap.