umea2014

God morgon, Sandviken! God kväll, Umeå!
Jag vaknade i Gästrikland i morse men skriver nu från Västerbotten. De båda platserna är mitt hem.
Jag är nyinflyttad i Umeå. För exakt två månader sedan låste jag upp dörren till mitt boende här. Eller: vi. Min fästman och jag. Flyttkartongerna kom körande från Gävle där jag bodde senast och där jag även har en arbetslya kvar. Jag släpper aldrig världen där nere.
Det är bland annat det som är lite lustigt - att jag kommer direkt från ett sprakande taram-tam-tam-Gävle-ska-vinna-kulturhuvudstaden-och-därmed-basta - till att jag nu sitter här på Sofiehem och bloggar på Umeås hemsida som har samma målsättning.
Är det såhär det känns att vara månggift?
Känns konstigt och samtidigt oerhört spännande vad allt kommer att leda till.
Har en lång dejt framför mig; vill bygga en relation med ett Umeå som jag hittills endast kan förnamnet på.
Det var ungefär såhär det kändes för åtta år sedan, när jag växlade från att jobba med barn till att börja en skrivarlinje.
Och det är väl lite det mina tankar kommer att kretsa kring. Om att byta arena. Inte byta, men lära känna ännu en.
Hur tar man sig in i Umeå? Hur lär man känna en stad? Hur etablerar man kontakter?
Jag är extra angelägen i och med att det påverkar mitt yrke.
Jag frilansar som estradpoet. Eller: stå-upp-poet. Jag uppträder med mina texter som är en blandning av stå-upp och poesi. Det är bra för dig att veta: om jag drar ett skämt som inte går hem, då kan du bara tänka "jaha, det där var poesi".  

Allt gott så länge!

Ingela Wall