umea2014

Jag bor på Berghem men jag har insett att home is were the heart is vilket gör att hemma för mig är på andra sidan jorden. I Sydney, Australien.

Att vakna i ett kvavt rum utan AC klockan nio på morgonen. Stiga upp, duscha, täcka topp till tå i sunblock, 30+. Spatsera ner i köket. Tömma brödrosten på kackerlacksbäbisar och rosta mackor till frukost.

Att sitta på vår roofterace och lyssna på i-poden. Eller äta middag. Eller att dansa i regnet mitt i natten tills klockan blir halv tio på morgonen.

Att vandra i Darling Harbour. Känna lukten av hav och mat. Alla affärer, I-Max, killen med en fake-didgeridoo utanför McDonalds. Sitta och äta glass och titta på alla båtar.

Att fira nyår nere i Circular Quay. Du och en miljon andra människor. Operahuset och Harbour Bridge upplysta av fyrverkerier i vad som känns som flera timmar. Att vandra hem längs avstängda George Street som alla andra dagar är full av liv och rörelser. Eller fira jul på Bondi i bikini.

Att gå ut en fredagkväll, lördagkväll, onsdagkväll eller någon annan kväll för den delen. Sidebar, The Gaff, Home, World Bar, Scary Canary, Ship-In, Chinese Laundry, Abercrombie, åh Purple Sneakers på Abercrombie! Eller någon av alla de andra underbara.

Stranden i Coogee, hajarna i Bondi, hippiesarna i Newtown, backpackarna och de prostituerade i Kings Cross och så Glebe, älskade Glebe.

Att promenera upp och ner längs Glebe Point Road. Broadway Shoppingcentre med Bi-Low och Coles där man alltid jämförde priset på tomater. Poolen i parken med alldeles för många killar i speedos. Kvinnan som alltid tiggde a few dollars.

Att möta de bästa av vänner, fast vi troligtvis aldrig skulle ha träffats någon annanstans än just här. Att bo på 96 Glebe Point Road. Där finns allt du älskar. En telefon som aldrig fungerar, ett vardagsrum som skulle behöva städas med högtryckstvätt men också allt det fina. Herrarna nere i bottleshopen på ground floor. Lördagsmarknaden framför skolan.  Killarna framför playstationet. Tjejerna med sin Passion Pop. Irländarna, skottarna, tyskarna, amerikanarna, fransmännen, koreanen, engelsmännen, glöm inte engelsmännen(!) och så vi, svenskorna.
Att lära sig att sometimes family are the ones you choose.

Älskade Glebe Point Road. Det är där mitt hjärta finns. Kära 96 du finns inte mer och mitt hjärta brister.

Och det här inlägget är tillägnat hon som åkt till London idag.