Första och sista gången

I slutet av maj åkte jag båt och passerade en ö med en brant klippvägg. Tanken slog mig redan då och jag frågade mannen som körde båten om någon klättrat där tidigare. Inte vad han visste och han visste inte heller om det skulle gå att göra det. Men jag hade svårt att släppa tanken. Jag kan ingenting om klättring, jag gillar inte ens att stå på en stol och skruva i en glödlampa. Tillslut frågade jag en kille som klättrar vad han trodde, och trots att han var lite skeptisk så bestämde vi oss för att göra ett försök. Efter mycket arrangemang med båt, datum som passar alla och många böner till vädergudarna blev det av i går. 

Väggen visade sig vara klätterbar och jag fick åter min höjdskräck bekräftad, trots att jag inte var i närheten av särskilt branta partier. Tiden sprang iväg och jag fick egentligen inte de bilder jag kommit för att ta. Efter ett ofrivilligt dopp för en av klättrarna var vi tvungna att  packa ihop eftersom båten väntade på oss. 

Men nu vet vi att det går. 

Nu ska vi bara hitta en helg till när allting stämmer och göra det en gång till!

 

Med det är min vecka som bloggare över och det är dags att säga tack för mig och önska alla en fortsatt härlig sommar!

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0