umea2014

De kom till biblioteket en ljus, norrländsk augustikväll. De som kom var tjugo elvaåriga fotbollskillar från den lokala idrottsklubben Ersboda Sportklubb och laget kom tillsammans med sina tränare. Pojkarna utgjorde en provkarta över den färgstarka,  mångkulturella stadsdel som Ersboda är.  Några är födda i Sverige,  andra inte.  Allihop bar fotbollsskor och klubbens röda träningskläder eftersom de kom till biblioteket direkt från träningen. Jag,  som arbetar som bibliotekarie på Ersbodabiblioteket hade bjudit in dom till en stunds boktips som ett led i det läs-och idrottsprojekt som jag arbetar med. Som vanligt hade jag valt ut ett antal ungdomsböcker som jag antog skulle intressera killar i den åldern. "Nu har jag hittat något för varje smak och för varje läsförmåga,"  tänkte jag när jag planerade mina boktips. Det jag inte visste då var att fotbollslagets besök både skulle komma att innebära mitt största nederlag och min största triumf som boktipsare för barn och unga.

Det började riktigt illa. Trots att jag försökte uppbåda all fantasi och berättarglädje, jag verkligen gjorde mitt bästa för att trollbinda, blända och bedåra så föll allt platt till marken. Killarna tycktes inte ett dugg intresserade av mig och mina böcker. Då var det betydligt intressantare att noggrant pilla bort de kletiga gräsklumparna från fotbollsskornas dobbar, eller grimasera mot kompisarna som pekade finger tillbaka, villket följdes av högljudda skrattsalvor. För första gången under ett boktips önskade jag mig långt bort till en helt annan plats. Så  blev det  äntligen dags att ta fram  den sjätte och  sista boken. Det innebar alltså att  både jag och laget snart skulle få gå hem och den pinsamma upplevelsen förhoppningsvis kunna  förpassas till tidens och glömskans barmhärtiga skrymslen.
Den bok jag sparat till sist var Habib: Meningen med livet av författaren Douglas Foley. Boken handlar om elvaåringen Habib och är en av de, i mitt tycke, allför få böcker där huvudpersonen har en annan etnisk bakgrund än svensk, och där författaren skriver ur invandrarbarnens perspektiv. Plötsligt hände något fantastiskt med killarna i gruppen. De bedyrade alla att de älskade Habib och utropade Habib till kung på Ersboda! Innan pojkarna gick hem den kvällen hade jag lycklig lovat att göra allt i min makt för att pojkarna skulle få träffa Douglas Foley,
d v s den person som skrivit boken, och ytterligare några böcker om Habib, eftersom det finns flera.

Läs-och idrottsprojektet I rörelse:

Hos mina egna tonåringar, framförallt hos min son, så märker jag att läsning har låg status. Jag vet att han inte är ensam om att uppfatta det så. Då är det roligare med annat som ungdomar gärna ägnar sin tid åt, som t ex att idrotta, spela dataspel och att kommunicera med andra med hjälp av olika chatt-tjänster på Internet.  Men kanske går det att höja statusen på läsning om man kombinerar en "cool" fritidsaktivitet med  läsning? 

I januari 2005 startade SISU Idrottsutbildarna i nära samarbete med Länsbiblioteket i Västerbotten ett treårigt projekt som heter I rörelse där syftet är att kombinera just läsning och idrott. Projektledare är litteraturpedagogen Annette Kohkoinen  på Länsbiblioteket. Ersboda Sportklubb  deltar i projektet sedan starten och det är jag, Monica Strandberg Johansson bibliotekarie på Ersbodabiblioteket som arbetar med att väcka läslusten hos lagen på Ersboda.  Projekttiden lider nu mot sitt slut, det  avslutas den sista december 2007. Det ovan beskrivna bokpratet,  som från den  ena stunden gick från nederlag  till ren och skär lycka,  är mitt klart starkaste och bästa minne från arbetet med projektet I rörelse.  Och när jag nu så smått  kan börja tänka tillbaka  så tycker jag att alltihop har varit som en riktigt bra fotbollsmatch; spännande, krävande, utmanande, intressant och framförallt inte likt något annat man upplevt. 

Hur gick det sen? Kom Douglas Foley till Ersbodabiblioteket, och kom alla killarna som så triumfatoriskt utropat Ersboda till Habibs eget kungadöme?   Douglas kom på Världsbokdagen den 23 april och ett tjugotal barn och ungdomar, dock inte samtliga  killar från fotbollslaget, mötte upp.  De unga kom helt frivilligt eftersom aktiviteterna i projektet sker på deras fritid.   Det blev succé! Tack vare författaren Douglas Foleys personlighet så omslöts vi  alla av samma roliga och kärleksfulla stämning  som råder i  böckerna om elvaåringen Habib.

Habib-kramar till Er alla!