Att göra sin röst hörd


Jessica Åström (foto: Johan Falk)Hej!

Jag heter Jessica Åström, är väldigt snart 27 år och bor i Umeå. Det är jag som är veckans bloggare, det är första gången för mig och jag ser det lite som en ära. Jag kommer att blogga om det som ligger mig varmt om hjärtat och om saker som har påverkat mig i mitt liv. Jag kommer att skriva om mobbing, teater och om hur det är att ha ett rörelsehinder m.m.


Jag är uppväxt i en liten bondhåla utanför Gävle, men jag börjar nu att känna mig alltmer som en genuin umebo. Umeå är en stad där allt är lite mer accepterat, man får se ut som man vill och ha lite utstickande åsikter, det gör inget och det gillar jag.


Jag jobbar som ungdomsombud med jämlikhetsfrågor inom Umeå kommun med speciellt fokus på mobbing- och funktionshinderfrågor, men mycket mera går in inom jämlikhet. Tjänsten har jag haft sedan augusti 2006 och har tillkommit på initiativ av mig själv, den borde vara tämligen unik i Sverige. Och för varje dag som går så inser jag mer och mer att hur mycket den här tjänsten behövs, att det finns så otroligt mycket mer att göra och utveckla inom mina ansvarsområden. Och med ungdomarnas egna röster som kärnan i det hela, så kan det inte bli bättre. Det här jobbet är det bästa jobbet hittills och det känns också väldigt meningsfullt, att få hjälpa andra att göra just sin röst hörd. Jobbet är otroligt kul och varierande, det är allt från kontorsarbete, representation, köra bil och naturligtsvis träffa ungdomar.


På återseende....

Jessica Åström

Foto: Johan Falk.


Kommentarer
Postat av: Lejf

Jag har också intrycket att Umeå är en tillåtande stad - att man får lov att vara lite annorlunda. Det är viktigt.

2007-03-19 @ 15:27:57
Postat av: Karin

Jag känner igen mig i en hel del av det du säger. Hoppas vi ses på någon Share Music kurs. Jag jobbar till viss del med Share Music.

2007-03-22 @ 10:10:41
Postat av: sara wuopio

jag känner i genn mig i der du menar mänisor tro att dom vet men det gör dom inte.en gång när jag och en kompis var ute och höll föredrag om utveklingsörnig så frågede en läre mej hur är det var utvelinstörd.då hade jag just beräta att de har jag varithela mit liv. blev förvånd men mitt svar blev hur är det att inte var utviklinstörd.hon rätt röd kan jag säga.

2010-03-03 @ 17:53:19

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0